×

Mes naudojame slapukus, kad padėtume pagerinti LingQ. Apsilankę avetainėje Jūs sutinkate su mūsų cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Pengar till höjda lärarlöner används inte

Pengar till höjda lärarlöner används inteLyssna från tidpunkt:

2021-03-08 05:03:00

Statsbidraget för karriärtjänster till lärare i utanförskapsområden utnyttjades inte fullt ut under höstterminen 2020.

205 miljoner kronor avsattes för höstterminen för att ge förstelärare en löneökning på 10 000 kronor och lektorer 15000 kronor, i skolor med särskilt svåra förutsättningar. Av det användes 138 miljoner kronor.

Karriärtjänster ska göra läraryrket mer attraktivt och höja kompetensen.

Karlskrona är en kommun som inte kunnat utnyttja statsbidraget fullt ut.

– Ibland har ju inte alla lärare möjligheten att uppfylla de kraven som man ställer på karriärtjänster. Vi har ju skolor där vi inte har legitimerade lärare just nu, säger Ann-Christin Nielsen som är avdelningschef på Kunskapsförvaltningen.

Tanken med karriärtjänster är att göra läraryrket mer attraktivt och höja kompetensen. För skolor med särskilt svåra förutsättningar, baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund, finns en särskild pott pengar hos Skolverket som fördelas efter behov till kommuner och privata skolföretag. Pengarna ska gå till att ge minst 10 000 kronor i löneökning till ett antal behöriga lärare. Lektorer kan få minst 15000 kronor i löneökning. För höstterminen 2020 fanns 205 miljoner kronor avsatta för den här potten. Av det har skolhuvudmännen sökt 138 miljoner kronor, det vill säga 67 procent. Karlskrona är alltså en av kommunerna som inte kunnat använda alla pengarna som kommunen haft rätt till. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med behöriga lärare, säger Ann-Christin Nielsen. Bidraget täcker inte nyanställning av lärare, men det hade behövts, säger hon. Det behövs också annan kompetens, säger hon.

– Vi har ju sett ett stort värde i att till exempel ha socialpedagoger på skolan. Det finns ofta en social problematik också i utsatta områden, så det kan finnas andra yrkesgrupper som också kunde vara till otroligt mycket hjälp, säger Ann-Christin Nielsen.

Statsbidragen för karriärtjänster har sett olika ut under åren, sedan i höstas är de upplagda på ett nytt sätt som ska förenkla för skolorna att söka. Sofie Lundkvist som är enhetschef på Skolverket tror att kommunerna kommer utnyttja mer av pengarna framöver

– Jag tror att man ska ha lite is i magen och vänta i alla fall en omgång till och se hur det här står sig i förhållande till de andra bidragen, säger hon.

Hon betonar att skolorna måste göra fler insatser än att höja lönen.

– Det här är ju ett sätt att motivera via lön, men det finns ju andra sätt som de här organisationerna sannolikt behöver jobba på, säger Sofie Lundkvist


Pengar till höjda lärarlöner används inteLyssna från tidpunkt:

2021-03-08 05:03:00

Statsbidraget för karriärtjänster till lärare i utanförskapsområden utnyttjades inte fullt ut under höstterminen 2020.

205 miljoner kronor avsattes för höstterminen för att ge förstelärare en löneökning på 10 000 kronor och lektorer 15000 kronor, i skolor med särskilt svåra förutsättningar. Av det användes 138 miljoner kronor.

Karriärtjänster ska göra läraryrket mer attraktivt och höja kompetensen.

Karlskrona är en kommun som inte kunnat utnyttja statsbidraget fullt ut.

– Ibland har ju inte alla lärare möjligheten att uppfylla de kraven som man ställer på karriärtjänster. Vi har ju skolor där vi inte har legitimerade lärare just nu, säger Ann-Christin Nielsen som är avdelningschef på Kunskapsförvaltningen.

Tanken med karriärtjänster är att göra läraryrket mer attraktivt och höja kompetensen. För skolor med särskilt svåra förutsättningar, baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund, finns en särskild pott pengar hos Skolverket som fördelas efter behov till kommuner och privata skolföretag. Pengarna ska gå till att ge minst 10 000 kronor i löneökning till ett antal behöriga lärare. Lektorer kan få minst 15000 kronor i löneökning. För höstterminen 2020 fanns 205 miljoner kronor avsatta för den här potten. Av det har skolhuvudmännen sökt 138 miljoner kronor, det vill säga 67 procent. Karlskrona är alltså en av kommunerna som inte kunnat använda alla pengarna som kommunen haft rätt till. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med behöriga lärare, säger Ann-Christin Nielsen. Bidraget täcker inte nyanställning av lärare, men det hade behövts, säger hon. Det behövs också annan kompetens, säger hon.

– Vi har ju sett ett stort värde i att till exempel ha socialpedagoger på skolan. Det finns ofta en social problematik också i utsatta områden, så det kan finnas andra yrkesgrupper som också kunde vara till otroligt mycket hjälp, säger Ann-Christin Nielsen.

Statsbidragen för karriärtjänster har sett olika ut under åren, sedan i höstas är de upplagda på ett nytt sätt som ska förenkla för skolorna att söka. Sofie Lundkvist som är enhetschef på Skolverket tror att kommunerna kommer utnyttja mer av pengarna framöver

– Jag tror att man ska ha lite is i magen och vänta i alla fall en omgång till och se hur det här står sig i förhållande till de andra bidragen, säger hon.

Hon betonar att skolorna måste göra fler insatser än att höja lönen.

– Det här är ju ett sätt att motivera via lön, men det finns ju andra sätt som de här organisationerna sannolikt behöver jobba på, säger Sofie Lundkvist