×

We gebruiken cookies om LingQ beter te maken. Als u de website bezoekt, gaat u akkoord met onze cookiebeleid.


image

Jag ska egentligen inte jobba här, Kapitel 41

Kapitel 41

URBAN DÖR STRAX efter Astrid

och kort därefter dör Astrids man.

Det är så problemen löser sig här.

Urban dör med armarna uppsträckta mot skyn.

Hans armar överskrider alla fysiska lagar. Han stelnar nämligen så,

med armarna upp mot taket.

Det är helt omöjligt. Men han gör det i alla fall.

Eva har aldrig varit med om något liknande.

Ingen på hela Liljebacken har varit med om något liknande.

Vi sitter i personalrummet och äter lunch när Eva kommer in.

»Ni måste komma!«

Eva är ivrig.

»Vad är det frågan om?« undrar Martina.

»Urban är död och jag har aldrig sett något så märkligt.«

»Vadå?« frågar Leena med två e.

»Han har liksom fastnat med armarna uppe i luften.«

»Va fan säger du?« fortsätter Leena samtidigt som hon reser sig från stolen.

Jag, Martina och två timvikarier gör detsamma.

Eva tar täten. Vi andra följer efter.

Eva låser upp dörren till Urbans rum. Vi går fram till sängen.

Urbans ögon är halvt slutna.

Hakan har ramlat ner mot bröstet och armarna är uppsträckta mot taket.

Han har något saligt över sig.

Hela personalstyrkan står runt hans säng och betraktar hans lik.

»Det här är ju ta mig fan inte riktigt klokt. Man skulle fotografera honom«, säger Leena.

»Det kan man väl ändå inte göra«, svarar Eva.

»Vi kanske ska försöka få ner hans armar på något sätt«, föreslår jag trevande.

Jag tänker på kistan.

Leena försöker pressa ner Urbans armar, men utan resultat. Martina fnissar.

»Det är stört omöjligt«, säger Leena och tittar på Eva.

»Jag kommer att bryta av dem om jag fortsätter.«

»Vi får vänta tills läkaren kommer«, svarar Eva.

Martina fortsätter att fnissa.

Eva klappar Urbans skäggiga kind innan vi avlägsnar oss.

»Du blev förlåten«, säger hon tyst. »Det blir vi nog alla.«

Leena med två e låtsas inte höra.

Vi går tillbaka till personalrummet och äter upp de kallnade resterna på våra tallrikar.

Eva pratar om sina semesterplaner.

Hon tänker faktiskt vara ledig i tre veckor den här sommaren.

Hon behöver det, säger hon.

Hon och hennes man funderar på att åka på campingsemester till Dalarna.

Det ska visst vara vackert i Rättvik.

Kapitel 41 Kapitel 41 Chapter 41 Глава 41

URBAN DÖR STRAX efter Astrid

och kort därefter dör Astrids man.

Det är så problemen löser sig här. This is how problems are solved here.

Urban dör med armarna uppsträckta mot skyn. Urban stirbt mit ausgestreckten Armen gegen den Himmel.

Hans armar överskrider alla fysiska lagar. Han stelnar nämligen så,

med armarna upp mot taket.

Det är helt omöjligt. Men han gör det i alla fall.

Eva har aldrig varit med om något liknande. Eva has never experienced anything like this.

Ingen på hela Liljebacken har varit med om något liknande. No one in the whole of Liljebacken has experienced anything like this.

Vi sitter i personalrummet och äter lunch när Eva kommer in.

»Ni måste komma!«

Eva är ivrig.

»Vad är det frågan om?« undrar Martina.

»Urban är död och jag har aldrig sett något så märkligt.«

»Vadå?« frågar Leena med två e.

»Han har liksom fastnat med armarna uppe i luften.«

»Va fan säger du?« fortsätter Leena samtidigt som hon reser sig från stolen.

Jag, Martina och två timvikarier gör detsamma.

Eva tar täten. Vi andra följer efter.

Eva låser upp dörren till Urbans rum. Vi går fram till sängen.

Urbans ögon är halvt slutna.

Hakan har ramlat ner mot bröstet och armarna är uppsträckta mot taket.

Han har något saligt över sig.

Hela personalstyrkan står runt hans säng och betraktar hans lik. The entire staff stands around his bed and watches his corpse.

»Det här är ju ta mig fan inte riktigt klokt. »Das ist verdammt nicht wirklich weise. »This is not really wise to take me. Man skulle fotografera honom«, säger Leena.

»Det kan man väl ändå inte göra«, svarar Eva.

»Vi kanske ska försöka få ner hans armar på något sätt«, föreslår jag trevande.

Jag tänker på kistan.

Leena försöker pressa ner Urbans armar, men utan resultat. Martina fnissar.

»Det är stört omöjligt«, säger Leena och tittar på Eva. "Es ist unmöglich zu stören", sagt Leena und sieht Eva an.

»Jag kommer att bryta av dem om jag fortsätter.«

»Vi får vänta tills läkaren kommer«, svarar Eva.

Martina fortsätter att fnissa.

Eva klappar Urbans skäggiga kind innan vi avlägsnar oss. Eva pats Urban's bearded cheek before we leave.

»Du blev förlåten«, säger hon tyst. "Dir wurde vergeben", sagt sie leise. "You were forgiven," she says quietly. »Det blir vi nog alla.«

Leena med två e låtsas inte höra.

Vi går tillbaka till personalrummet och äter upp de kallnade resterna på våra tallrikar.

Eva pratar om sina semesterplaner.

Hon tänker faktiskt vara ledig i tre veckor den här sommaren. Sie plant tatsächlich, diesen Sommer drei Wochen frei zu haben.

Hon behöver det, säger hon.

Hon och hennes man funderar på att åka på campingsemester till Dalarna.

Det ska visst vara vackert i Rättvik. In Rättvik muss es schön sein.