Akademisk kvart: Nyhetsmedier under pandemin
Vilken roll spelar nyhetsmedier för oss?
Och, framför allt, hur tar vi del av nyheter och hur har våra nyhetsvanor förändrats i samband med coronapandemin? Det kommer du snart att få veta mer om.
Akademisk kvart: Nyhetsmedier Jag heter Ulrika Andersson.
Jag är docent i journalistik och medier och jobbar som
forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Kommer du ihåg när du första gången hörde talas om det nya viruset? Eller snarare, kommer du ihåg
varifrån du hörde talas om det första gången?
Kanske hörde du det här ljudklippet på radio
på morgonen på nyårsafton 2019.
Enligt statliga kinesiska medier ska 27 personer ha insjuknat i en okänd virussjukdom i mångmiljonstaden Wuhan i centrala Kina. Symptomen ska likna lunginflammation och för sju av de smittade bedöms läget som allvarligt. Samtliga har satts i karantän och de flesta av fallen kan kopplas till en lokal fisk-och skaldjursmarknad i Wuhan. Sjukdomen ska enligt lokala hälsovårdsmyndigheter inte smitta mellan människor. Även om det inte var på nyårsafton du hörde det eftersom de flesta av oss förberedde oss inför nyårsfirandet på kvällen, hörde du förmodligen talas
om det någon gång i januari eller kanske i februari. Och förmodligen hörde du det genom nyhetsmedier.
Nyhetsmedier spelar en viktig roll i vårt samhälle.
De är en viktig grundpelare i demokratin.
De förser oss med nyheter. De granskar våra makthavare
och människor i maktposition.
De rapporterar om sådant som händer i området där
vi bor, vad som händer i Sverige och vad som händer
utomlands. De berättar för oss om vad som händer
inom politiken, om konjunkturens
upp- och nedgångar, om klimat och miljö. Sådant som är
viktigt för oss att veta. Under coronapandemin har
medierna en särskilt viktig roll. De förser oss
med information om hur utvecklingen ser ut i världen och vad som händer med pandemin.
De berättar om viktiga myndighetsbeslut
om hur vi ska agera, vilka nya regler och riktlinjer
som gäller, hur vi ska ta hand om varandra på bästa
sätt, hur vi skyddar oss själva och andra från smitta.
Som forskare på SOM-institutet arbetar jag med de nationella SOM-undersökningarna som
vi genomför varje år. Våra undersökningar görs alltid
på hösten och förra årets undersökning, 2019 års
undersökning, slutfördes precis
när de första rapporterna om det nya viruset började komma i nyhetsmedier. I våra undersökningar följer vi människors vanor, beteenden och attityder.
För oss som forskar är det viktigt att se vad som
händer med människor; med människors vanor,
opinioner och hur man tycker och tänker i samband
med en så stor kris som coronapandemin är.
Därför genomförde vi våren 2020
en specialinsatt undersökning
SOM-undersökningen om coronaviruset 2020. Vi ställde frågor till ett antal tusen svenskar
på områden som bland annat rör coronapandemin. En av de frågor som ställdes i undersökningen var
från vilken källa människor tycker att de fick den bästa informationen om hur man skulle agera i samband
med pandemin; hur man på bästa sätt skyddar sig själv
och andra från smitta.
Svaret: Nyhetsmedierna.
Nyhetsmedier spelar en stor roll för att vi ska få veta
vad som händer i samhället. Vi får kunskap
på många olika sätt. Vi har den kunskapen som vi får
genom våra direkta erfarenheter, det vi har varit
med om själva. Vi har direkt kunskap
och information, men vi har så otroligt
mycket mer kunskap än så. Den kunskapen kommer från andra ställen. Vi får kunskap
genom bekanta, anhöriga och andra människors erfarenheter. Kanske vad de tycker är den bästa restaurangen i stan
och vilken skola som har de bästa pedagogerna.
Saker som vi kanske inte själva har erfarenhet av men som
andra har erfarenhet av. Men den allra största informationen som vi får om sådant som händer
i samhället, både i det nära och i den stora världen
kommer genom nyhetsmedier. Vilka medier vi väljer att
rikta vår uppmärksamhet mot varierar beroende på vår ålder, om vi är yngre eller äldre, vilken generation vi tillhör, vilken utbildningsnivå vi har eller utbildningens
inriktning och också hur pass intresserade vi är av politik
och samhällsfrågor. Inom forskningen har
vi generellt kunnat se ett mönster. De yngre är
något mindre intresserade av nyheter jämfört med äldre.
Men vi kan också se att intresset för och användningen
av nyheter ökar successivt i takt med att vi etablerar oss i samhället. Yngre tar oftare del
av nyheter som finns på webbaserade plattformar
sociala medier, morgontidningarnas och kvällstidningarnas nyhetssajter.
Äldre har en stark tradition av att ta del av nyheter
i radio och tv och fortfarande att läsa
nyheter i morgontidningen på papper.
Bland unga har däremot det som tidigare var ett av de viktigaste fundamenten i vår
nyhetskonsumtion, morgontidningen på papper, nästan helt spelat ut sin roll. De grupper som har mer
årsringar av livserfarenhet, våra äldre
tar oftare del av nyheter via radio och tv
i sändningar i Sveriges television Sveriges radio och TV4, framför allt. De är inte lika
frekventa användare av digitala nyhetsmedier
även om användningen ökar
även i dessa grupper. De allra flesta av oss hade
redan före pandemin ett stort intresse av att ta del av nyheter. Vi tillhör ett av världens mest
nyhetsintresserade folk. I samband med pandemin.
har det här intresset, eller kanske snarare behovet
av nyheter, vuxit ytterligare.
Vi kan se en ökning av andelen som regelbundet
tittar på TV-sändningar
det vill säga nyhetssändningar och lyssnar på radios nyhetssändningar, Det gäller generellt
oavsett vilken åldersgrupp man tillhör. Vi kan också se att användningen
av morgontidningarnas nyhetssajter har ökat,
Framför allt i de äldre åldersgrupperna.
Den kanske största förändringen som har skett
i samband med corona- pandemin är den stora
ökningen av andelen som vänder sig till radio- och TV:s
nyhetssajter för att ta del av nyheter, det vill säga
svt.se, sr.se, och tv4 .se. Här är ökningen stor, både bland yngre
och bland äldre. Det är bland annat där vi har
kunnat ta del av de dagliga
direktsända pressträffarna med myndigheterna
med Folkhälsomyndigheten, MSB och Socialstyrelsen.
Det är också där vi har kunnat ta del
av pressträffar med ministrar.
Ansvariga politiker har meddelat om olika krispaket som har satts in för att rädda våra företag
om nya regler för hur många vi får umgås med i vissa sammanhang. Där har vi också fått information om hur
vi ska bete oss och vad vi ska tänka på för att skydda
oss själva och andra mot
smittspridning: Tvätta händerna. Håll avstånd.
Stanna hemma om du är sjuk. I samband med pandemin har
vi kommit att samlas kring de medier som
har en längre historik, de mer traditionella medierna
radio, TV och morgontidningar.
Till och med de unga har faktiskt läst
morgontidningen på papper i ökad utsträckning jämfört
med innan pandemin. Däremot har morgontidningens
mest trogna publik, de äldre, läst
morgontidningen i lägre utsträckning än vad de gjort tidigare. De har istället i ökad utsträckning vänt sig till morgontidningarnas
nyhetssajter. De har definitivt hittat
till public service och TV4:s nyhetssajter där de har tagit del av nyheter. Och de har inte
bara hittat dit, de har hittat till samtliga tre
nyhetssajter och i hög utsträckning tagit del
av nyheter där. Det har funnits ett stort behov
bland äldre att få information och nyheter
om vad som händer i pandemin.
Kombinationen av att våra unga inte har tagit del
av nyheter i sociala medier i samma utsträckning som de brukade göra tidigare och att äldre och kanske framför allt äldre äldre har ökat sin digitala användning, alltså har ökat sin användning
av morgontidningarnas nyhetssajter och radio- och TV:s nyhetssajter har inneburit att vi för första gången på flera år ser en minskning i den digitala
klyftan mellan yngre och äldres nyhetsvanor.
Men det finns också andra faktorer som spelar roll
än bara ålder för hur mycket eller lite vi tar del
av nyheter. Det vi kan se i samband med pandemin är att
de som känner sig mer oroliga; som upplever att
de har drabbats i ganska hög utsträckning av pandemin
och dess konsekvenser och som ofta tänker på pandemin och vad den orsakar tar i högre utsträckning del
av nyhetsmedier jämfört med dem som mer sällan tänker på pandemin, de som inte oroar sig eller inte har upplevt några större konsekvenser. Om det sedan är oron och tankarna på viruset som gör att nyhetskonsumtionen ökar eller om det är så att
nyhetskonsumtionen bidrar till
mer tankar på viruset och att man blir mer uppmärksam på det
låter jag vara osagt just nu. Det finns också ett samband mellan hur ofta man tar del av nyhetsmedier
och hur stort förtroende man känner för dem. Det har
vi kunnat se redan före pandemin men det vi märker
nu är att de medier som har fått en ökad användning
som radio och TV, framför allt de
medier som står för rörlig bild, har förtroendet
gått upp tydligt. Sveriges television når
under coronapandemin sin högsta förtroendenivå
någonsin och vi ser också att förtroendet
för TV4 har ökat tydligt. För Sveriges Radio ligger förtroendet kvar på en fortsatt hög nivå. Vi konstaterade inledningsvis att nyhetsmedier är den källa som de flesta människor upplever som
den viktigaste för att få information om pandemin
och om hur man ska ta hand om sig själv för att
undvika smitta. Men vi har också en grupp
i samhället som mycket sällan eller aldrig tar
del av nyhetsmedier. Det är en liten grupp men vi kan ändå se några signifikanta skillnader mellan den här
gruppen och den genomsnittliga nyhetsanvändaren.
Det är oftare män som är
nyhetsundvikande eller som sällan använder nyheter.
De är mer ofta personer i 30- till 40-årsåldern och
personer som bor i storstadsområdena.
Vi har också, i samband med pandemin, kunnat se att
vi har grupper som av, kanske framför allt, språkliga
skäl inte har tagit del av den information
och de nyheter som har funnits i svenska medier.
Det här är en viktig fråga. Det är viktigt
för demokratin och det har spelat roll. I vissa
grupper har det spelat roll för hur smittspridningen har
sett ut, att man inte har kunnat få den information
som har behövts för att den inte har funnits på rätt
språk och för att man inte tar del av nyheterna där informationen har funnits. Det här är en fråga som är mycket viktig, både för forskningen och för medierna att fortsätta titta på framöver. Det är inte minst
viktigt ur ett demokratiskt perspektiv för att alla
invånare i Sverige ska kunna få tillräcklig information
och kunskap om coronapandemin och dess konsekvenser. Hur vi ska agera, men också i andra frågor som rör politik, som rör skola
och förskola och sjukvården. Vi vet fortfarande inte vart den här pandemin kommer ta vägen; vad som kommer hända det närmaste halvåret, året eller kanske till och med de närmaste åren. Hur det kommer att
utveckla sig, vilka restriktioner vi kommer
behöva ha och hur vi kommer behöva förändra våra liv.
Vi vet inte heller hur våra nyhetsvanor kommer utvecklas; om de kommer att ligga kvar på samma nivå som nu. Vi har sett att bland annat äldre har blivit betydligt mer digitala i sin
nyhetskonsumtion. För att kunna avgöra
det behöver vi mer tid och vi behöver fler
undersökningar för att kunna följa vad som händer
framöver. Alldeles oavsett vad som
händer så kommer nyhetsmedier
och den professionella journalistiken fortsätta
spela en viktig roll för oss och för samhället.
Inte bara genom att granska och berätta om vad som
händer under pandemin, utan också genom att granska
de aktörer som har haft huvudansvaret
för hanteringen av corona- pandemin. Naturligtvis
kommer de också att fortsätta bevaka
det som nyhetsmedier brukar bevaka; vad som händer inom politiken, inom miljö- och klimatområdet
inom sporten, vem som får Nobelpriset
i litteratur och så vidare.
Det är viktigt att vi fortsätter följa med i nyhetsflödet för att få information
om vad som händer i samhället och hålla oss uppdaterade.
Oavsett om du föredrar papperstidningen, TV
radio, mobilen eller digitala plattformar
fortsätt att ta del av nyheter.
Och du, ta hand om dig.
gu.se