×

We gebruiken cookies om LingQ beter te maken. Als u de website bezoekt, gaat u akkoord met onze cookiebeleid.


image

Ekot (with Audio), Påverkansförsök från kriminella nätverk mot kommuner

Påverkansförsök från kriminella nätverk mot kommuner

2020-11-27 14:38:00

Personer med kopplingar till organiserad brottslighet har försökt påverka svenska kommuner och vilka beslut som fattas där. Det har förekommit i närmare 20 olika kommuner, visar Ekots kartläggning.

En av kommunerna som utsätts för olika former av påtryckningar är Borås stad, där Peder Englund är säkerhetschef.

– Ja, som man ska titta på hur det här fungerar mot tillåten påverkan och självcensur, så är jag övertygad om att det finns tjänstemän i Borås stad och på andra myndigheter som av rädsla för den organiserade brottsligheten inte fattar de beslut som ska fattas, säger Peder Englund.

18 svenska kommuner uppger för Ekot att personer med kopplingar till organiserad brottslighet hotar och utsätter kommunanställda för påtryckningar. Det handlar bland annat om Göteborg, Södertälje, Eskilstuna, Jönköping, Borås och Lilla Edet.

Det kan handla om att individerna anspelar på sin tillhörighet till ett kriminellt nätverk, och genom rädsla försöker påverka de beslut som tjänstemän i kommunerna ska fatta.

– Ofta till antingen en familj, släkt, klanen eller ett kriminellt nätverk och genom att antyda sådant, så förutsätter man att man ska ändra på beslut och inte verkställa de åtgärder som myndighetsutövningen kräver, säger säkerhetschefen Peder Englund.

Åtta svenska kommuner uppger också för Ekot att det förekommer hot eller påverkansförsök från individer med kopplingar till våldsbejakande extremistiska rörelselser.

En kommun nämner den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen som exempel. Men det kan också handla om sympatisörer till exempel Islamiska staten.

Ekots enkätundersökning, som skickats ut till kommunernas säkerhetschefer, visar alltså också att de flesta kommuner inte ser påverkan från sådana grupper.

Varken myndigheten Brottsförebyggade rådet, eller arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, har tidigare undersökt hot och påverkan mot just kommunanställda. Fokus har i stället varit förtroendevalda.

Men kriminologen Amir Rostami är inte förvånad över hoten och påverkansförsöken som de anställda faktiskt utsätts för.

– Den organiserade brottsligheten och även extremismen har en väldigt tydlig närvaro i vissa områden. Så det vore konstigt om de inte försökte påverka lokala tjänstemän i kommunen. Det kan vara allt från bygglov till att påverka socialtjänsten, säger Amir Rostami.


Påverkansförsök från kriminella nätverk mot kommuner

2020-11-27 14:38:00

Personer med kopplingar till organiserad brottslighet har försökt påverka svenska kommuner och vilka beslut som fattas där. Det har förekommit i närmare 20 olika kommuner, visar Ekots kartläggning.

En av kommunerna som utsätts för olika former av påtryckningar är Borås stad, där Peder Englund är säkerhetschef.

– Ja, som man ska titta på hur det här fungerar mot tillåten påverkan och självcensur, så är jag övertygad om att det finns tjänstemän i Borås stad och på andra myndigheter som av rädsla för den organiserade brottsligheten inte fattar de beslut som ska fattas, säger Peder Englund.

18 svenska kommuner uppger för Ekot att personer med kopplingar till organiserad brottslighet hotar och utsätter kommunanställda för påtryckningar. Det handlar bland annat om Göteborg, Södertälje, Eskilstuna, Jönköping, Borås och Lilla Edet.

Det kan handla om att individerna anspelar på sin tillhörighet till ett kriminellt nätverk, och genom rädsla försöker påverka de beslut som tjänstemän i kommunerna ska fatta.

– Ofta till antingen en familj, släkt, klanen eller ett kriminellt nätverk och genom att antyda sådant, så förutsätter man att man ska ändra på beslut och inte verkställa de åtgärder som myndighetsutövningen kräver, säger säkerhetschefen Peder Englund.

Åtta svenska kommuner uppger också för Ekot att det förekommer hot eller påverkansförsök från individer med kopplingar till våldsbejakande extremistiska rörelselser.

En kommun nämner den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen som exempel. Men det kan också handla om sympatisörer till exempel Islamiska staten.

Ekots enkätundersökning, som skickats ut till kommunernas säkerhetschefer, visar alltså också att de flesta kommuner inte ser påverkan från sådana grupper.

Varken myndigheten Brottsförebyggade rådet, eller arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, har tidigare undersökt hot och påverkan mot just kommunanställda. Fokus har i stället varit förtroendevalda.

Men kriminologen Amir Rostami är inte förvånad över hoten och påverkansförsöken som de anställda faktiskt utsätts för.

– Den organiserade brottsligheten och även extremismen har en väldigt tydlig närvaro i vissa områden. Så det vore konstigt om de inte försökte påverka lokala tjänstemän i kommunen. Det kan vara allt från bygglov till att påverka socialtjänsten, säger Amir Rostami.