×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.

image

filosofi, Existentialism: Jean-Paul Sartre (del 1 av 2)

Existentialism: Jean-Paul Sartre (del 1 av 2)

Sartre...

Sartre...

Sartre!

Sartre?

Jag får säga "Sartre".

Jag heter Joakim, välkommen till den här lektionen om Jean-Paul Sartre - en av 1900-talets största filosofer.

I oktober 1945 höll Jean-Paul Sartre (1905-1980) ett föredrag med rubriken ”Existentialismen är en humanism”.

Tillställningen blev en oerhörd succé och tillströmningen av nyfikna var enorm.

Det hårda trycket för att få plats i lokalen gjorde att biljettluckan och stora delar av inredningen slogs i bitar.

Föreläsaren själv lyckades nätt och jämt pressa sig fram mellan åhörarna

innan han med en timmes försening kunde påbörja sitt anförande.

Existentialismen var född.

Sartre fick sin utbildning vid en förnäm skola i Paris och kom senare själv att jobba som gymnasielärare i filosofi.

Han var lite drygt 1.50 lång, skelade kraftigt och beskrev sig själv som ful.

Nästan alltid gick han klädd i svart polo, basker, mörka byxor och kavaj

– en klädsel som kom att bli ett existentiellt mode.

Han sågs ofta sittandes på något kafé livligt diskuterandes meningen med livet,

inte sällan med ett glas rött vin i handen.

År 1964 utsågs han till nobelpristagare i litteratur men valde att demonstrera sin frihet genom att tacka nej

till priset med motiveringen att han inte ville klä ut sig i frack för borgerligheten.

Han kom dock senare att kontakta Svenska Akademien med en förfrågan om att få prissumman utbetald i smyg.

De vägrade.

Sartre var intresserad av hur vardagen ter sig för oss människor

och det sägs att han var fascinerad av tanken att man kunde filosofera om en cocktail.

Allt vi gör och uppfattar är laddat med känslor och personlig mening.

Det är vårt medvetande som avgör vad som är en händelse och vad som är bakgrundsbrus.

Anta att du ska möta en vän på ett kafé men att hon aldrig dyker upp.

Då blir hennes frånvaro en händelse, men endast för dig.

Ingen av de övriga kafégästerna kommer reagera på att din vän saknas.

De övriga besökarna blir för dig i sammanhanget endast obetydlig bakgrund.

Det är faktiskt anmärkningsvärt att något som inte existerar (i det här exemplet din saknade vän)

kan vara av stor betydelse för oss.

Sartre försökte med sin filosofi beskriva de grundläggande dragen i människans existens,

varför hans filosofi kallas för "existentialism".

Han byggde vidare på, och fördjupade, de tankar och begrepp som Søren Kierkegaard

hade presenterat 100 år tidigare.

Vi kommer nu att titta närmare på olika aspekter av Sartres existentialism.

Existentialismen, som blev något av en modefilosofi under mitten av 1900-talet,

menar att människan är fri att själv forma sitt liv.

Sartre, som rörelsens huvudsakliga företrädare, gick till och med så långt att han hävdade att människan

är ”dömd till frihet”, det vill säga att vi inte bara kan utan faktiskt också måste ta ställning.

Han höll med Nietzsche om att ”Gud är död”, och att det därför inte finns några förbestämda värden,

inget facit för rätt och fel eller gott och ont.

Detta till skillnad från exempel medeltiden då människorna såg tillvaron som fylld av högre mening.

De flesta ansåg att Gud skapat träden, djuren, stenarna och inte minst människorna som en del i sin stora plan.

Gud hade som en hantverkare skapat världen och allt hade sin funktion och sitt syfte

– tingen och människan hade mening.

Men i dagens ateistiska värld har människan förlorar därmed sin essens, sitt syfte.

Vi har inte blivit skapade av någon bestämt anledning och det finns inga objektivt giltiga påståenden

om hur människan bör vara, ingen på förhand given mänsklig natur.

Vi upptäcker att vi finns till och måste själva bestämma vad vi vill göra av livet.

Tänk er, sa Sartre, en skådespelare som plötsligt föses in på scenen utan något manus,

utan att veta vilken pjäs som spelas, vilken roll han själv har eller vem som är regissör.

Skådespelaren måste själv bestämma sig för något, bli något – skurk eller hjälte, en komisk eller en tragisk figur

– eller helt enkelt lämna scenen, vilket också innebär att välja.

Hur skådespelaren än väljer kommer han aldrig någonsin att få veta vad det hela går ut på.

I precis samma situation befinner sig människan.

Hon är inkastad i världen, existensen, och måste själv bestämma sig för vilken person hon vill bli.

Livet är en improvisation.

Annorlunda är det med tingen som omgärdar oss.

Om man bygger ett hus så vet man redan innan man startat konstruktionen vad dess syfte ska bli.

Tingen har redan från början en definition, en essens.

Det är bara människan som inte är någonting från början, som saknar syfte.

Vi människor är alltså inte skapta för någonting, vi bara existerar.

Först måste vi leva, existera, innan vi kan få en definition, en essens.

Detta är centralt i existentialismen, och formulerades av Sartre som ”existensen föregår essensen”.

För tingen är det tvärt om.

”Problemet är inte vad livet gjort med oss utan vad vi gör av det livet gjort med oss.”

Vi människor är alltså fria, men frihet i existentialistisk mening är ingen obegränsad frihet.

Vi kommer aldrig att kunna göra allt vi önskar, vi kommer aldrig att kunna flyga eller få superkrafter.

Då skulle frihet inte kunna skiljas från dröm eller fantasi.

Frihet uppstår istället i mötet med de givna förutsättningarna, det vi inte kan göra något åt.

Att vi föds av just våra föräldrar och med vissa genetiska anlag, att vi föds i ett visst land i en viss tid

– detta är livets förutsättningar.

Dessa omständigheter är också frihetens utgångspunkt.

Allt detta, sa Sartre, är vårt öde.

Och friheten uppstår just i mötet med ödet, med våra tillgångar och begränsningar.

Givetvis är frihet inte bara ett sinnestillstånd men det är i det inre friheten börjar.

Därför kan en fånge vara friare än sin fångvaktare. Inre frihet är en förutsättning för yttre frihet.

Friheten finns alltså alltid oberoende av vilken situation vi befinner oss i.

När vi föds är det enda som ligger framför oss ett Intet – det som ännu inte är.

Vad vi fyller Varat (det som är) med, kan inte på förhand avgöras.

Vår essens, det vill säga den vi är, bestäms inte av våra gener eller vårt sociala arv.

Det bestäms av våra val – alltså det vi fyller Intet med.

Naturvetenskapen menar ibland att vi bestäms av naturen och vårt genetiska arv

– att essensen därför föregår existensen.

För Sartre är det tvärtom.

Vi kastas ut i en värld där vi existerar och ”…människan är ingenting annat än vad hon gör sig till”.

Det som främst skiljer människan från tingen är att vi är medvetna

och kan reflektera över oss själva och vår situation.

I motsats till tingen har vi dessutom förmågan att föreställa oss världen annorlunda,

att kunna se Intet – det som inte är men som skulle kunna vara.

Enligt Sartre är det just förmågan att kunna tänka sig världen annorlunda som möjliggör frihet.

För vårt agerande påverkas av det som ännu inte är;

om man bestämmer sig för att bli läkare betyder inte det att man redan är läkare.

Det som inte är kommer att vara själva handlingens drivkraft, det vi strävar efter.

Tingen saknar denna förmåga att se det möjliga.

I existentiella termer så existerar de därför inte, de bara är.

Samma sak, menar Sarte, gäller för djuren.

De kan bara vara ”i sig”, vilket betyder att de styrs av sina instinkter och drifter.

Att existera innebär att kunna förhålla sig till olika handlingssätt och situationer;

att kunna välja mellan den ena och andra handlingen och se alternativ till den rådande situationen.

Enligt Sartre befinner vi oss i en absurd och meningslös värld som vi inte förstår oss på.

Detta är en värld som saknar riktning, mål och riktlinjer.

Det existerar ingen Gud att förlita sig på utan vi är helt utelämnade till oss själva.

Den mening och de värden vi eventuellt ändå finner är därför enbart våra egna påhitt.

Sartre menar inte att detta gör livet meningslöst.

Han menar att moralen är viktig för våra liv men att det är upp till oss själva att uppfinna den.

Samma sak gäller för meningen med livet – den finns inte i sig självt, utan måste väljas av varje enskild individ.

Den är alltså inte objektiv, utan varje människa väljer själv sin egen mening med sitt eget liv.

”Vi är dömda till frihet”, säger Sartre.

Vår värld saknar inneboende normer eller rätt och fel.

Vi kan aldrig förlita oss på någon regelbok eller religion som beskriver hur vi ska handla,

utan alla värden är mänskliga uppfinningar och är därmed varken sanna eller falska.

Därför måste vi själv uppfinna vår moral och handla därefter.

”Ni är fria, välj, hitta på. Ingen allmängiltig moral kan säga er vad som är rätt att göra;

det finns inga tecken i världen att gå efter.”

Varje händelse är en ny situation och vi kan därför aldrig tillämpa samma moral i alla lägen.

På denna punkt skiljer han sig från klassiska moralfilosofer som i alla tider försökt finna principer

och generella riktlinjer för att bedöma om en handling är rätt eller fel.

Som om det inte vore svårt nog att välja för sig själv, så väljer man samtidigt

också för hela mänskligheten, menar Sartre.

När man gör ett val måste man vara beredd på att det finns de som kommer att följa ens exempel.

Om man engagerar sig mot plågsamma djurförsök demonstrerar man att andra borde följa efter,

för ”ingenting kan vara gott för en själv utan att vara det för alla”.

Så vi är inte bara ansvariga för våra egna handlingar,

vi bär också ansvar för de som fattar samma beslut som oss.

Genom att visa vägen visar vi också på valmöjligheten.

Är valet rätt för mig så kan det också vara rätt för dig.

Här skymtas den kollektivistiska Sartre.

Han var även mycket politiskt engagerad, långt ut på vänsterkanten.

Att världen i sig självt saknar värden är den logiska konsekvensen av en ateistisk filosofi.

Det är människan som ger saker och ting sin innebörd då vi nu intagit den roll Gud tidigare hade

i den mänskliga föreställningen.

Tingen blir därför, liksom människorna, i grunden meningslösa.

Trots detta är vi ständigt sysselsatta med att försöka kontrollera tingen.

Vi har planer för tingen. Endast därför betyder de något för oss.

Men det finns situationer då vi tydligt känner av tingens överflödighet.

Hur meningslösa blir inte små minnessaker, tidningsurklipp

och anonyma fotografier i en släktings dödsbo?

De käraste minnen hamnar i arvtagarnas svarta sopsäck.

Hela tillvaron blir ibland som ett dödsbo efter Gud där alla saker blir meningslösa.

Världen blir inte längre en skapelse utan en hög med skräp, menar Sartre.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Existentialism: Jean-Paul Sartre (del 1 av 2) Existentialismus: Jean-Paul Sartre (Teil 1 von 2) Existentialism: Jean-Paul Sartre (Part 1 of 2) Existencialismo: Jean-Paul Sartre (parte 1 de 2)

Sartre...

Sartre...

Sartre!

Sartre?

Jag får säga "Sartre".

Jag heter Joakim, välkommen till den här lektionen om Jean-Paul Sartre - en av 1900-talets största filosofer. |||||||Stunde||||||||| Benim adım Joakim, 20. yüzyılın en büyük filozoflarından biri olan Jean-Paul Sartre hakkındaki bu derse hoş geldiniz.

I oktober 1945 höll Jean-Paul Sartre (1905-1980) ett föredrag med rubriken ”Existentialismen är en humanism”. |||||||||dem Titel||||Humanismus ||gave a lecture|||||lecture||the title||||humanism Ekim 1945'te Jean-Paul Sartre (1905-1980) 'Varoluşçuluk bir hümanizmdir' başlıklı bir konferans verdi.

Tillställningen blev en oerhörd succé och tillströmningen av nyfikna var enorm. Die Veranstaltung||||||Zulauf|||| The event|||enormous|||the turnout||curious attendees||

Det hårda trycket för att få plats i lokalen gjorde att biljettluckan och stora delar av inredningen slogs i bitar. |||||||||||die Ticketkasse|||||Einrichtung||| ||pressure|||||||||the ticket office|||||the furnishings|was smashed|| Der harte Druck, um Platz im Raum zu finden, führte dazu, dass die Ticketkasse und große Teile der Einrichtung zerbrochen wurden. Mekana sığma konusundaki yoğun baskı, bilet gişesinin ve mobilyaların çoğunun parçalara ayrılması anlamına geliyordu.

Föreläsaren själv lyckades nätt och jämt pressa sig fram mellan åhörarna der Dozent||schaffte|||||||zwischen|den Zuhörern the lecturer|||||barely|||||the audience Der Redner selbst schaffte es kaum, sich zwischen den Zuhörern hindurchzudrängen. Konuşmacının kendisi dinleyicilerin arasından güçlükle sıyrılmayı başardı.

innan han med en timmes försening kunde påbörja sitt anförande. |||||||beginnen|| |||||delay||begin||speech bevor er mit einer Stunde Verspätung seine Rede beginnen konnte.

Existentialismen var född.

Sartre fick sin utbildning vid en förnäm skola i Paris och kom senare själv att jobba som gymnasielärare i filosofi. ||||||vornehm||||||||||||| ||||||prestigious||in|||||||||high school teacher|| Sartre Paris'te prestijli bir okulda eğitim görmüş ve daha sonra lisede felsefe öğretmeni olmuştur.

Han var lite drygt 1.50 lång, skelade kraftigt och beskrev sig själv som ful. |||||schielte||||||| |||||cross-eyed|||described||||ugly Er war etwas über 1,50 m groß, schielte stark und beschrieb sich selbst als hässlich. Boyu 1,50 metrenin biraz üzerindeydi, gözleri çok kısıktı ve kendisini çirkin olarak tanımlıyordu.

Nästan alltid gick han klädd i svart polo, basker, mörka byxor och kavaj ||||||||Baskenmütze|||| ||||||||beret||trousers||jacket Fast immer trug er einen schwarzen Poloshirt, eine Baskenmütze, dunkle Hosen und ein Sakko.

– en klädsel som kom att bli ett existentiellt mode. |||||||existentielles| |outfit||||||existential|fashion – eine Kleidung, die zu einer existenziellen Mode wurde.

Han sågs ofta sittandes på något kafé livligt diskuterandes meningen med livet, |||||||lebhaft|||| |||sitting||||lively|discussing||| Er wurde oft gesehen, wie er in einem Café saß und lebhaft über den Sinn des Lebens diskutierte, Sık sık bir kafede oturup hayatın anlamını tartışırken görülürdü,

inte sällan med ett glas rött vin i handen. |selten|||||Wein|| |||||red||| nicht selten mit einem Glas Rotwein in der Hand. Genellikle elimde bir kadeh kırmızı şarapla.

År 1964 utsågs han till nobelpristagare i litteratur men valde att demonstrera sin frihet genom att tacka nej ||||Nobelpreisträger|||||||||||| |was appointed|||Nobel Prize winner||||chose|||||||| Im Jahr 1964 wurde er zum Nobelpreisträger für Literatur ernannt, entschied sich jedoch, seine Freiheit zu demonstrieren, indem er ablehnte. 1964 yılında Nobel Edebiyat Ödülü'ne aday gösterildi, ancak ödülü reddederek özgürlüğünü göstermeyi tercih etti.

till priset med motiveringen att han inte ville klä ut sig i frack för borgerligheten. |||der Begründung||||||||||| |||the reason|||||||||tuxedo||the bourgeoisie zu dem Preis mit der Begründung, dass er sich nicht für die Bourgeoisie im Frack verkleiden wollte. Burjuvazi için smokin giymek istemediği gerekçesiyle.

Han kom dock senare att kontakta Svenska Akademien med en förfrågan om att få prissumman utbetald i smyg. ||||||||||Anfrage|||||ausgezahlt|| ||||||||||inquiry||||the prize money|paid out||secret Er kontaktierte jedoch später die Schwedische Akademie mit einer Anfrage, ob er den Preis anonym ausgezahlt bekommen könnte.

De vägrade. |sie weigerten |refused Sie weigerten sich.

Sartre var intresserad av hur vardagen ter sig för oss människor ||||||ter|||| Sartre war daran interessiert, wie der Alltag für uns Menschen aussieht

och det sägs att han var fascinerad av tanken att man kunde filosofera om en cocktail. und||||||fasciniert|||||||||Cocktail ||||||fascinated||||||philosophize|||cocktail und es wird gesagt, dass er von der Idee fasziniert war, dass man über einen Cocktail philosophieren konnte.

Allt vi gör och uppfattar är laddat med känslor och personlig mening. ||||||geladen||||| ||||perceive||loaded||||| Alles, was wir tun und wahrnehmen, ist mit Gefühlen und persönlichem Sinn aufgeladen.

Det är vårt medvetande som avgör vad som är en händelse och vad som är bakgrundsbrus. |||||||||||||||Hintergrundrauschen |||||determines||||||||||background noise

Anta att du ska möta en vän på ett kafé men att hon aldrig dyker upp. imagine||||||||||||||shows up| Angenommen, du triffst einen Freund in einem Café, aber sie taucht nie auf.

Då blir hennes frånvaro en händelse, men endast för dig. |||Abwesenheit|||||| |||absence||event||only|| Dann wird ihre Abwesenheit zu einem Ereignis, aber nur für dich.

Ingen av de övriga kafégästerna kommer reagera på att din vän saknas. ||||Kaffehausgäste||||||| |||other|||react|||||is missing Keiner der anderen Cafébesucher wird reagieren, dass deine Freundin fehlt.

De övriga besökarna blir för dig i sammanhanget endast obetydlig bakgrund. |||||||||unbedeutend| ||the visitors|||||||insignificant| Die übrigen Besucher sind für dich in diesem Zusammenhang nur unbedeutender Hintergrund.

Det är faktiskt anmärkningsvärt att något som inte existerar (i det här exemplet din saknade vän) |||bemerkenswert|||||||||||| |||noteworthy|||||||||||missing| Es ist tatsächlich bemerkenswert, dass etwas, das nicht existiert (in diesem Beispiel dein vermisster Freund)

kan vara av stor betydelse för oss. ||||importance|| eine große Bedeutung für uns haben kann.

Sartre försökte med sin filosofi beskriva de grundläggande dragen i människans existens, ||||||||Züge||| ||||||||aspects|||

varför hans filosofi kallas för "existentialism".

Han byggde vidare på, och fördjupade, de tankar och begrepp som Søren Kierkegaard |||||deepened||||||| Er baute weiter auf und vertiefte die Gedanken und Begriffe, die Søren Kierkegaard

hade presenterat 100 år tidigare. |präsentiert|| vor 100 Jahren präsentiert hatte.

Vi kommer nu att titta närmare på olika aspekter av Sartres existentialism. ||||||||||Sartres| ||||||||||Sartre's| Wir werden nun verschiedene Aspekte von Sartres Existentialismus genauer betrachten.

Existentialismen, som blev något av en modefilosofi under mitten av 1900-talet, ||||||Modephilosophie|||| ||||||fashion philosophy||||

menar att människan är fri att själv forma sitt liv. |||||||gestalten||

Sartre, som rörelsens huvudsakliga företrädare, gick till och med så långt att han hävdade att människan ||der Bewegung||||||||||||| ||the movement's|main|representative|||||||||claimed|| Sartre, der Hauptvertreter der Bewegung, ging sogar so weit, dass er behauptete, der Mensch

är ”dömd till frihet”, det vill säga att vi inte bara kan utan faktiskt också måste ta ställning. |judged||||||||||||||||a position sei „zum Leben verdammt“, das heißt, wir können nicht nur, sondern müssen tatsächlich Stellung beziehen.

Han höll med Nietzsche om att ”Gud är död”, och att det därför inte finns några förbestämda värden, |held||||||||||||||||values Er stimmte Nietzsche zu, dass „Gott tot ist“, und dass es daher keine vorbestimmten Werte gibt,

inget facit för rätt och fel eller gott och ont. |answer|||||||| keine Lösung für richtig und falsch oder gut und böse.

Detta till skillnad från exempel medeltiden då människorna såg tillvaron som fylld av högre mening. ||||||||||als|||| |||||||||existence||filled||| Dies im Gegensatz zu Zeiten wie dem Mittelalter, als die Menschen das Dasein als erfüllt von höherer Bedeutung betrachteten.

De flesta ansåg att Gud skapat träden, djuren, stenarna och inte minst människorna som en del i sin stora plan. ||||||||die Steine||||||||||| ||believed||||the trees|the animals|the stones||||||||||| Die meisten glaubten, dass Gott die Bäume, die Tiere, die Steine und nicht zuletzt die Menschen als Teil seines großen Plans geschaffen hatte.

Gud hade som en hantverkare skapat världen och allt hade sin funktion och sitt syfte ||||Handwerker|||||||||| ||||craftsman||||||||||

– tingen och människan hade mening. the things||||

Men i dagens ateistiska värld har människan förlorar därmed sin essens, sitt syfte. |||atheistischen||||||||| |||atheistic||||||||| Aber in der heutigen atheistischen Welt hat der Mensch damit seine Essenz, seinen Zweck verloren.

Vi har inte blivit skapade av någon bestämt anledning och det finns inga objektivt giltiga påståenden |||||||bestimmten|Grund||||||gültige| ||||||||reason||||||valid|statements Wir wurden nicht aus einem bestimmten Grund geschaffen und es gibt keine objektiv gültigen Aussagen

om hur människan bör vara, ingen på förhand given mänsklig natur. |||||||in advance||| darüber, wie der Mensch sein sollte, keine im Voraus gegebene menschliche Natur.

Vi upptäcker att vi finns till och måste själva bestämma vad vi vill göra av livet. Wir entdecken, dass wir existieren und selbst entscheiden müssen, was wir mit unserem Leben anfangen wollen.

Tänk er, sa Sartre, en skådespelare som plötsligt föses in på scenen utan något manus, ||||||||stößt|||||| ||||||||thrust||||||script Stellt euch vor, sagte Sartre, ein Schauspieler, der plötzlich ohne ein Drehbuch auf die Bühne gedrängt wird,

utan att veta vilken pjäs som spelas, vilken roll han själv har eller vem som är regissör. ||||||||||||||||Regisseur ||||||||||||||||director ohne zu wissen, welches Stück gespielt wird, welche Rolle er selbst hat oder wer der Regisseur ist.

Skådespelaren måste själv bestämma sig för något, bli något – skurk eller hjälte, en komisk eller en tragisk figur der Schauspieler|||||||||||||||||Figur the actor|||||||||villain||hero||comedic||||

– eller helt enkelt lämna scenen, vilket också innebär att välja. |||verlassen|||||| |||leave|||||| – oder einfach die Bühne verlassen, was auch bedeutet, eine Wahl zu treffen.

Hur skådespelaren än väljer kommer han aldrig någonsin att få veta vad det hela går ut på. how|||chooses||he|||to|get|know|||whole thing|går|| Wie der Schauspieler auch wählt, wird er niemals erfahren, worum es dabei geht.

I precis samma situation befinner sig människan. In genau der gleichen Situation befindet sich der Mensch.

Hon är inkastad i världen, existensen, och måste själv bestämma sig för vilken person hon vill bli. ||eingeworfen|||||||||||||| ||thrown||||||||||||||

Livet är en improvisation. |||Improvisation |||improvisation

Annorlunda är det med tingen som omgärdar oss. ||||things||surrounds|

Om man bygger ett hus så vet man redan innan man startat konstruktionen vad dess syfte ska bli. |||||||||||startet|Bau||||| ||||||||||||the construction|||purpose||

Tingen har redan från början en definition, en essens. the thing||||||||

Det är bara människan som inte är någonting från början, som saknar syfte.

Vi människor är alltså inte skapta för någonting, vi bara existerar. |||||created|||||

Först måste vi leva, existera, innan vi kan få en definition, en essens.

Detta är centralt i existentialismen, och formulerades av Sartre som ”existensen föregår essensen”. |||||||||||precedes|

För tingen är det tvärt om. ||||andersherum| ||||the other way around|

”Problemet är inte vad livet gjort med oss utan vad vi gör av det livet gjort med oss.” |||||done||||||make||||||

Vi människor är alltså fria, men frihet i existentialistisk mening är ingen obegränsad frihet. ||||||||||||unbegrenzte| ||||||||||||unlimited|

Vi kommer aldrig att kunna göra allt vi önskar, vi kommer aldrig att kunna flyga eller få superkrafter. |||||||||||||||||Superkräfte ||||||||wish|||||||||superpowers Wir werden niemals alles tun können, was wir uns wünschen, wir werden niemals fliegen können oder Superkräfte haben.

Då skulle frihet inte kunna skiljas från dröm eller fantasi. |||||be separated|||| Dann könnte Freiheit nicht von Traum oder Fantasie unterschieden werden.

Frihet uppstår istället i mötet med de givna förutsättningarna, det vi inte kan göra något åt. |||||||gegebenen|||||||| |arises||||||given|conditions||||||| Freiheit entsteht stattdessen im Aufeinandertreffen mit den gegebenen Voraussetzungen, mit dem, was wir nicht ändern können.

Att vi föds av just våra föräldrar och med vissa genetiska anlag, att vi föds i ett visst land i en viss tid |||||||||||traits||||||certain||||| Dass wir von genau unseren Eltern und mit bestimmten genetischen Anlagen geboren werden, dass wir in einem bestimmten Land zu einer bestimmten Zeit geboren werden

– detta är livets förutsättningar. |||conditions – das sind die Voraussetzungen des Lebens.

Dessa omständigheter är också frihetens utgångspunkt. |circumstances||||starting point Diese Umstände sind auch der Ausgangspunkt der Freiheit.

Allt detta, sa Sartre, är vårt öde. ||||||fate

Och friheten uppstår just i mötet med ödet, med våra tillgångar och begränsningar. ||||||||||Vermögen|| ||arises|||||fate|||assets|| Und die Freiheit entsteht genau in der Begegnung mit dem Schicksal, mit unseren Ressourcen und Begrenzungen.

Givetvis är frihet inte bara ett sinnestillstånd men det är i det inre friheten börjar. of course||||||state of mind||||||||begins Natürlich ist Freiheit nicht nur ein Geisteszustand, aber es ist im Inneren, dass die Freiheit beginnt.

Därför kan en fånge vara friare än sin fångvaktare. Inre frihet är en förutsättning för yttre frihet. ||||||||Gefängniswärter|||||||| therefore||||||||guard|||||prerequisite||external| Deshalb kann ein Gefangener freier sein als sein Gefängniswärter. Innere Freiheit ist eine Voraussetzung für äußere Freiheit.

Friheten finns alltså alltid oberoende av vilken situation vi befinner oss i. ||||regardless||||||| Die Freiheit existiert also immer, unabhängig davon, in welcher Situation wir uns befinden.

När vi föds är det enda som ligger framför oss ett Intet – det som ännu inte är. |||||||||||Nichts||||| Wenn wir geboren werden, ist das Einzige, was vor uns liegt, ein Nichts – das, was noch nicht ist.

Vad vi fyller Varat (det som är) med, kan inte på förhand avgöras. ||||||||||||entschieden werden |||the being||||||||in advance|decided Was wir das Sein (das, was ist) füllen, kann nicht im Voraus entschieden werden.

Vår essens, det vill säga den vi är, bestäms inte av våra gener eller vårt sociala arv. ||||||||||||Gene|||| ||||||||is determined||||||||heritage Unsere Essenz, das heißt, wer wir sind, wird nicht durch unsere Gene oder unser soziales Erbe bestimmt.

Det bestäms av våra val – alltså det vi fyller Intet med. Sie wird durch unsere Entscheidungen bestimmt – also das, was wir das Nichts füllen.

Naturvetenskapen menar ibland att vi bestäms av naturen och vårt genetiska arv |||||are determined||||||heritage Die Naturwissenschaften behaupten manchmal, dass wir von der Natur und unserem genetischen Erbe bestimmt werden.

– att essensen därför föregår existensen. |||precedes|

För Sartre är det tvärtom.

Vi kastas ut i en värld där vi existerar och ”…människan är ingenting annat än vad hon gör sig till”. |werden geworfen|||||||||||||||||| Wir werden in eine Welt geworfen, in der wir existieren und „... der Mensch ist nichts anderes, als was er aus sich macht.“

Det som främst skiljer människan från tingen är att vi är medvetna ||||||things||||| Was den Menschen hauptsächlich von den Dingen unterscheidet, ist, dass wir uns bewusst sind

och kan reflektera över oss själva och vår situation. und über uns selbst und unsere Situation nachdenken können.

I motsats till tingen har vi dessutom förmågan att föreställa oss världen annorlunda, |||||||die Fähigkeit||||| |opposition||||||||imagine|||

att kunna se Intet – det som inte är men som skulle kunna vara. |||nothing|||||||||

Enligt Sartre är det just förmågan att kunna tänka sig världen annorlunda som möjliggör frihet. |||||||||||||enables|

För vårt agerande påverkas av det som ännu inte är; ||Handeln||||||| ||action||||||| Unser Handeln wird beeinflusst von dem, was noch nicht ist;

om man bestämmer sig för att bli läkare betyder inte det att man redan är läkare. Wenn man sich entscheidet, Arzt zu werden, bedeutet das nicht, dass man bereits Arzt ist.

Det som inte är kommer att vara själva handlingens drivkraft, det vi strävar efter. ||||||||Handlung||||| ||||||||action's|driving force|||| Das, was nicht ist, wird die treibende Kraft der Handlung sein, das, wonach wir streben.

Tingen saknar denna förmåga att se det möjliga. Die Dinge fehlen diese Fähigkeit, das Mögliche zu sehen.

I existentiella termer så existerar de därför inte, de bara är. ||Termen|||||||| ||terms|||||||| In existenziellen Begriffen existieren sie daher nicht, sie sind einfach.

Samma sak, menar Sarte, gäller för djuren. |||Sartre||| |||Sartre||| Dasselbe gilt, so Sartre, für die Tiere.

De kan bara vara ”i sig”, vilket betyder att de styrs av sina instinkter och drifter. |||||||||||||||drives

Att existera innebär att kunna förhålla sig till olika handlingssätt och situationer; |||||||||Handlungsweisen|| |||||||||ways of acting||

att kunna välja mellan den ena och andra handlingen och se alternativ till den rådande situationen. ||choose||||||||||||current|

Enligt Sartre befinner vi oss i en absurd och meningslös värld som vi inte förstår oss på. |||||||absurden||||||||| Laut Sartre befinden wir uns in einer absurden und sinnlosen Welt, die wir nicht verstehen.

Detta är en värld som saknar riktning, mål och riktlinjer. |||||||||Richtlinien ||||||direction|||guidelines Dies ist eine Welt ohne Richtung, Ziel und Richtlinien.

Det existerar ingen Gud att förlita sig på utan vi är helt utelämnade till oss själva. |||||verlassen|||||||||| |||||rely|||||||abandoned||| Es existiert kein Gott, auf den wir uns verlassen können, sondern wir sind völlig uns selbst überlassen.

Den mening och de värden vi eventuellt ändå finner är därför enbart våra egna påhitt. ||||||eventuell||||||||Einfälle ||||values||||||||||inventions Die Bedeutung und die Werte, die wir möglicherweise trotzdem finden, sind daher nur unsere eigenen Erfindungen.

Sartre menar inte att detta gör livet meningslöst. Sartre meint nicht, dass dies das Leben sinnlos macht.

Han menar att moralen är viktig för våra liv men att det är upp till oss själva att uppfinna den. ||||||||||||||||||invent| Er ist der Ansicht, dass die Moral wichtig für unser Leben ist, aber es liegt an uns, sie zu erfinden.

Samma sak gäller för meningen med livet – den finns inte i sig självt, utan måste väljas av varje enskild individ. ||||||||||||in itself|||||||

Den är alltså inte objektiv, utan varje människa väljer själv sin egen mening med sitt eget liv. Es ist also nicht objektiv, sondern jeder Mensch wählt selbst seine eigene Bedeutung seines eigenen Lebens.

”Vi är dömda till frihet”, säger Sartre. ||condemned|||| „Wir sind zur Freiheit verurteilt“, sagt Sartre.

Vår värld saknar inneboende normer eller rätt och fel. ||||Normen|||| |||inherent||||| Unsere Welt hat keine innewohnenden Normen oder richtig und falsch.

Vi kan aldrig förlita oss på någon regelbok eller religion som beskriver hur vi ska handla, |||||||Regelbuch|||||||| |||rely||||rulebook||||||||

utan alla värden är mänskliga uppfinningar och är därmed varken sanna eller falska. ||||||||||||falsch |||||inventions|||||||

Därför måste vi själv uppfinna vår moral och handla därefter. ||||invent|||||accordingly

”Ni är fria, välj, hitta på. Ingen allmängiltig moral kan säga er vad som är rätt att göra; |||wählt||||allgemeingültige|||||||||| |||choose|find|up||universal||||||||||

det finns inga tecken i världen att gå efter.” |||zeichen|||||

Varje händelse är en ny situation och vi kan därför aldrig tillämpa samma moral i alla lägen. |||||||||||anwenden||||| |||||||||||apply|||||situations

På denna punkt skiljer han sig från klassiska moralfilosofer som i alla tider försökt finna principer ||||||||Moralphilosophen||||||| ||||||||moral philosophers|||||||principles

och generella riktlinjer för att bedöma om en handling är rätt eller fel. |||||bewerten||||||| |||||assess|||action||||

Som om det inte vore svårt nog att välja för sig själv, så väljer man samtidigt ||||were|||||||||||

också för hela mänskligheten, menar Sartre.

När man gör ett val måste man vara beredd på att det finns de som kommer att följa ens exempel. ||||||||bereit|||||||||||

Om man engagerar sig mot plågsamma djurförsök demonstrerar man att andra borde följa efter, ||||||Tierversuche||||||| ||gets involved|||painful|animal testing|demonstrates|||others||| Wenn man sich gegen schmerzhafte Tierversuche engagiert, zeigt man, dass andere folgen sollten.

för ”ingenting kan vara gott för en själv utan att vara det för alla”. ||||good||||without||||| Denn „nichts kann für einen selbst gut sein, ohne auch für alle gut zu sein“.

Så vi är inte bara ansvariga för våra egna handlingar, |||||verantwortlich|||| |||||||||actions Also sind wir nicht nur für unser eigenes Handeln verantwortlich,

vi bär också ansvar för de som fattar samma beslut som oss. Wir tragen auch Verantwortung für diejenigen, die dieselbe Entscheidung wie wir treffen.

Genom att visa vägen visar vi också på valmöjligheten. ||||||||die Wahlmöglichkeit ||||||||the choice Indem wir den Weg zeigen, zeigen wir auch die Wahlmöglichkeit.

Är valet rätt för mig så kan det också vara rätt för dig. |choice||||||||||| Wenn die Wahl für mich richtig ist, kann sie auch für dich richtig sein.

Här skymtas den kollektivistiska Sartre. |zeichnet sich ab||| |glimpsed||| Hier wird der kollektivistische Sartre angedeutet.

Han var även mycket politiskt engagerad, långt ut på vänsterkanten. |||||engagiert|||| |||||engaged||||the left wing Er war auch politisch sehr engagiert, weit links.

Att världen i sig självt saknar värden är den logiska konsekvensen av en ateistisk filosofi. |||||fehlt|||||Konsequenz|||| ||||itself||||||consequence|||atheistic| Dass die Welt an sich Werte mangelt, ist die logische Konsequenz einer atheistischer Philosophie.

Det är människan som ger saker och ting sin innebörd då vi nu intagit den roll Gud tidigare hade |||||||||||||eingenommen||||| |||||||||meaning||||taken on||||| Es ist der Mensch, der Dingen ihre Bedeutung verleiht, da wir nun die Rolle eingenommen haben, die Gott früher hatte

i den mänskliga föreställningen. |||Vorstellung |||imagination in der menschlichen Vorstellung.

Tingen blir därför, liksom människorna, i grunden meningslösa. Dinge sind daher, wie die Menschen, im Grunde bedeutungslos.

Trots detta är vi ständigt sysselsatta med att försöka kontrollera tingen. |||||beschäftigt||||| ||||constantly|busy|||||

Vi har planer för tingen. Endast därför betyder de något för oss. Wir haben Pläne für die Dinge. Nur deshalb bedeuten sie etwas für uns.

Men det finns situationer då vi tydligt känner av tingens överflödighet. ||||||||||Überflüssigkeit ||||||||||superfluity Aber es gibt Situationen, in denen wir das Übermaß der Dinge deutlich spüren.

Hur meningslösa blir inte små minnessaker, tidningsurklipp ||||||Zeitungsartikel |||||mementos|newspaper clippings Wie sinnlos werden nicht kleine Erinnerungsstücke, Zeitungsartikel.

och anonyma fotografier i en släktings dödsbo? |||||Verwandten| |||||relative|estate und anonyme Fotografien in einem Verwandschaftsarsenal?

De käraste minnen hamnar i arvtagarnas svarta sopsäck. |liebsten||||||Müllsack |dearest|memories|end up||the heirs'|black|trash bag Die wertvollsten Erinnerungen landen im schwarzen Müllsack der Erben.

Hela tillvaron blir ibland som ett dödsbo efter Gud där alla saker blir meningslösa. |existence|||||||||||| Das ganze Dasein wird manchmal zu einem Nachlass nach Gott, wo alle Dinge bedeutungslos werden.

Världen blir inte längre en skapelse utan en hög med skräp, menar Sartre. ||||||||||Müll|| |||||creation|||||junk||