×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

historia, Socialismens framväxt | HISTORIA FÖRKLARAD | Gymnasiet

Socialismens framväxt | HISTORIA FÖRKLARAD | Gymnasiet

Socialism är en samling ideal med många förgreningar.

Grenar på den vänstra halvan av den politiska skalan.

Ordet kommer från latinets socius, kamrat.

Socialism betonar det kollektiva framför det individuella.

Huvuddraget i socialism är kanske det gemensamma ägandet.

Alla ska gemensamt bestämma över värden som produceras i samhället.

Idéerna har haft stor påverkan på världen.

I Sverige hade ett socialdemokratiskt parti makten 44 år i sträck.

Men hur gick det till när socialismen växte fram?

Och vad fick den för konsekvenser?

Hur resurser fördelas och egendom ägs har lett till motsättningar.

Det har ofta funnits idéer om ett jämlikt samhälle.

Slavarna gjorde uppror under romartiden.

Livegna bönder gjorde uppror mot sina feodalherrar under medeltiden.

Men socialismen blev en massrörelse-

-när den här ideologin knöts till arbetarklassen.

Arbetarklassen uppstår i samband med industrialiseringen.

Utan den inga arbetare-

-och utan dem ingen utbredd socialism.

Då flyttar folk in till städerna, man flyttar till fabrikerna.

Och där är förhållandena vidriga.

Denna arbetarklass kände av orättvisorna.

Så känner man att vi kan få det bättre-

-om vi tillsammans tar kampen.

Det som skilde underklassen då från tidigare-

-var att den var koncentrerad.

Även om livet hade varit skit även när de jobbade med jordbruk-

-har de nu fler att ventilera sin irritation med.

Nu finns det tusentals på samma ställe-

-och det går att diskutera med varandra.

Dt är barnarbete. Vuxna som arbetar 12 till 15 timmar om dagen.

Det pyr ett missnöje när man ser att de rika blir rikare-

-och de fattiga arbetar livet ur sig.

Socialismen växer i Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Man organiserar sig i fackföreningar för att förändra livet.

Hur man ska förändra det sammanfattas i en bok.

Översättningen av "Det kommunistiska manifestet"-

-kom ut 1848.

Det var en av de första översättningarna från tyskan.

Tysken som skriver det heter Karl Marx-

-som med Friedrich Engels sammanfattar sina huvudtankar.

Problemet med kapitalismen, enlig Marx-

-var att arbetarna inte fick del av värdet.

Vinsterna ska inte stoppas i kapitalisternas fickor-

-där de skor sig på nån annans bekostnad.

Det krävde att man organiserade samhället på ett annat sätt.

På ett socialistisk sätt.

Enligt Marx har olika klasser kämpat genom historien.

Det var kapitalisterna, de som äger fabrikerna-

-som står mot arbetarna, som jobbar i dem.

Här ser vi hur arbetarna bär upp samhället-

-medan borgarna frossar i överflöd.

En tydlig konflikt.

Målet är att det ska ersättas av det kommunistiska samhället-

-där det inte finns några klasser.

Här lever alla jämlikt och egendom ägs gemensamt.

Boken med den utopin blir en riktig bestseller.

Manifestet spred sig snabbt i världen.

Det slutar med: "Proletärer i alla länder, förena er."

Det blev en viktig del för att socialismen fick ett genomslag.

Att den blev internationell.

Proletärer som ska förena sig är arbetarna.

Hur tänker sig Marx att proletärer ska kunna förändra samhället?

Där var Marx kristallklar.

Han sa: "Arbetarklassens befrielse måste vara dess eget verk."

Vad menar han? Det kan inte ske genom att överklassen ger några nådegåvor.

Arbetarklassen måste organisera sig i sina egna maktorgan.

I slutet av 1800-talet är det viktigt för rösträtten är begränsad.

Arbetarklassen är i stort sett utestängd från parlamenten.

Men de kan använda en av de styrkor de har som arbetare.

Att vägra arbeta, att strejka.

Ni kan strejka bäst ni vill.

Och det gör de, för bättre villkor och rätten att göra sin röst hörd.

Ja, för en förändring av samhället.

Den kampen gör många oroliga-

-för det finns ju de som tjänar på systemet.

Ett känt citat är att: "Det går ett spöke genom Europa."

"Detta spöke är kommunismen."

"Alla Europas makter har förenat sig till en hetsjakt"-

-"mot detta spöke."

Motståndarna, kapitalisterna, upplevde rörelsen som ett stort hot.

Man tvekade inte att sätta in åtgärder mot dem.

Det märker ni snart av-

-för det kommer ett försök att införa ett socialistiskt samhälle.

I Frankrike, efter krigsslutet mot Tyskland.

På våren 1871 utropar missnöjda arbetare Pariskommunen.

De har makten över huvudstaden i tre månader.

De har läst Marx och de har påbörjat en klasskamp.

Men man vänder militären emot dem.

Man bekämpar upproret, som är den första klassrevolten i Europa.

Man avrättar de flesta av dem.

Man inser att det var inte så lätt-

-och det tar man med sig in i ideologibygget efteråt.

Kravet på en drägligare tillvaro-

-går hand i hand med en politisk ideologi.

Men måste de bli socialister för att få åtta timmars arbetsdag?

Det var inte självklart. Det fanns liberala strömningar-

-som också ville organisera arbetarklassen.

Men när det brände till, när arbetaren gick ut i strejk-

-då fick de inte stöd av de liberal partierna.

När det blir 1900-tal bränner det till på riktigt.

Revolutionens vindar blåser i ett av världens största länder.

I april 1917 går gänget in på PUB i centrala Stockholm-

-och köper en ny kostym till Vladimir Lenin.

Han ska leda en revolution och då kan man inte vara taskigt klädd.

Stockholm var som ett relä för revolutionärer under de här åren.

Det var via Stockholm man kom till Ryssland.

Det var här alla agenter härjade.

Det var inte självklart att Ryssland skulle bli först med en revolution.

Landet är inte så industrialiserat utan är ett bondesamhälle.

Det är inte heller populärt att vara socialist.

Att vara socialist i Ryssland då var inget att skylta med-

-eller hålla nåt plakat eller så där. Då blev man insydd direkt.

Ryssland är ett hårt kontrollerat tsardöme-

-där en stor del lever under tuffa förhållanden.

Den ryska revolutionen är många revolutioner.

Men revolutionen utlöses av första världskriget.

Det ålderdomliga samhället ska gå in i det första moderna kriget.

Första månaderna så funkar det. Sen gör det inte det.

Mot slutet av 1916 börjar den ryska fronten upplösas.

Soldaterna börjar gå hem.

De tar ihjäl sina officerare och sen kapar de tåg-

-och så åker de österut.

Det börjar med kvinnor som demonstrerar i Petrograd-

-dagens Sankt Petersburg.

De demonstrerar för bröd och man plundrar butiker-

-som i Sverige ett par månader senare.

Militär skickas ut. Strejker utbryter.

Och så går militären över till den upproriska sidan.

Då faller tsardömet på en vecka.

Ni måste förstå hur ofattbart det var.

Den 300-åriga Romanovska dynastin i det eviga Ryssland-

-störtas som i en repris på franska revolutionen.

I det moderna Europa. Det vände upp och ner på planeten.

Det är svårt att föreställa sig hur marken riste i Europa-

-efter revolutionen.

Det var möjligt för arbetarklassen att ta makten själva.

Ryssland, eller Sovjetunionen, blir det första land i världen-

-som försöker organisera sig på det sättet som Karl Marx beskrev.

Det leder till en hårdför diktatur som påverkar världen i decennier.

Under Lenin och Stalin utvecklas landet till en totalitär stat-

-där miljoner mördas eller sätts i läger.

Det har effekt på hur de som tror på de socialistiska idéerna-

-börjar definiera sig själva mot varandra.

En följd av den ryska revolutionen och sovjetmakten-

-blev att det blev viktigt att göra skillnad på socialism och kommunism.

"Vi är socialister." Det vill säga demokrater.

Kommunisterna är anhängare av diktatur.

Den splittringen drabbar Sverige, med reformister och revolutionärer.

Här är en fana från Revolutionära hembiträden, från 30-talet.

Många hembiträden kämpade för reglerad arbetstid.

Vilket man inte hade då.

Låt oss backa bandet till innan vissa ville rösta fram förändring-

-och andra ville göra revolution. Hur kom allt det här till Sverige?

Ja, på många sätt börjar socialismen en septemberdag i Skåne.

1881 på hösten kommer en skånsk skräddare hem-

-från sina gesällvandringar.

Han håller ett föredrag, "Vad vilja socialdemokraterna?"

Det är första gången nån propagerar de socialistiska idéerna i Sverige.

Jag skulle säga att arbetarrörelsen kom med August Palm.

Han har varit i Tyskland och läst "Det kommunistiska manifestet"-

-och berättar om idéerna.

Det hade redan innan funnits arbetarprotester-

-men nu kunde de knytas till en ideologi.

Det var uppenbart att det fanns ett sug efter hans idéer.

Ja, de socialistiska idéerna skapar ett engagemang i Sverige.

Det är August Palms glasögon.

De ska ha blivit krossade efter att han attackerades i en talarstol.

Det var inte bara jubel han möttes av när han var ute och talade.

Jag vill inte höra på nåt socialistprat inte.

Arbetarrörelsen organiserar sig genom möten och fackföreningar.

Arbetarna var duktiga på att organisera sig.

Det har säkert dels att göra med att arbetssituationen var tuff.

De hade väldigt stort motstånd att övervinna.

Men också att det växte fram en rad olika organisationer då.

Sverige hade en tradition av organisering.

Det växer fram flera folkrörelser-

-som nykterhets-, frikyrko- och arbetarrörelsen.

1889 bildas Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

30 år innan splittringen mellan revolutionärer och reformister.

Om arbetarna kom in i vallokalerna skulle de kunna göra förändring.

Därför var rösträtten viktig. Att få rösträtt för alla.

Det var ett sätt att ta sig fram till förändringarna som var nödvändiga.

I början av 1900-talet är kampen för rösträtt den stora kampen-

-som socialisterna driver ihop med liberalerna.

Det strejkas och samlas in underskrifter.

Även om det sitter en liberal statsminister när den införs-

-så är det socialdemokrat-

-som blir vald när alla får tillgång till valurnorna.

Det händer 1921 och han heter Hjalmar Branting.

Nu har ett socialistiskt parti kommit till makten genom att rösta.

Det blev en diskussion: "Räcker det? "Behöver vi ingen revolution?

Det leder till en splittring av det socialdemokratiska partiet-

-när en grupp som sympatiserar med Lenin bryter sig ut 1917.

Kopplingen stärks när de byter namn till Sveriges kommunistiska parti.

Socialdemokraterna blir tydligare i sin tro-

-på en förändring med demokratiska medel.

Det blir snällare, men inte mot kommunisterna.

I folkhemmet Sverige var inte kommunisterna välkomna.

Framför allt inte i den fackliga rörelsen-

-utan där jagade man aktivt kommunister.

Den som var kommunist, till exempel i Metall-

-de blev uteslutna om det visade sig.

Man skulle ha en socialdemokratisk partibok.

Socialdemokraterna blir en riktig succéhistoria.

Från 1932 till 1976 har de regeringsmakten oavbrutet i Sverige.

Jag hoppas att du sitter kvar.

Då införde man väl allt Marx drömde om?

Hur gick det?

Det blev inget socialistiskt samhälle ens i Sverige.

Trots 44 år vid makten är det ganska långt ifrån vad Marx beskrev.

Företag ägs privat, och vi tjänar och äger olika mycket.

Men det betyder inte att det inte påverkat Sverige.

En regering som sitter i 44 år-

-kan genomföra nästan alla reformer de vill.

Man har genomfört allt man sa vid 1900-talets början.

Att regera Sverige från 1932 till 1976, i ett svep-

-det är snudd på världsrekord.

Socialdemokratin hade så stort förtroende att det gick.

Nu är vi mer som andra länder.

Men utomlands ser man Sverige som ett socialdemokratiskt land.

De socialistiska idéerna har påverkat länder i hela världen.

Det största avtrycket är välfärdsstaterna.

Olika organiserade, men likväl välfärdsstater.

Men socialism sammankopplas också med diktatur-

-massmord på politiska motståndare, arbetsläger-

-och folkmord på miljontals människor.

Socialismens problem är de erfarenheter som finns-

-från länder i kommunistisk riktning.

Där avskaffades de demokratiska rättigheterna.

Alla ideologier har svagheter, om man drar dem till sin yttersta spets.

Utvecklingen i Sovjetunionen och i Kina-

-stod klar i motsättning till den socialistiska ideologin.

Men även när det inte blev diktatur finns det invändningar-

-och världen i dag ser annorlunda ut än i det industrialiserade Europa.

Det är en väldig skillnad när man skulle organisera arbetarklassen-

-för grundläggande rättigheter. Mat och åtta timmars arbetsdag.

I dag är andra frågor i förgrunden.

De kritiska menar att det socialistiska samhället är orättvist.

De menar att där belönas inte människors insatser.

De menar att de samhällsklyftor och skillnader som finns-

-avspeglar att olika människor gör olika insatser.

Och därmed ska belönas olika för vad de gör.

Socialismens framväxt | HISTORIA FÖRKLARAD | Gymnasiet Der Aufstieg des Sozialismus | HISTORY EXPLAINED | High School Η άνοδος του σοσιαλισμού | HISTORY EXPLAINED | Λύκειο The Rise of Socialism | HISTORY EXPLAINED | High School El ascenso del socialismo | HISTORIA Explicada | Bachillerato Powstanie socjalizmu | HISTORIA WYJAŚNIONA | Szkoła średnia 社會主義的崛起|歷史解釋 |中學

Socialism är en samling ideal med många förgreningar. |||||||branches |||||||branches

Grenar på den vänstra halvan av den politiska skalan.

Ordet kommer från latinets socius, kamrat.

Socialism betonar det kollektiva framför det individuella.

Huvuddraget i socialism är kanske det gemensamma ägandet. Hauptmerkmal|||||||Eigentum

Alla ska gemensamt bestämma över värden som produceras i samhället. |||||Werte||||

Idéerna har haft stor påverkan på världen.

I Sverige hade ett socialdemokratiskt parti makten 44 år i sträck. İsveç'te sosyal demokrat bir parti 44 yıl üst üste iktidarda kalmıştır.

Men hur gick det till när socialismen växte fram?

Och vad fick den för konsekvenser?

Hur resurser fördelas och egendom ägs har lett till motsättningar. ||are distributed||Eigentum|||||

Det har ofta funnits idéer om ett jämlikt samhälle. |||gegeben||||| Es gab schon oft Vorstellungen von einer egalitären Gesellschaft.

Slavarna gjorde uppror under romartiden.

Livegna bönder gjorde uppror mot sina feodalherrar under medeltiden.

Men socialismen blev en massrörelse-

-när den här ideologin knöts till arbetarklassen. ||||verknüpft||Arbeiterklasse

Arbetarklassen uppstår i samband med industrialiseringen.

Utan den inga arbetare- ||keine|

-och utan dem ingen utbredd socialism. ||||verbreitete|

Då flyttar folk in till städerna, man flyttar till fabrikerna.

Och där är förhållandena vidriga. |||die Verhältnisse|abscheulich ||||disgusting

Denna arbetarklass kände av orättvisorna. |Arbeiterklasse|spürte||Ungerechtigkeiten Diese Arbeiterklasse spürte die Ungerechtigkeit.

Så känner man att vi kan få det bättre-

-om vi tillsammans tar kampen.

Det som skilde underklassen då från tidigare- |||der Unterschicht|||

-var att den var koncentrerad. ||||konzentriert

Även om livet hade varit skit även när de jobbade med jordbruk- |||||Scheiße|||||| Selbst wenn das Leben beschissen gewesen wäre, als sie noch in der Landwirtschaft arbeiteten

-har de nu fler att ventilera sin irritation med. |||||ventilieren||Ärger| |||||ventilate||| -sie haben jetzt mehr Leute, an denen sie ihren Ärger auslassen können.

Nu finns det tusentals på samma ställe-

-och det går att diskutera med varandra.

Dt är barnarbete. Vuxna som arbetar 12 till 15 timmar om dagen.

Det pyr ett missnöje när man ser att de rika blir rikare- |brodelt||||||||||

-och de fattiga arbetar livet ur sig.

Socialismen växer i Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Man organiserar sig i fackföreningar för att förändra livet. ||||Gewerkschaften||||

Hur man ska förändra det sammanfattas i en bok. |||||wird zusammengefasst|||

Översättningen av "Det kommunistiska manifestet"- Die Übersetzung|||kommunistische|das Manifest

-kom ut 1848.

Det var en av de första översättningarna från tyskan. ||||||Übersetzungen||Deutsch

Tysken som skriver det heter Karl Marx- der Deutsche||||||Marx

-som med Friedrich Engels sammanfattar sina huvudtankar. ||Friedrich Engels|Engels|zusammenfasst||Hauptgedanken

Problemet med kapitalismen, enlig Marx- Marx'a göre kapitalizmle ilgili sorun

-var att arbetarna inte fick del av värdet.

Vinsterna ska inte stoppas i kapitalisternas fickor-

-där de skor sig på nån annans bekostnad. ||scoff||||| -Başkalarının sırtından para kazanıyorlar.

Det krävde att man organiserade samhället på ett annat sätt.

På ett socialistisk sätt.

Enligt Marx har olika klasser kämpat genom historien.

Det var kapitalisterna, de som äger fabrikerna-

-som står mot arbetarna, som jobbar i dem.

Här ser vi hur arbetarna bär upp samhället-

-medan borgarna frossar i överflöd. |the citizens|they indulge|| ||feast|| - während die Bürger im Überfluss schwelgen.

En tydlig konflikt. Ein klarer Konflikt.

Målet är att det ska ersättas av det kommunistiska samhället- Das Ziel ist, dass es durch die kommunistische Gesellschaft ersetzt wird -

-där det inte finns några klasser.

Här lever alla jämlikt och egendom ägs gemensamt.

Boken med den utopin blir en riktig bestseller.

Manifestet spred sig snabbt i världen.

Det slutar med: "Proletärer i alla länder, förena er."

Det blev en viktig del för att socialismen fick ett genomslag.

Att den blev internationell.

Proletärer som ska förena sig är arbetarna.

Hur tänker sig Marx att proletärer ska kunna förändra samhället?

Där var Marx kristallklar.

Han sa: "Arbetarklassens befrielse måste vara dess eget verk."

Vad menar han? Det kan inte ske genom att överklassen ger några nådegåvor. ||||||||||||grace gifts

Arbetarklassen måste organisera sig i sina egna maktorgan.

I slutet av 1800-talet är det viktigt för rösträtten är begränsad.

Arbetarklassen är i stort sett utestängd från parlamenten.

Men de kan använda en av de styrkor de har som arbetare.

Att vägra arbeta, att strejka. ||||strike

Ni kan strejka bäst ni vill.

Och det gör de, för bättre villkor och rätten att göra sin röst hörd.

Ja, för en förändring av samhället.

Den kampen gör många oroliga-

-för det finns ju de som tjänar på systemet.

Ett känt citat är att: "Det går ett spöke genom Europa."

"Detta spöke är kommunismen."

"Alla Europas makter har förenat sig till en hetsjakt"-

-"mot detta spöke."

Motståndarna, kapitalisterna, upplevde rörelsen som ett stort hot.

Man tvekade inte att sätta in åtgärder mot dem.

Det märker ni snart av-

-för det kommer ett försök att införa ett socialistiskt samhälle.

I Frankrike, efter krigsslutet mot Tyskland.

På våren 1871 utropar missnöjda arbetare Pariskommunen.

De har makten över huvudstaden i tre månader.

De har läst Marx och de har påbörjat en klasskamp.

Men man vänder militären emot dem.

Man bekämpar upproret, som är den första klassrevolten i Europa.

Man avrättar de flesta av dem.

Man inser att det var inte så lätt-

-och det tar man med sig in i ideologibygget efteråt.

Kravet på en drägligare tillvaro- |||livable| |||livable|

-går hand i hand med en politisk ideologi.

Men måste de bli socialister för att få åtta timmars arbetsdag?

Det var inte självklart. Det fanns liberala strömningar-

-som också ville organisera arbetarklassen.

Men när det brände till, när arbetaren gick ut i strejk- Ama yangın çıktığında, işçiler greve gittiğinde.

-då fick de inte stöd av de liberal partierna.

När det blir 1900-tal bränner det till på riktigt. 20. yüzyıla gelindiğinde, işler gerçekten kızışmaya başlar.

Revolutionens vindar blåser i ett av världens största länder.

I april 1917 går gänget in på PUB i centrala Stockholm- In April 1917, the gang enters the PUB in central Stockholm.

-och köper en ny kostym till Vladimir Lenin.

Han ska leda en revolution och då kan man inte vara taskigt klädd. |||||||||||mean to be rude|

Stockholm var som ett relä för revolutionärer under de här åren. ||||relay station||||||

Det var via Stockholm man kom till Ryssland.

Det var här alla agenter härjade.

Det var inte självklart att Ryssland skulle bli först med en revolution.

Landet är inte så industrialiserat utan är ett bondesamhälle.

Det är inte heller populärt att vara socialist.

Att vara socialist i Ryssland då var inget att skylta med- |||||||||to show off| Being a socialist in Russia back then was nothing to write home about.

-eller hålla nåt plakat eller så där. Då blev man insydd direkt. ||||||||||sewn in| -or hold a poster or something like that. Then you were sucked in immediately.

Ryssland är ett hårt kontrollerat tsardöme-

-där en stor del lever under tuffa förhållanden.

Den ryska revolutionen är många revolutioner.

Men revolutionen utlöses av första världskriget.

Det ålderdomliga samhället ska gå in i det första moderna kriget.

Första månaderna så funkar det. Sen gör det inte det.

Mot slutet av 1916 börjar den ryska fronten upplösas.

Soldaterna börjar gå hem.

De tar ihjäl sina officerare och sen kapar de tåg-

-och så åker de österut.

Det börjar med kvinnor som demonstrerar i Petrograd-

-dagens Sankt Petersburg.

De demonstrerar för bröd och man plundrar butiker-

-som i Sverige ett par månader senare.

Militär skickas ut. Strejker utbryter.

Och så går militären över till den upproriska sidan.

Då faller tsardömet på en vecka.

Ni måste förstå hur ofattbart det var.

Den 300-åriga Romanovska dynastin i det eviga Ryssland-

-störtas som i en repris på franska revolutionen.

I det moderna Europa. Det vände upp och ner på planeten.

Det är svårt att föreställa sig hur marken riste i Europa- ||||||||shook||

-efter revolutionen.

Det var möjligt för arbetarklassen att ta makten själva.

Ryssland, eller Sovjetunionen, blir det första land i världen-

-som försöker organisera sig på det sättet som Karl Marx beskrev.

Det leder till en hårdför diktatur som påverkar världen i decennier. ||||harsh dictatorship||||||

Under Lenin och Stalin utvecklas landet till en totalitär stat-

-där miljoner mördas eller sätts i läger.

Det har effekt på hur de som tror på de socialistiska idéerna-

-börjar definiera sig själva mot varandra.

En följd av den ryska revolutionen och sovjetmakten-

-blev att det blev viktigt att göra skillnad på socialism och kommunism.

"Vi är socialister." Det vill säga demokrater.

Kommunisterna är anhängare av diktatur.

Den splittringen drabbar Sverige, med reformister och revolutionärer.

Här är en fana från Revolutionära hembiträden, från 30-talet.

Många hembiträden kämpade för reglerad arbetstid. |domestic workers||||

Vilket man inte hade då.

Låt oss backa bandet till innan vissa ville rösta fram förändring-

-och andra ville göra revolution. Hur kom allt det här till Sverige?

Ja, på många sätt börjar socialismen en septemberdag i Skåne.

1881 på hösten kommer en skånsk skräddare hem- |||||tailor| |||||tailor|

-från sina gesällvandringar.

Han håller ett föredrag, "Vad vilja socialdemokraterna?"

Det är första gången nån propagerar de socialistiska idéerna i Sverige.

Jag skulle säga att arbetarrörelsen kom med August Palm.

Han har varit i Tyskland och läst "Det kommunistiska manifestet"-

-och berättar om idéerna.

Det hade redan innan funnits arbetarprotester-

-men nu kunde de knytas till en ideologi.

Det var uppenbart att det fanns ett sug efter hans idéer.

Ja, de socialistiska idéerna skapar ett engagemang i Sverige.

Det är August Palms glasögon.

De ska ha blivit krossade efter att han attackerades i en talarstol.

Det var inte bara jubel han möttes av när han var ute och talade.

Jag vill inte höra på nåt socialistprat inte.

Arbetarrörelsen organiserar sig genom möten och fackföreningar.

Arbetarna var duktiga på att organisera sig.

Det har säkert dels att göra med att arbetssituationen var tuff.

De hade väldigt stort motstånd att övervinna.

Men också att det växte fram en rad olika organisationer då.

Sverige hade en tradition av organisering.

Det växer fram flera folkrörelser-

-som nykterhets-, frikyrko- och arbetarrörelsen. -such as the temperance, free church and labor movements.

1889 bildas Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

30 år innan splittringen mellan revolutionärer och reformister.

Om arbetarna kom in i vallokalerna skulle de kunna göra förändring.

Därför var rösträtten viktig. Att få rösträtt för alla.

Det var ett sätt att ta sig fram till förändringarna som var nödvändiga.

I början av 1900-talet är kampen för rösträtt den stora kampen- ||||||||the||

-som socialisterna driver ihop med liberalerna.

Det strejkas och samlas in underskrifter.

Även om det sitter en liberal statsminister när den införs-

-så är det socialdemokrat-

-som blir vald när alla får tillgång till valurnorna.

Det händer 1921 och han heter Hjalmar Branting.

Nu har ett socialistiskt parti kommit till makten genom att rösta.

Det blev en diskussion: "Räcker det? "Behöver vi ingen revolution?

Det leder till en splittring av det socialdemokratiska partiet-

-när en grupp som sympatiserar med Lenin bryter sig ut 1917.

Kopplingen stärks när de byter namn till Sveriges kommunistiska parti.

Socialdemokraterna blir tydligare i sin tro-

-på en förändring med demokratiska medel.

Det blir snällare, men inte mot kommunisterna.

I folkhemmet Sverige var inte kommunisterna välkomna.

Framför allt inte i den fackliga rörelsen-

-utan där jagade man aktivt kommunister.

Den som var kommunist, till exempel i Metall-

-de blev uteslutna om det visade sig.

Man skulle ha en socialdemokratisk partibok. |||||party membership book

Socialdemokraterna blir en riktig succéhistoria.

Från 1932 till 1976 har de regeringsmakten oavbrutet i Sverige.

Jag hoppas att du sitter kvar.

Då införde man väl allt Marx drömde om?

Hur gick det?

Det blev inget socialistiskt samhälle ens i Sverige.

Trots 44 år vid makten är det ganska långt ifrån vad Marx beskrev.

Företag ägs privat, och vi tjänar och äger olika mycket.

Men det betyder inte att det inte påverkat Sverige.

En regering som sitter i 44 år-

-kan genomföra nästan alla reformer de vill.

Man har genomfört allt man sa vid 1900-talets början.

Att regera Sverige från 1932 till 1976, i ett svep-

-det är snudd på världsrekord. ||almost||

Socialdemokratin hade så stort förtroende att det gick.

Nu är vi mer som andra länder.

Men utomlands ser man Sverige som ett socialdemokratiskt land.

De socialistiska idéerna har påverkat länder i hela världen.

Det största avtrycket är välfärdsstaterna. ||||the welfare states

Olika organiserade, men likväl välfärdsstater.

Men socialism sammankopplas också med diktatur-

-massmord på politiska motståndare, arbetsläger-

-och folkmord på miljontals människor.

Socialismens problem är de erfarenheter som finns-

-från länder i kommunistisk riktning.

Där avskaffades de demokratiska rättigheterna.

Alla ideologier har svagheter, om man drar dem till sin yttersta spets.

Utvecklingen i Sovjetunionen och i Kina-

-stod klar i motsättning till den socialistiska ideologin.

Men även när det inte blev diktatur finns det invändningar-

-och världen i dag ser annorlunda ut än i det industrialiserade Europa.

Det är en väldig skillnad när man skulle organisera arbetarklassen-

-för grundläggande rättigheter. Mat och åtta timmars arbetsdag.

I dag är andra frågor i förgrunden. ||||||foreground

De kritiska menar att det socialistiska samhället är orättvist.

De menar att där belönas inte människors insatser.

De menar att de samhällsklyftor och skillnader som finns- ||||social divides|||| ||||social divides||||

-avspeglar att olika människor gör olika insatser.

Och därmed ska belönas olika för vad de gör.