×

We gebruiken cookies om LingQ beter te maken. Als u de website bezoekt, gaat u akkoord met onze cookiebeleid.


image

Ekot (with Audio), Kritik mot att böter ska betala EUs budget

Kritik mot att böter ska betala EUs budget

2020-11-12 12:00:00

Finansieringen av höjningen av EUs långtidsbudget är tveksam, anser svenska parlamentariker. Detta efter uppgörelsen om att 16 miljarder euro ska betalas med förväntade företagsböter, troligen från amerikanska techbolag.

Tidigare i veckan enades EUs instanser om en långtidsbudget, som i sista stund höjdes med 16 miljarder euro. Den höjningen bygger på en ovanlig finansieringslösning - pengarna ska främst betalas av bolag som får böter, sannolikt amerikanska techbolag. De svenska ledamöterna i EU-parlamentets budgetutskott är kritiska.

– Vi behöver analysera detta vidare för att verkligen förstå att vi har en stabil intäktskälla. Böter är lite tveksamt för mig, säger moderaten Jörgen Warborn.

Också socialdemokraten Erik Bergkvist är kritisk:

– Det man märker är att sådana här intäkter ibland räknas som fasta och det tycker jag principiellt är fel.

Långtidsbudgeten gäller åren 2021-2027, och att finansiera höjningen med böter blev lösningen när EU-parlamentet och medlemsländerna hade svårt att enas.

EU-länderna hade lagt en budget på totalt 1 074 miljarder euro och ville absolut inte gå högre, men parlamentet krävde en större ökning.

Till slut blev kompromissen en ökning på 16 miljarder euro och att merparten av ökningen skulle finansieras genom böter från bolag som bryter mot EU:s konkurrensregler – vilket troligtvis kommer träffa amerikanska techbolag. Det är främst bolag som Google och Facebook som legat i fokus i tidigare konkurrensutredningar.

Samma dag som man nådde uppgörelsen om budgeten sa också EU-kommissionen att den går vidare och breddar sin granskning e-handelsjätten Amazon vilket kan leda till just böter.

Tittar man på hur mycket pengar EU fått in i böter tidigare år överstiger det ökningen, men det varierar kraftigt, mellan ungefär 1 till 4 miljarder per år. Och det är ingen säker intäktskälla vilket gör att de svenska ledamöterna är kritiska.

Finansieringslösningen skapar också ett incitament för EU-kommissionen att driva fall mot bolag och utkräva böter. Men att kommissionen skulle vara tuffare i sin bedömning för att dra in mer pengar till EU:s budget tror inte moderaten Jörgen Warborn.

– Det tror jag nog är att ta konspirationsteorin lite för långt. Jag har ändå förtroende för EU:s institutioner.

Socialdemokraten Erik Bergkvist håller med. Han tror snarare att kommissionen kan bli mer försiktig med att ge böter:

– Man kan bli väl försiktig, det kan snarare bli det motsatta. Att man tänker sig för en extra gång innan man ger böter till den här typen av bolag.


Kritik mot att böter ska betala EUs budget

2020-11-12 12:00:00

Finansieringen av höjningen av EUs långtidsbudget är tveksam, anser svenska parlamentariker. Detta efter uppgörelsen om att 16 miljarder euro ska betalas med förväntade företagsböter, troligen från amerikanska techbolag.

Tidigare i veckan enades EUs instanser om en långtidsbudget, som i sista stund höjdes med 16 miljarder euro. Den höjningen bygger på en ovanlig finansieringslösning - pengarna ska främst betalas av bolag som får böter, sannolikt amerikanska techbolag. De svenska ledamöterna i EU-parlamentets budgetutskott är kritiska.

– Vi behöver analysera detta vidare för att verkligen förstå att vi har en stabil intäktskälla. Böter är lite tveksamt för mig, säger moderaten Jörgen Warborn.

Också socialdemokraten Erik Bergkvist är kritisk:

– Det man märker är att sådana här intäkter ibland räknas som fasta och det tycker jag principiellt är fel.

Långtidsbudgeten gäller åren 2021-2027, och att finansiera höjningen med böter blev lösningen när EU-parlamentet och medlemsländerna hade svårt att enas.

EU-länderna hade lagt en budget på totalt 1 074 miljarder euro och ville absolut inte gå högre, men parlamentet krävde en större ökning.

Till slut blev kompromissen en ökning på 16 miljarder euro och att merparten av ökningen skulle finansieras genom böter från bolag som bryter mot EU:s konkurrensregler – vilket troligtvis kommer träffa amerikanska techbolag. Det är främst bolag som Google och Facebook som legat i fokus i tidigare konkurrensutredningar.

Samma dag som man nådde uppgörelsen om budgeten sa också EU-kommissionen att den går vidare och breddar sin granskning e-handelsjätten Amazon vilket kan leda till just böter.

Tittar man på hur mycket pengar EU fått in i böter tidigare år överstiger det ökningen, men det varierar kraftigt, mellan ungefär 1 till 4 miljarder per år. Och det är ingen säker intäktskälla vilket gör att de svenska ledamöterna är kritiska.

Finansieringslösningen skapar också ett incitament för EU-kommissionen att driva fall mot bolag och utkräva böter. Men att kommissionen skulle vara tuffare i sin bedömning för att dra in mer pengar till EU:s budget tror inte moderaten Jörgen Warborn.

– Det tror jag nog är att ta konspirationsteorin lite för långt. Jag har ändå förtroende för EU:s institutioner.

Socialdemokraten Erik Bergkvist håller med. Han tror snarare att kommissionen kan bli mer försiktig med att ge böter:

– Man kan bli väl försiktig, det kan snarare bli det motsatta. Att man tänker sig för en extra gång innan man ger böter till den här typen av bolag.