×

Mes naudojame slapukus, kad padėtume pagerinti LingQ. Apsilankę avetainėje Jūs sutinkate su mūsų slapukų politika.


image

Ekot (with Audio), Inget katastrofläge trots bristande medicinsk kvalité

Inget katastrofläge trots bristande medicinsk kvalité

2020-09-09 12:29:00

Trots att sjukvården i vissa regioner varit extremt belastade under pandemin, har ingen region aktiverat katastrofläge. På flera håll där många svårt sjuka covid-19 patienter vårdats har personalläget varit mycket ansträngt och flera oerfarna har arbetat.

Karin Frisell som är medicinskt ledningsansvarig på intensiven på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, tycker att det är konstigt att det inte har införts katastrofläge.

– Jag har varit med om att vi har dragit katastroflarm tidigare, när stadshotellet brann till exempel. Men det hände inte den här gången och i mina ögon var det här ärligt talat en katastrofsituation, säger hon. I ett katastrofläge kan inte alltid den medicinska kvalitén säkerställas, trots att regionen sätter in och styr om alla resurser som krävs. Marie Bennermo är chef för patientsäkerhetsenheten på Region Sörmland. Hon är också med i den regionala särskilda sjukvårdsledning, som är den instans som beslutar om katastrofläge. Hon vill inte svara på varför katastroflarm inte aktiverades, men säger att det har varit en ansträngd situation för vården inom regionen med tanke på att vi fick mycket patienter väldigt fort och att vi var först ut.

– Vi kommer att göra en extern granskning av regionens coronaarbete och där kommer den saken att belysas, säger Marie Bennermo. Även i Västerås och Jönköping var det brist på utrustning, mediciner och utbildad intensivvårdspersonal. Där har man också sett fler avvikelser, trycksår och multiresistenta bakterier än normalt. Martin Holmer som verksamhetschef på intensiven på Ryhovs länssjukhus i Jönköping, säger att personalen har mått dåligt av att inte ha räckt till. Katastrofläge ger då en viktig signal till personalen, att man kan sänka den medicinska ambitionen under extrema förhållanden, men han menar att regionen trots att de inte aktiverat katastrofläget, satt in de resurser som fanns. – Vad man sätter för etikett vill jag låta vara, men hade ordval och kommunikation underlättas, så hade det hjälpt personalen. Jag har försökt att vara tydlig som chef, att ni har de förhållande ni har. Att jag står upp för dem om det blir några avvikelser som inte kan lasta dem. – De har gjort sitt yttersta under de förhållande som varit. När jag lyssnar på personalen är min uppfattning att har det varit stressande att man vet att man kan mer, men man har inte räckt till, säger Martin Holmer.

Inget katastrofläge trots bristande medicinsk kvalité

2020-09-09 12:29:00

Trots att sjukvården i vissa regioner varit extremt belastade under pandemin, har ingen region aktiverat katastrofläge. På flera håll där många svårt sjuka covid-19 patienter vårdats har personalläget varit mycket ansträngt och flera oerfarna har arbetat.

Karin Frisell som är medicinskt ledningsansvarig på intensiven på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, tycker att det är konstigt att det inte har införts katastrofläge.

– Jag har varit med om att vi har dragit katastroflarm tidigare, när stadshotellet brann till exempel. Men det hände inte den här gången och i mina ögon var det här ärligt talat en katastrofsituation, säger hon. I ett katastrofläge kan inte alltid den medicinska kvalitén säkerställas, trots att regionen sätter in och styr om alla resurser som krävs. Marie Bennermo är chef för patientsäkerhetsenheten på Region Sörmland. Hon är också med i den regionala särskilda sjukvårdsledning, som är den instans som beslutar om katastrofläge. Hon vill inte svara på varför katastroflarm inte aktiverades, men säger att det har varit en ansträngd situation för vården inom regionen med tanke på att vi fick mycket patienter väldigt fort och att vi var först ut.

– Vi kommer att göra en extern granskning av regionens coronaarbete och där kommer den saken att belysas, säger Marie Bennermo. Även i Västerås och Jönköping var det brist på utrustning, mediciner och utbildad intensivvårdspersonal. Där har man också sett fler avvikelser, trycksår och multiresistenta bakterier än normalt. Martin Holmer som verksamhetschef på intensiven på Ryhovs länssjukhus i Jönköping, säger att personalen har mått dåligt av att inte ha räckt till. Katastrofläge ger då en viktig signal till personalen, att man kan sänka den medicinska ambitionen under extrema förhållanden, men han menar att regionen trots att de inte aktiverat katastrofläget, satt in de resurser som fanns. – Vad man sätter för etikett vill jag låta vara, men hade ordval och kommunikation underlättas, så hade det hjälpt personalen. Jag har försökt att vara tydlig som chef, att ni har de förhållande ni har. Att jag står upp för dem om det blir några avvikelser som inte kan lasta dem. – De har gjort sitt yttersta under de förhållande som varit. När jag lyssnar på personalen är min uppfattning att har det varit stressande att man vet att man kan mer, men man har inte räckt till, säger Martin Holmer.