×

Mes naudojame slapukus, kad padėtume pagerinti LingQ. Apsilankę avetainėje Jūs sutinkate su mūsų cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Polisen: Kriminella har kraftigare sprängämnen nu

Polisen: Kriminella har kraftigare sprängämnen nu

2020-10-01 03:31:00

Det senaste året har kriminella nätverk börjat använda kraftfullare sprängämnen – och de har en ökad benägenhet att utföra sprängdåd i miljöer där allmänheten kan komma till skada, enligt en ny rapport från polisens Nationella bombskydd som Ekot tagit del av.

Hittills i år har det skett drygt 80 sprängningar i Sverige, enligt polisen. Det är en handfull fler än under samma period under förra året, och betydligt fler om man jämför mot längre bak i tiden.

Siffrorna gäller 1 januari till och med 15 september, och gäller detonationer (ej förberedelse eller försök till allmänfarlig ödeläggelse).

På Regional nivå har Stockholm en tydlig uppgång, jämfört med 2019.

Medan Region Öst – som utgörs av Jönköping, Södermanland och Östergötland – har haft en nedgående trend.

I Region Syd, där insatsen Operation Rimfrost pågått under våren, har det skett 31 sprängningar under perioden, att jämför med 33 under samma period förra året.

I en rapport från polisens Nationella bombskydd, som kom i tisdags, beskrivs hur den organiserade brottsligheten har en ökad benägenhet att använda sprängämnen i miljöer där tredje man kan skadas.

– Framförallt i trapphus. Det är vanligt, och det utsätter allmänheten för en stor risk. Det är trots allt en liten stund mellan att man antänder något, tills det detonerar. Risken att någon kliver ut genom dörren, går ut med hunden, eller kommer hem, är jättestor, säger Marie Borgh, chef för det nationella bombskyddet.

Den här utvecklingen har man noterat under det senaste året. Man har under perioden även sett att sprängladdningarna som används är kraftigare än tidigare. Någon polisen ser genom att analysera effekterna av detonationen.

– Vilka skador har det blivit. Hur ser det ut på väggar, utrustning, fordon, marken, splitter, och så vidare. Och det är förvånansvärt ofta ganska stora skador, säger Marie Borgh.

Anette Sahlberg i Gränby i Uppsala vaknade förra veckan av en explosion i grannlägenheten.

– Det känns olustigt och man blir påmind nu varenda gång man går ut och ser det här fönstret. Och så tänker jag att de skulle kunna lagt det här på fel fönster. Nog för att jag förstår att de vet var den här människan bodde, men i och med att det bara är ett fönster emellan hade det lika gärna kunnat hamna på mitt fönster, säger hon.

Ingen skadades vid explosionen i området Gränby, som drabbats av flera allvarliga våldsbrott under de senaste månaderna. Polisen misstänker att händelserna hänger ihop med konflikter inom kriminella nätverk.


Polisen: Kriminella har kraftigare sprängämnen nu

2020-10-01 03:31:00

Det senaste året har kriminella nätverk börjat använda kraftfullare sprängämnen – och de har en ökad benägenhet att utföra sprängdåd i miljöer där allmänheten kan komma till skada, enligt en ny rapport från polisens Nationella bombskydd som Ekot tagit del av.

Hittills i år har det skett drygt 80 sprängningar i Sverige, enligt polisen. Det är en handfull fler än under samma period under förra året, och betydligt fler om man jämför mot längre bak i tiden.

Siffrorna gäller 1 januari till och med 15 september, och gäller detonationer (ej förberedelse eller försök till allmänfarlig ödeläggelse).

På Regional nivå har Stockholm en tydlig uppgång, jämfört med 2019.

Medan Region Öst – som utgörs av Jönköping, Södermanland och Östergötland – har haft en nedgående trend.

I Region Syd, där insatsen Operation Rimfrost pågått under våren, har det skett 31 sprängningar under perioden, att jämför med 33 under samma period förra året.

I en rapport från polisens Nationella bombskydd, som kom i tisdags, beskrivs hur den organiserade brottsligheten har en ökad benägenhet att använda sprängämnen i miljöer där tredje man kan skadas.

– Framförallt i trapphus. Det är vanligt, och det utsätter allmänheten för en stor risk. Det är trots allt en liten stund mellan att man antänder något, tills det detonerar. Risken att någon kliver ut genom dörren, går ut med hunden, eller kommer hem, är jättestor, säger Marie Borgh, chef för det nationella bombskyddet.

Den här utvecklingen har man noterat under det senaste året. Man har under perioden även sett att sprängladdningarna som används är kraftigare än tidigare. Någon polisen ser genom att analysera effekterna av detonationen.

– Vilka skador har det blivit. Hur ser det ut på väggar, utrustning, fordon, marken, splitter, och så vidare. Och det är förvånansvärt ofta ganska stora skador, säger Marie Borgh.

Anette Sahlberg i Gränby i Uppsala vaknade förra veckan av en explosion i grannlägenheten.

– Det känns olustigt och man blir påmind nu varenda gång man går ut och ser det här fönstret. Och så tänker jag att de skulle kunna lagt det här på fel fönster. Nog för att jag förstår att de vet var den här människan bodde, men i och med att det bara är ett fönster emellan hade det lika gärna kunnat hamna på mitt fönster, säger hon.

Ingen skadades vid explosionen i området Gränby, som drabbats av flera allvarliga våldsbrott under de senaste månaderna. Polisen misstänker att händelserna hänger ihop med konflikter inom kriminella nätverk.