Den unge Werthers lidanden förklarad| SVENSKA | Gymnasienivå
Det brukar sägas att ingen bok har fångat idéströmningen romantiken-
-lika bra som "Den unge Werthers lidanden".
Boken slog ner som en känslosam bomb i Europa.
Överallt ville unga män klä sig, leva och framför allt förälska sig-
-som karaktären den unge Werther.
Men varför reagerade människor så starkt på berättelsen?
Och vad var egentligen orsaken till allt hans lidande?
"Den unge Werthers lidanden" publicerades 1774-
-och skrivs av en 24-årig tysk: Johann Wolfgang von Goethe.
Han är verksam med flera andra unga tyska diktare och studenter-
-i en kulturrörelse i Leipzig. De har gett sig namnet Sturm und Drang.
Sturm und Drang är en rörelse som uppstår på 1770-talet.
Orden betyder "storm och längtan".
I sin ungdom så var Goethe en känslosam person-
-och tyckte också att man skulle skriva känslosamt.
Man skulle skriva från sitt hjärta.
Man skulle leva ut alla de starkaste känslorna.
Det kan man verkligen säga att boken gör.
"Den unge Werthers lidanden" har en ganska enkel handling-
-och är författad i brevform. Werther skriver till sin vän Wilhelm.
Vi får följa med och tjuvläsa. Werther blir förälskad i Lotte-
-men hon är trolovad till nån annan.
Efter ett tag klarar han inte av att hon inte ska gifta sig med honom.
Till slut begår han självmord genom att skjuta sig själv.
När boken kommer ut blir det en riktig bestseller.
Alla ska läsa den! Den trycks i över 3 miljoner exemplar.
Napoleon kallar den "den bästa europeiska boken nånsin"-
-och skryter med att han har läst den 7 gånger.
Böcker var det som fick spridning och ett otroligt stort genomslag.
Man undrade hur folk skulle påverkas av att fly in i fantasivärldar.
Särskilt när de fantasivärldarna inte kom med nyttiga budskap-
-om hur man skulle vara som människa, utan bejakade det galna, det vilda-
-det överdrivna, som man gör i "Werther".
Den skapar också en tidig subkultur runtom i Europa-
-där unga män klär sig i wertherdräkt med gul väst och blå kavaj-
-och drömmer om att vara lika olyckliga som Werther.
Goethe tog efter en riktig händelse.
En ung juridikstuderande, Karl Wilhelm Jerusalem-
-hade begått självmord för att han var olyckligt förälskad.
Det är som om alla inser direkt hur farligt det här kan bli.
"Tänk om våra nya romantiska unga män börjar läsa boken!"
"De är säkert förälskade allesammans och vill vara som Werther!"
"De vill givetvis vara olyckligt förälskade. Böcker är farliga!"
Så vissa tyska furstendömen totalförbjuder boken av hälsoskäl-
-så att folk inte skjuter ihjäl sig. Inget tyder på att folk gjorde det.
De läste boken och grät lite och gick ut och blev förälskade igen.
Men att myndigheterna tror det här är symtomatiskt för att man inser-
-vilken stark verkan den här nya romantiska vurmen hade.
Och boken är verkligen fylld med stormande känslor överallt.
Han kan ligga ute i naturen och titta på en myra och tycka-
-att den är helt fantastisk och blir så rörd att han nästan gråter.
"Den unge Werthers lidanden" är en brevroman. Det var otroligt populärt-
-helt enkelt för att brevskrivandet hade blivit en riktig trend.
En person vid den här tiden kunde skriva 10-15 brev om dagen.
Man hade inte sms och telefonsamtal-
-utan man var konstant i kontakt med sina vänner och nära genom brev.
Då börjar man ge ut autentiska brevsamlingar-
-men samtidigt börjar man också skriva brevromaner.
För att förmedla känslointryck använde Goethe många utropstecken.
"Den unge Werthers lidanden" innehåller 420 stycken:
17,3 % av bokens mängd punkter, utropstecken och frågetecken.
I jämförelse har upplysningens "Robinson Crusoe" 2,8 % utropstecken.
"Harry Potter och de vises sten"-
-ligger på 6,5 % utropstecken.
Börjar vi läsa ser vi att Werthers första mening-
-avslutas med ett utropstecken. Bokens andra mening gör det också.
Historien om den unge, kärlekskranka Werther fortsätter att väcka känslor.
Hans-Christian Thulin har framfört "Unge Werthers lidanden" som monolog.
Håkan Hellström hade nån låt. "Unge Werthers lidande..." nånting.
Allt som Håkan tog i tyckte jag var coolt.
"'Unge Werthers lidande' måste ju vara grym att göra som monolog!"
Jag visste att jag aldrig skulle få fröken Lotte!
Jag hade nästan tänkt att en bok skriven 1774 om kärlek-
-måste ju vara superdum och superkul.
Men i stället var den jätteverklig och sorglig och berörande på riktigt.
Att boken berör är det ingen tvekan om. Men den innehåller också-
-i och med sitt slut, en varning om att känslor inte är allt.
Jag tänker att vi lever i en tid där den egna känslan sätts väldigt högt.
"Lyssna på ditt hjärta." "Lyssna på dig själv."
"Lyssna inte på någon annan." Då blir "Werther" en viktig bok-
-för den handlar om att ibland har hjärtat fel.
Då är det kanske inte så klokt att lyssna på hjärtat.
Svensktextning: Kristofer Fredriksson Iyuno Media Group för UR
