EU-ministrar i krissamtal efter veto mot coronafonden
2020-11-17 12:23:00
Krishanteringen pågår under dagens digitala EU-ministermöte efter att Ungern och Polen igår lade in sitt veto mot unionens flerårsbudget och coronafond.
Länderna som är hårdast drabbade av coronakrisen väntar akut på pengar och långtidsbudgeten, som nu stoppats, är tänkt att träda i kraft redan vid årsskiftet.
Susanne Palme är Ekots EU-kommentator, det här är hennes analys om vad som nu händer.
Hur allvarligt är läget?
– Det är väldigt allvarligt. Budskapet från EU:s huvudstäder har varit att Ungern och Polen bluffade när de sa att de skulle lägga in sitt veto. Båda länderna får väldigt mycket pengar från EU och man var övertygad om att pengarna skulle väga tyngst, men man hade fel. Precis som EU missbedömde Brexit för några år sedan.– Det här visar också på problemet när EU:s stats- och regeringschefer gör upp, som man gjorde i somras om budgeten och coronapaketet, att man når en urvattnad kompromiss som ingen egentligen vet vad den innebär. Och som länderna tolkar helt olika. Och när det här sen ska bli konkret lagstiftning så finns motsättningarna kvar.– Det här handlar i grunden om synen på EU – här finns en djup spricka, som kanske inte ens går att överbygga. Och jag tror att EU nu betalar priset för att man under åratal inte har klarat av att hantera medlemsländer som går i auktoritär riktning, man har skyfflat de här motsättningarna under mattan.
Det låter som ett låst läge- går det här att lösa?
– Nu sätter många sitt hopp till Tysklands förbundskansler Angela Merkel som leder EU:s arbete det här halvåret– att hon ska visa sina diplomatiska färdigheter , men jag tror att det blir svårt. EU kan knappast retirera och ge efter. Flera EU-länder, som Finland, Sverige och Nederländerna, kan få svårt att få sina parlament att godkänna en budget där krav på en rättsstat inte finns med eller är urvattnat – och Europaparlamentet kommer knappast att var beredd att backa.– En möjlighet är att helt enkelt lyfta ut coronapengarna och göra det här rent mellanstatligt, alltså att Polen och Ungern inte är med, men att krisländerna i södra Europa ändå får sina pengar. Men det löser inte problemet med långtidsbudgeten som ska börja gälla från årsskiftet.
Den långtidsbudget som nu stoppats var ju väldigt förmånlig för Sverige - hur påverkas vi ekonomiskt ifall man inte kommer fram till en lösning innan årsskiftet?
– Då förlängs den nuvarande budgeten, men däremot så försvinner den svenska rabatten på medlemsavgiften, som idag uppgår till ungefär fem miljarder kronor per år. Så Ungerns och Polens veto påverkar utan tvekan svenska skattebetalare.
– Men exakt hur det här slår mot den svenska medlemsavgiften kan man inte säga idag, eftersom EU:s utgifter kan komma att minska och då minskar också Sveriges avgift.
