×

We gebruiken cookies om LingQ beter te maken. Als u de website bezoekt, gaat u akkoord met onze cookiebeleid.


image

Lysande Lagom, Avsnitt 9: Den svenska synen på barn (3)

Avsnitt 9: Den svenska synen på barn (3)

Emil:

Det är liksom proffsigt genomarbetat. Man har verkligen tänkt. Väldigt ofta. Sen finns det väldigt dåliga. Men det har nog att göra med att det är hög status. En annan sak som jag tycker är stor skillnad mellan svenska och tyska barnböcker.

Emil:

Det är att svenska barnböcker är alltid PK. På det sättet att det finns representation av olika typer av människor. Vi har till exempel en tysk bok som handlar om djur. Och så står det. Ja, alla djur och människor har en mamma och en pappa.

Emil:

Det skulle aldrig stå i en svensk bok. Det är inte direkt fel. Om man tänker att det krävs en man och en kvinna för att det ska födas ett barn. Det är inte direkt fel. Men det är inte direkt rätt heller. Så man skulle inte skriva det i en svensk bok. Men i en tysk bok är det inget problem.

Sofi:

Det där är ju väl, även i en franska. Det skulle överhuvudtaget inte finnas något annat än en mamma och pappa. Dessutom, en fransk bok är ofta väldigt så här. Det ska finnas en läxa man lär sig. Det är en typisk historia. Det är ett litet barn som ritar på väggen.

Sofi:

Och sen kommer en mamma och pappa och säger att sådär får du inte göra. Och då säger barnet förlåt.

Emil:

Sedelärande.

Sofi:

Ja, och så får man lära sig. Så där är det. En av mina barns favoritböcker på svenska är Dumma teckning av Emma Adebåge. Känner du till den?

Emil:

Nej, jag känner till henne.

Sofi:

Det är jätteintressant. För då är det inte ens några föräldrar närvarande i den här boken. Det är ett syskonpar som sitter och ritar tillsammans. Och så går det dåligt. Man får se från den här lilla systerns perspektiv. Det går hål i pappret och hon välter vatten över och så vidare.

Sofi:

Men så plötsligt svär hon. I den här boken som jag sitter och läser för mina barn skriker hon jävlar. Men det som är intressant är att hennes bror kommenterar på att man får inte svära säger han. Och sen nästa gång hon svär, då svär hon tyst i huvudet.

Sofi:

Så det är ett helt annat resonemang samtidigt som det faktiskt visar på att sådär kan man kanske säga och göra och känna även om det kanske inte är riktigt okej. Där litar vi också mycket mer på att barnet kan reflektera över det där själv istället för att säga nej.

Sofi:

Men man får inte svära. Man får inte rita på väggen.

Emil:

Det är väl en av de stora fördelarna med litteratur. Speciellt som barn, att man får pröva på lite olika känslor och händelser och sinnesstämningar i en säker miljö. Det är ett barnperspektiv annat än att nu ska vi uppfostra barnen.

Sofi:

Samtidigt tänker jag att vi har ju det här svenska synen. Nu låter det nämligen väldigt svenskt. Nu får man ju tänka på det här att man ska vara så fri som barn och man ska testa saker. Man ska vara kreativ. Ibland tänker jag att vi svenskar är så himla tråkiga som vuxna. Så vi på något sätt måste leva ut det där genom våra barn.

Sofi:

Vi har haft en stor konflikt här på vår förskola på sistone. Barnen har haft på sig mer och mer extrema kläder och det har blivit lite jobbigt. När barnen är nervösa. De är väldigt uppklädda och sånt. Ja, och finkläder. Finkläder, precis. Finkläder till vardag.

Sofi:

Till slut sa personalen stopp för att några barn var obekväma. Då blev det väldigt mycket snack där. Då blev det en del väldigt provocerade. De tyckte att barnen behövde leva ut sin kreativitet och experimentera med sin identitet.

Sofi:

Jag såg den här föräldragruppen stå och diskutera det där väldigt livligt. Alla var klädda likadant i svarta kläder och gråa halsdukar. Då började jag fundera på om de hade låtit sig själva experimentera lite med sina klädeuttryck.

Sofi:

Det kanske inte hade varit så viktigt att barnen skulle göra det.

Emil:

Nej, det har det inte varit.

Sofi:

Vi lever väldigt inrutat och har det lite småtråkigt tror jag. Om man jämför med andra länder är det lite mer okej. Kanske förväntat att vara mer exentrisk som vuxen. Men här måste man ta chansen medan man har barn och sen är det kört.

Emil:

De här barnen som vi uppfostrar nu har lite mindre ramar. Men sen kommer de att tycka att det var för lösläpp så kommer de att uppfostra sina barn med mer ramar.

Sofi:

Är det inte som med namn att man inte gör som sina föräldrar gjorde utan man gör något som man inte associerar med vuxenvärlden?

Emil:

Så måste det vara. Nu har vi löst det här.

Sofi:

Ja, som vanligt. I allmänhet så genomlider både du och jag det här att exponeras för avvikande kulturer och barn. Det är väldigt nyttigt både barnen och det andra kulturella perspektivet.

Sofi:

Jag tror att det är väldigt bra att man kanske börjar ifrågasätta sin egen syn på barn och kanske reflektera lite mer över varför man har dem, värderingar man har, det man kanske tar för givet. Jag skulle verkligen uppmuntra våra lyssnare att försöka umgås så mycket ni kan med folk som kommer från andra länder

Sofi:

och har barn som uppfostras lite annorlunda än ditt.

Emil:

Jag håller med. Ett tips är en bok som kommer ut nu i början av året som heter Swedish for Parents.

Sofi:

Det är en engelsk kvinna, Sarah Campbell, som har skrivit det som en introduktion till den svenska kulturen och framförallt hur man kommer in som förälder med småbarn både kulturellt och socialt. Den här ger bland annat lite tips på hur man kan umgås och prata med svenskar som nyförälder i Sverige

Sofi:

och boken vill också uppmuntra till att vi svenskar ska vara öppna för att prata med föräldrar från andra länder.

Emil:

Det står i boken att de utländska föräldrarna som läser den ska våga ta kontakt med svenskar på öppna förskolan till exempel. Alla föräldrar som lyssnar på det här nu måste göra sitt också och våga prata med de utländska föräldrarna på lekplatsen eller på öppna förskolan. Det får vi väl uppmuntra till.

Emil:

Gör det och tipsa om boken Swedish for Parents finns att köpa på lysförlag.com och i vanliga bokhandlar.

Sofi:

Tack så mycket för att ni har lyssnat. Sofie Tegsveden Deveaux heter jag.

Emil:

Emil Molander heter jag. Tack ska ni ha. Hej då.

Avsnitt 9: Den svenska synen på barn (3) Abschnitt 9: Die schwedische Sicht auf die Kinder (3) Section 9: The Swedish view of children (3) Sección 9: La visión sueca de los niños (3) Section 9 : La vision suédoise des enfants (3) Sezione 9: La visione svedese dei bambini (3) 9 skirsnis: Švedijos požiūris į vaikus (3) Раздел 9: Шведский взгляд на детей (3) Bölüm 9: İsveç'in çocuklara bakışı (3)

Emil:

Det är liksom proffsigt genomarbetat. |||profesionalmente elaborado|bien elaborado It's kind of professionally done. Het is nogal professioneel gedaan. Man har verkligen tänkt. |||pensado You have really thought about it. Väldigt ofta. Muy| Sen finns det väldigt dåliga. |||muy| Then there are very bad ones. Men det har nog att göra med att det är hög status. But that's probably due to its high status. Maar dat is waarschijnlijk omdat het een hoge status heeft. En annan sak som jag tycker är stor skillnad mellan svenska och tyska barnböcker. Another thing that I think is a big difference between Swedish and German children's books.

Emil:

Det är att svenska barnböcker är alltid PK. |||||||políticamente correcto På det sättet att det finns representation av olika typer av människor. Vi har till exempel en tysk bok som handlar om djur. Och så står det. En zo staat het er. Ja, alla djur och människor har en mamma och en pappa.

Emil:

Det skulle aldrig stå i en svensk bok. It would never appear in a Swedish book. Det är inte direkt fel. Om man tänker att det krävs en man och en kvinna för att det ska födas ett barn. |||||||||||||||nacer|| Det är inte direkt fel. It is not exactly wrong. Men det är inte direkt rätt heller. But it's not exactly right either. Så man skulle inte skriva det i en svensk bok. So you wouldn't write that in a Swedish book. Men i en tysk bok är det inget problem.

Sofi:

Det där är ju väl, även i en franska. ||||bien|||| Dat is een goede zaak, zelfs in het Frans. Det skulle överhuvudtaget inte finnas något annat än en mamma och pappa. Dessutom, en fransk bok är ofta väldigt så här. Bovendien lijkt een Frans boek hier vaak erg op. Det ska finnas en läxa man lär sig. ||||tarea||| Daar moeten we een les uit leren. Det är en typisk historia. Det är ett litet barn som ritar på väggen. ||||||dibujar||pared Het is een klein kind dat op de muur tekent.

Sofi:

Och sen kommer en mamma och pappa och säger att sådär får du inte göra. Och då säger barnet förlåt. ||||perdón And then the child says sorry.

Emil:

Sedelärande. aprendizaje de dinero Self-education.

Sofi:

Ja, och så får man lära sig. Yes, and that's how you learn. Så där är det. En av mina barns favoritböcker på svenska är Dumma teckning av Emma Adebåge. ||||||||tonta|dibujo||| Känner du till den? Ken je het?

Emil:

Nej, jag känner till henne. Nee, ik ken haar.

Sofi:

Det är jätteintressant. För då är det inte ens några föräldrar närvarande i den här boken. ||||||algunos|padres|presentes|||| Because then there are not even any parents present in this book. Want dan zijn er niet eens ouders aanwezig in dit boek. Det är ett syskonpar som sitter och ritar tillsammans. |||pareja de hermanos||||| Och så går det dåligt. ||||mal And so it goes badly. En zo gaat het slecht. Man får se från den här lilla systerns perspektiv. |||||||hermana| You have to look at it from the perspective of this little sister. Je moet het bekijken vanuit het perspectief van dit kleine zusje. Det går hål i pappret och hon välter vatten över och så vidare. ||||papel|||vierte||||| The paper breaks and she pours water over it and so on. Het papier breekt en ze giet er water over, enzovoort.

Sofi:

Men så plötsligt svär hon. |||jura| But then suddenly she swears. I den här boken som jag sitter och läser för mina barn skriker hon jävlar. ||||||||||||grita maldiciones|| Men det som är intressant är att hennes bror kommenterar på att man får inte svära säger han. Och sen nästa gång hon svär, då svär hon tyst i huvudet.

Sofi:

Så det är ett helt annat resonemang samtidigt som det faktiskt visar på att sådär kan man kanske säga och göra och känna även om det kanske inte är riktigt okej. ||||||razonamiento|||||||||||||||||||||||| So it's a completely different line of reasoning, while at the same time showing that you can say and do and feel that way, even if it's not really okay. Där litar vi också mycket mer på att barnet kan reflektera över det där själv istället för att säga nej. |confiamos|||||||||reflejar||||||||| We also rely much more on the child being able to reflect on this themselves instead of saying no.

Sofi:

Men man får inte svära. Man får inte rita på väggen.

Emil:

Det är väl en av de stora fördelarna med litteratur. |||||||ventajas|| This is one of the great benefits of literature. Speciellt som barn, att man får pröva på lite olika känslor och händelser och sinnesstämningar i en säker miljö. |||||||||diferentes|||eventos||estados de ánimo|||| Especially as a child, trying out different emotions, events and moods in a safe environment. Det är ett barnperspektiv annat än att nu ska vi uppfostra barnen. |||perspectiva infantil|diferente||||||educar| This is a child's perspective other than the fact that we are now raising the children.

Sofi:

Samtidigt tänker jag att vi har ju det här svenska synen. Nu låter det nämligen väldigt svenskt. |suena|||| Now it sounds very Swedish. Nu får man ju tänka på det här att man ska vara så fri som barn och man ska testa saker. |||||||||||||libre||||||| Man ska vara kreativ. Ibland tänker jag att vi svenskar är så himla tråkiga som vuxna. |||||||||aburridos|| Så vi på något sätt måste leva ut det där genom våra barn. So somehow we have to live that out through our children.

Sofi:

Vi har haft en stor konflikt här på vår förskola på sistone. |||||||||||últimamente We have had a big conflict here at our preschool recently. Barnen har haft på sig mer och mer extrema kläder och det har blivit lite jobbigt. ||||||||extremas|||||||incómodo The children have been wearing more and more extreme clothes and it has become a bit difficult. När barnen är nervösa. |||nerviosos When children are nervous. De är väldigt uppklädda och sånt. |||bien vestidos|| Ja, och finkläder. ||ropa elegante Finkläder, precis. Finkläder till vardag. ||vida diaria

Sofi:

Till slut sa personalen stopp för att några barn var obekväma. |||personal|detenerse||||||incómodos Eventually the staff stopped because some children were uncomfortable. Då blev det väldigt mycket snack där. |||||charlas| Then there was a lot of talk there. Då blev det en del väldigt provocerade. Then some people were very provoked. De tyckte att barnen behövde leva ut sin kreativitet och experimentera med sin identitet. They felt that children needed to live out their creativity and experiment with their identity.

Sofi:

Jag såg den här föräldragruppen stå och diskutera det där väldigt livligt. |vi vi||||||||||vivamente Alla var klädda likadant i svarta kläder och gråa halsdukar. ||||||||grises|bufandas Everyone was dressed the same in black clothes and gray scarves. Då började jag fundera på om de hade låtit sig själva experimentera lite med sina klädeuttryck. ||||||||dejar que|||||||expresión de ropa Then I began to wonder if they had allowed themselves to experiment a bit with their clothing expressions.

Sofi:

Det kanske inte hade varit så viktigt att barnen skulle göra det. It might not have been so important for the children to do it.

Emil:

Nej, det har det inte varit.

Sofi:

Vi lever väldigt inrutat och har det lite småtråkigt tror jag. |||muy estructurado|||||un poco aburrido|| Wir leben ein sehr routiniertes Leben und langweilen uns ein wenig, glaube ich. Our lives are very routine and a bit boring, I think. Om man jämför med andra länder är det lite mer okej. If you compare with other countries, it's a bit more okay. Kanske förväntat att vara mer exentrisk som vuxen. |esperado||||excéntrico|| Men här måste man ta chansen medan man har barn och sen är det kört. ||||||||||||||se acabó But here you have to take the chance while you have children and then you're screwed.

Emil:

De här barnen som vi uppfostrar nu har lite mindre ramar. |||||educamos|||||marcos These children we are raising now have a slightly smaller framework. Men sen kommer de att tycka att det var för lösläpp så kommer de att uppfostra sina barn med mer ramar. ||||||||||libertad excesiva||||||||||límites But then they will think it was too loose and they will raise their children with more boundaries.

Sofi:

Är det inte som med namn att man inte gör som sina föräldrar gjorde utan man gör något som man inte associerar med vuxenvärlden? |||||nombre||||||||||||||||asociar||mundo adulto Isn't it like names: you don't do what your parents did, you do something that you don't associate with the adult world?

Emil:

Så måste det vara. Nu har vi löst det här. |||resuelto|| Now we have solved this.

Sofi:

Ja, som vanligt. ||habitualmente I allmänhet så genomlider både du och jag det här att exponeras för avvikande kulturer och barn. |generalidad||sufre||||||||exponerse||desviadas||| In general, both you and I go through the experience of being exposed to deviant cultures and children. Det är väldigt nyttigt både barnen och det andra kulturella perspektivet. |||útil||||||| It is very useful for both the children and the other cultural perspective.

Sofi:

Jag tror att det är väldigt bra att man kanske börjar ifrågasätta sin egen syn på barn och kanske reflektera lite mer över varför man har dem, värderingar man har, det man kanske tar för givet. |||||||||||cuestionar|||||||||||||||ellos|valores|||||||| I think it is very good that you might start to question your own view of children and perhaps reflect a little more on why you have them, the values you have, what you might take for granted. Jag skulle verkligen uppmuntra våra lyssnare att försöka umgås så mycket ni kan med folk som kommer från andra länder |||animar|||||socializar||||||||||| I would really encourage our listeners to try and socialize as much as you can with people from other countries.

Sofi:

och har barn som uppfostras lite annorlunda än ditt. ||||educados|||| and have children who are raised a bit differently than yours.

Emil:

Jag håller med. Ett tips är en bok som kommer ut nu i början av året som heter Swedish for Parents. One tip is a book coming out early this year called Swedish for Parents.

Sofi:

Det är en engelsk kvinna, Sarah Campbell, som har skrivit det som en introduktion till den svenska kulturen och framförallt hur man kommer in som förälder med småbarn både kulturellt och socialt. |||||||||||||||||||sobre todo||||||padre/madre|||||| It was written by an English woman, Sarah Campbell, as an introduction to Swedish culture and, in particular, how to fit in as a parent with young children both culturally and socially. Den här ger bland annat lite tips på hur man kan umgås och prata med svenskar som nyförälder i Sverige |||||||||||||||||nuevo padre||

Sofi:

och boken vill också uppmuntra till att vi svenskar ska vara öppna för att prata med föräldrar från andra länder. ||||animar alentar|||||||||||||||

Emil:

Det står i boken att de utländska föräldrarna som läser den ska våga ta kontakt med svenskar på öppna förskolan till exempel. ||||||||||||||||||abierta||| Alla föräldrar som lyssnar på det här nu måste göra sitt också och våga prata med de utländska föräldrarna på lekplatsen eller på öppna förskolan. ||||||||||||||||||||parque infantil|||| All parents who are listening to this now must do their part and dare to talk to the foreign parents at the playground or at the open preschool. Det får vi väl uppmuntra till. ||||animar|

Emil:

Gör det och tipsa om boken Swedish for Parents finns att köpa på lysförlag.com och i vanliga bokhandlar. |||sugerir||||||||||editorial Lys|||||librerías Do that and tell them about the book Swedish for Parents, available on lysförlag.com and in regular bookshops.

Sofi:

Tack så mycket för att ni har lyssnat. Sofie Tegsveden Deveaux heter jag.

Emil:

Emil Molander heter jag. Tack ska ni ha. Hej då.