×

We gebruiken cookies om LingQ beter te maken. Als u de website bezoekt, gaat u akkoord met onze cookiebeleid.


image

Radio Sweden på lätt svenska 2020 - 2021, Vården på många statliga ungdomshem fungerar dåligt

Vården på många statliga ungdomshem fungerar dåligt

Vården på många statliga ungdomshem fungerar dåligtLyssna från tidpunkt:

2021-03-10 11:34:00

Våld och hot har ökat på statens ungdomshem. Där bor ungdomar som gjort brott eller har problem med missbruk eller psykisk ohälsa.

Dennis från Skövde var 15 år när han placerades på ett ungdomshem. Han berättar om droger och våld på hemmet. Man lär sig att bli kriminell, säger han till P4 Skaraborg.

– Jag tror att man kommer ut och blir kriminellt utbildad på ett sätt man inte var innan, risken är ju att man fortsätter att begå brott, säger Dennis.

Varje år placeras ungefär 1000 unga på statens ungdomshem, eller så kallades sis-hem. Det är unga som har problem med missbruk eller psykisk ohälsa. Men det är också unga som dömts eller misstänks för olika brott. Dennis berättar att han träffade många tungt kriminella personer på hemmet.

– Jag satt med personer från ökända kriminella gäng, allt från misstänkta mördare till dömda rånare, det såldes droger, de använde droger, det blev tjafs, det var rymningar, säger Dennis.

Förra året anmälde ungdomshemmen våld och hot nästan 2600 gånger. Det är dubbelt så mycket som för fem år sedan. Det visar en granskning av Sveriges Radio.

Det mesta av våldet och hotet drabbar personal som jobbar på hemmen. Men unga som bor där drabbas också. Malin Östling är chef på statens ungdomsvård och hon säger att våldet har ökat i samhället. Det syns på ungdomshemmen.

Unga med problem och missbruk ska få vård på hemmen. Men på många hem fungerar inte vården. Sveriges Radio har frågat Sveriges kommuner hur hemmen fungerar. 40 procent av kommunerna svarar att de unga får mer problem med missbruk och kriminalitet efter ungdomshemmet.

Regina Johnsson är socialsekreterare i Karlshamns kommun. Hon säger till Sveriges Radio att situationen för många unga är värre efter hemmet.

– Vi har räddat livet på dem det året, för de har inte kunnat droga ihjäl sig men fortsättningen är kanske densamma som när de åkte in, eller ännu värre, säger hon.

Rebecka från Eskilstuna har bott på flera ungdomshem sedan hon var femton år och hon säger att det var ett helvete. Hon mådde mycket sämre när hon varit på hemmet.

– Väldigt dåligt psykiskt, jag hade mycket självmordstankar. På en akutavdelning får man ingen vård, det är typ som att socialen bara betalar för mat på bordet och en säng att sova i i åtta veckor, sis är ett helvete, säger hon till P4 Sörmland.

Nu ska hemmen göras om så att de som dömts för brott inte ska vara på samma plats som andra unga.

Vården på många statliga ungdomshem fungerar dåligt Die Betreuung in vielen staatlichen Jugendzentren ist schlecht Care in many state-run youth homes is poor Priežiūra daugelyje valstybinių jaunimo centrų yra prasta Opieka w wielu państwowych ośrodkach dla młodzieży jest słaba Os cuidados em muitos centros de juventude geridos pelo Estado são deficientes

Vården på många statliga ungdomshem fungerar dåligtLyssna från tidpunkt:

2021-03-10 11:34:00

Våld och hot har ökat på statens ungdomshem. Där bor ungdomar som gjort brott eller har problem med missbruk eller psykisk ohälsa.

Dennis från Skövde var 15 år när han placerades på ett ungdomshem. Han berättar om droger och våld på hemmet. Man lär sig att bli kriminell, säger han till P4 Skaraborg.

– Jag tror att man kommer ut och blir kriminellt utbildad på ett sätt man inte var innan, risken är ju att man fortsätter att begå brott, säger Dennis. - Ich denke, wenn man sich outet und auf eine Weise kriminell erzogen wird, die man vorher nicht hatte, besteht das Risiko, dass man weiterhin Verbrechen begeht, sagt Dennis.

Varje år placeras ungefär 1000 unga på statens ungdomshem, eller så kallades sis-hem. Det är unga som har problem med missbruk eller psykisk ohälsa. Men det är också unga som dömts eller misstänks för olika brott. Dennis berättar att han träffade många tungt kriminella personer på hemmet.

– Jag satt med personer från ökända kriminella gäng, allt från misstänkta mördare till dömda rånare, det såldes droger, de använde droger, det blev tjafs, det var rymningar, säger Dennis.

Förra året anmälde ungdomshemmen våld och hot nästan 2600 gånger. Det är dubbelt så mycket som för fem år sedan. Det visar en granskning av Sveriges Radio.

Det mesta av våldet och hotet drabbar personal som jobbar på hemmen. Men unga som bor där drabbas också. Malin Östling är chef på statens ungdomsvård och hon säger att våldet har ökat i samhället. Det syns på ungdomshemmen.

Unga med problem och missbruk ska få vård på hemmen. Men på många hem fungerar inte vården. Sveriges Radio har frågat Sveriges kommuner hur hemmen fungerar. 40 procent av kommunerna svarar att de unga får mer problem med missbruk och kriminalitet efter ungdomshemmet.

Regina Johnsson är socialsekreterare i Karlshamns kommun. Hon säger till Sveriges Radio att situationen för många unga är värre efter hemmet.

– Vi har räddat livet på dem det året, för de har inte kunnat droga ihjäl sig men fortsättningen är kanske densamma som när de åkte in, eller ännu värre, säger hon. - Wir haben ihnen in diesem Jahr das Leben gerettet, weil sie sich nicht zu Tode betäuben konnten, aber die Fortsetzung ist vielleicht die gleiche wie damals, oder noch schlimmer, sagt sie.

Rebecka från Eskilstuna har bott på flera ungdomshem sedan hon var femton år och hon säger att det var ett helvete. Hon mådde mycket sämre när hon varit på hemmet.

– Väldigt dåligt psykiskt, jag hade mycket självmordstankar. På en akutavdelning får man ingen vård, det är typ som att socialen bara betalar för mat på bordet och en säng att sova i i åtta veckor, sis är ett helvete, säger hon till P4 Sörmland.

Nu ska hemmen göras om så att de som dömts för brott inte ska vara på samma plats som andra unga.