×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

historia, Sveriges demokratisering förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1)

Sveriges demokratisering förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1)

Idén om att alla vuxna har rätt att rösta var inte alltid självklar.

Länge ansågs det som en extrem tanke-

-att kvinnor eller fattiga skulle ha rätt att gå till vallokalen.

Demokrati är en process, och den går inte bara från mörkret mot ljuset-

-utan demokratin är hela tiden utmanad.

Hur länge har Sverige egentligen varit en demokrati?

Och hur gick det till när den infördes?

Här har vi en valurna i trä med två olikfärgade behållare.

Man når dem genom att stoppa in handen. De är märkta med ja och nej.

Utan att avslöja vad man röstar på ska man kunna stoppa in handen-

-och släppa en kula i det ena eller andra hålet.

Sen går det att ta loss behållaren nedtill och räkna rösterna.

Valurnan från 1700-talet var ett inslag av nåt som liknade demokrati.

Men långt från alla fick stoppa in handen.

Urnan var reserverad för män som betalade en ansenlig summa skatt.

Demokratisering handlar om vilka som får vara med att bestämma-

-och hur det förändras över tid. Men vill människor dela på makten?

Jag tror att människor i grunden vill samarbeta. Vi är flockdjur.

Det förutsätter att man delar på makten. Att inte en bestämmer allt.

Det är nog nåt djupt mänskligt att göra saker tillsammans.

Jag tror att alla som har makten är ovilliga att dela med sig av den.

Varje form av demokratisering sker genom ett tryck underifrån.

Människor sluter sig samman, ställer krav och genomdriver förändringar.

De första diskussionerna om demokrati skedde nog i Aten för 2 000 år sen.

Den verkliga diskussionen om hur samhället skulle demokratiseras-

-började kanske för 200 år sen, i början på 1800-talet.

Vi tar oss till Sverige för cirka 200 år sen och början av 1800-talet.

Till 1809 för att vara exakt.

Det året sluter Sverige fred med Ryssland och förlorar Finland.

Det tycker många är för dåligt, och den som får skulden är kungen.

Man förändrar grundlagen och inför en tredelad maktdelning-

-mellan den lagstiftande, beslutande och dömande.

Sverige tar nu ett litet steg mot att bli en demokrati.

En ny grundlag ger riksdagen ökat inflytande–

–och tydliggör vad kungen får bestämma om.

Men trots en ny grundlag är riksdagen inte speciellt uppdaterad.

Sverige var ett efterblivet land med en ståndsriksdag-

-där adel, präster, borgare och bönder var representerade.

Den hade sina rötter i medeltiden.

Befolkningen ökar raskt–

–och förändras med industrialisering och urbanisering.

Ståndsriksdagen speglar knappast det nya samhället-

-och de grupper som inte är representerade där växer.

Här ser vi en illustration av när ståndsriksdagen avslutas för alltid.

1866 får Sverige en ny, modern riksdag:

Tvåkammarriksdagen, med en första och en andra kammare.

Här ska folket representeras som med- borgare, inte som del av ett stånd.

Vid den tidpunkten är det en viss demokrati-

-men alla har inte rösträtt och alla är inte valbara.

För att få rösta till 2:a kammaren-

-krävdes en inkomst på minst 800 kronor per år.

Det var nog fler som fick rösta till ståndsriksdagen.

Det blev lite av en besvikelse.

Rösträtt i tvåkammarriksdagen har drygt 20 % av alla vuxna män.

6 % av hela befolkningen oavsett ålder.

Men ur besvikelsen växer nåt nytt.

Många var utestängda från politiskt inflytande.

Därför sökte man andra former för att påverka samhället.

I ett nytt samhälle behövs nya sätt att skapa samhörighet.

I slutet av 1800-talet uppkommer folkrörelserna.

Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och väckelserörelsen.

De bidrar till att förändra Sverige i grunden.

Arbetare på 1 maj-

-och så nykterhetsfolket på marsch för att Sverige ska sluta supa.

Den största folkrörelsen var då nykterhetsrörelsen.

Kanske delvis för att människor söp mycket i Sverige vid den tiden.

Men än mer fanns det ett behov av andra mötesplatser.

Folkrörelserna bidrar till mer än ett nyktrare Sverige.

De blir en skola i praktisk demokrati.

Folkrörelserna byggde upp de moderna politiska partierna.

Det dröjer rätt länge innan partierna växer fram, i slutet på 1800-talet.

1889 växer det Socialdemokratiska arbetarpartiet fram.

I samband med det växer också högerns partier och ett liberalt parti fram.

Hjalmar Branting - Socialdemokratiska arbetarpartiets första partiledare.

Här pratar han med kungen. Branting kom från den välbärgade medelklassen-

-och hade varit skolkamrat med Gustaf V.

Dock är det förstås Branting som tar av sig hatten!

För Branting är rösträtten viktig - att fler kan rösta i nya riksdagen.

Den frågan är även viktig för det liberala partiet.

Partiledaren är Karl Staaff. Han och Branting gick också i skolan ihop.

Liberalerna är drivande i Sveriges allmänna rösträttsförbund, från 1890.

De enda som nu stretar emot allmän rösträtt är den konservativa högern.

Här är de drygt 120 000 personer som 1902 strejkade för rösträtt.

De får vatten på sin kvarn när Sverige inför värnplikt.

Det tog rösträttsanhängarna tag i.

De menade att om man är betrodd att försvara landet, kan man rösta.

"En man, ett gevär och en röst", var deras paroll.

Efter en kompromiss får Sverige allmän rösträtt 1909.

100 år efter den nya grundlagen.

Alla män över 24 år, som betalar skatt, har gjort värnplikt-

-och inte varit i fängelse eller fattigvård, får nu rösta.

Kvinnorna är dock kvar på 0 %.

Av hela befolkningen är 19 % röstberättigade.

Men tanken att koppla rösträtten till pengar, skatt eller egendom...

Hur resonerade man egentligen? Det var ingen ny eller en svensk idé.

Pengars koppling till rösträtt-

-har en lång och internationell historia, så inte bara i Sverige.

I flera länder avgjorde pengar om medborgare välkomnades till valurnan.

Bra ekonomi eller ägd jord visade att man hade ansvarskänsla för att styra.

Oansvariga fattiglappar går ju inte lita på...

Kopplingen till skatten motiverades med-

-att de som betalade skulle bestämma hur den användes.

Det tyckte man var rimligt och vettigt-

-för de som betalade mycket skatt borde få ta ansvar för-

-vilka reformer man skulle genomföra.

Det fanns även graderad rösträtt som användes i kommuner och landsting.

Landstingen tillsatte 1:a kammaren som då påverkades av graderingen.

Det var inte systemet "en person, en röst" som vi har i dag-

-utan man fick fler röster ju mer pengar eller fastigheter man hade.

Med ingen eller låg inkomst hade man noll röster.

Med stora inkomster kunde man ha flera tusen röster.

En bild spreds om en svinabonde som förlorade sin rösträtt.

Svinbonden hade ett stort antal röster och mycket djur och ägor.

Sen dog svinen i svinpesten.

Vid valurnan får han veta att han inte längre har rösträtt.

"Var rösträtten min eller svinens?" undrar han då.

Ett fåtal kvinnor som äger egendom tillåts rösta på lokal nivå.

Men till riksdagen är de i början av 1900-talet undantagna rösträtten.

1912 hålls en omröstning om kvinnlig rösträtt-

-efter ett förslag från den liberala regeringen, men det röstas ner.

Med ett nytt samhälle och när ståndsriksdagen försvunnit-

-har vi nått en punkt när nästan alla män, och bara män, får rösta...

Men rösträtt räcker inte för en fungerande demokrati.

Ett annat krav blir starkare: att kungen ska lyssna på de folkvalda-

-och låta regeringen styra. Ett världskrig ställer det på sin spets.

1913, året innan 1:a världskriget bryter ut, pågår en politisk strid.

På ena sidan den liberala regeringen och Socialdemokraterna-

-som vill skära ner försvarsbudgeten och satsa på sociala reformer.

På andra sidan högern, som vill rusta upp militären.

Kungen är också sugen på ett starkt försvar.

Det kommer till sin spets 1914 i bondetåget-

-när en stark grupp bestämmer sig för att stötta kungen.

Här är ett inträdeskort till ett föredrag.

Överst står det "bondetåget".

Det här lilla inträdeskortet är en del-

-i den stora marknadsföring som gjordes av händelsen.

Här ser vi tåget.

30 000 bönder på protestmarsch mot nedskärningar inom försvaret.

De går mot slottet för att höra ett tal av kung Gustaf V.

Det är en kylig tisdag den 6 februari 1914, och det är en riktig happening.

Det fanns en hel del av det vi skulle kalla "merch".

Man tryckte pappmuggar som det stod bondetåget på, och delade ut saker.

Det fanns också instruktioner till deltagarna innan de skulle komma.

Många var ovana vid Stockholm, så de skulle akta sig för olika saker.

De ska inte heller bära stormhatt när de tågar till kungen.

Det beror nog på att det inte ska se ut att vara för mycket överklass.

Bönderna samlas vid slottet, och för att alla ska kunna höra talet-

-upprepas det av kronprinsen på Slottsbacken–

–och av prins Carl på yttre borggården.

Så fick det gå till innan det fanns effektiva högtalare.

Kungens tal går till historien.

Han talar om att öka försvarsbudgeten och om "min armé" och "min flotta".

Det går dels stick i stäv mot regeringens vilja-

-och dels verkar kungen göra anspråk på att själv få styra.

Kungens tal skapar en politisk kris.

Dagen efter sker en demonstration mot kungen, och regeringen avgår.

Kungen borde ha stöttat sin regering, men när han inte gör det avgår den.

En ny, försvarsvänlig regering tar plats.

Men det råder inte bara kamp om regeringens inflytande.

Kvinnorna blir allt mer otåliga över att fortfarande inte ens ha rösträtt.

Kvinnorna är arga på att det inte förändras för dem.

Men både Socialdemokraterna och Liberalerna menar-

-att de först måste ta den manliga rösträtten och rösta in fler.

De kan sen driva frågan om kvinnlig rösträtt inomparlamentariskt.

I början av 1900-talet har engagerade kvinnor bildat F.K.P.R.-

-Föreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Här samlas flera tongivande personer, som Anna Lindhagen och Elin Wägner.

De gör t.ex. en stor namninsamling.

1913 får de ihop 350 000 röster.

Det är ju våldsamma mängder av underskrifter.

Man överlämnar dem till regeringen och säger att det är deras tur nu.

Men då bryter 1:a världskriget ut och det blir stillestånd i frågorna.

Kriget gör också att konflikten kring kungens agerande ebbar ut.

Det är inget snack om att man måste satsa på försvaret.

Vissa säger att Gustaf V hade en förbaskad tur att ett krig bröt ut.

Men ett världskrig för inte enbart med sig tur, utan även bistra tider.

"Bröd! Våra små hungrar." Det råder hungersnöd i Sverige-

-och på flera orter organiserar arbetarkvinnor protestmarscher.

I Stockholm samlas tusentals arbetare för att protestera mot nödläget.

Detta ett stenkast från riksdagen, så att ropen hörs in.

När arbetarna anfalls av ridande polis bryter våldsamheter ut.

Här ser vi Hjalmar Branting som försöker lugna demonstranterna.

Det blir allt mer hetsigt i Sverige. Socialdemokratiska partiet splittras-

-och en revolutionär del bryter sig loss.

1917 vinner Liberalerna valet-

-och bildar regering med Socialdemokraterna.

Men trots att statsminister Nils Edén kräver och får ett löfte av kungen-

-att han ska följa parlamentarismens principer, är det oroligt i Sverige.

Hungern är stor och många undrar varför hälften av folket, kvinnorna-

-fortfarande inte har nåt inflytande över makten.

Den viktigaste orsaken var nog-

-att männen inte ville dela med sig av sin privilegier.

"Giv rösträtt åt kvinnorna och bröd åt arbetarhemmen", står det.

Som om ett helt folk vore på marsch.

I Europa sker stora folkliga revolutioner.

Ska det bli revolution även i Sverige?

Vi hade haft hungerkravaller och matbrist. Det fanns en social oro.

En kanonbåt skyddade regering och riksdag från kuppförsök.

Gustaf V är nervös. I andra länder har kejsare och kungar störtats.

Han trycker på för att ge efter för folkets krav.

1:a kammaren vill inte ha förändring.

På grund av de orättvisa valreglerna domineras den av de konservativa-

-men även där växer oron.

Först i november 1918 sker revolutionerna i Tyskland.

Och då blir läget så allvarligt-

-att de konservativa går med på förändringen av rösträtten.

Den 17 december 1918 händer det historiska!

Riksdagens båda kammare samlas till ett extrainkallat möte.

Alla partier är överens om att införa lika och allmän rösträtt-

-för män och kvinnor.

Samtidigt ändras reglerna för 1:a kammaren, som blir demokratiskt vald.

Men den stora reformen och grundlagsändringen sker i maj 1919.

Och sen fattar men det andra grundlagsändrande beslutet 1921.

Först då är egentligen hela reformen färdig.

Nu har Sverige allmän och lika rösträtt.

Valet vinns av Socialdemokraterna, och Hjalmar Branting blir-

-den första statsministern som väljs av både kvinnor och män.

Här ser ni två av de första kvinnorna som valts in som riksdagsledamöter.

De som nu inte får rösta är mest de som inte har åldern inne.

Men det finns även 1921 fortfarande hinder:

S.k. röststreck för människor på rätt sida åldersgränsen.

Sveriges demokratisering förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1) Schwedens Demokratisierung erklärt | GESCHICHTE | Oberstufe (1) Ο εκδημοκρατισμός της Σουηδίας | ΙΣΤΟΡΙΑ | Γυμνάσιο (1) Sweden's democratization explained | HISTORY | High school level (1) Demokratyzacja Szwecji | HISTORIA | Poziom szkoły średniej (1) İsveç'in demokratikleşmesi açıklandı | TARİH | Lise seviyesi (1)

Idén om att alla vuxna har rätt att rösta var inte alltid självklar. ||||||||||||self-evident

Länge ansågs det som en extrem tanke- ||||||Gedanke |was considered||||| Uzun bir süre aşırı bir düşünce olarak kabul edildi-

-att kvinnor eller fattiga skulle ha rätt att gå till vallokalen. ||||||||||polling station -kadınların veya yoksulların sandık başına gitme hakkı olacaktı.

Demokrati är en process, och den går inte bara från mörkret mot ljuset- ||||||||||darkness|| Demokrasi bir süreçtir ve sadece karanlıktan aydınlığa geçmez.

-utan demokratin är hela tiden utmanad. |||||challenged |||||challenged - ama demokrasiye sürekli meydan okunuyor.

Hur länge har Sverige egentligen varit en demokrati? İsveç gerçekte ne kadar zamandır bir demokrasidir?

Och hur gick det till när den infördes? |||||||was introduced Ve tanıtıldığında nasıl oldu?

Här har vi en valurna i trä med två olikfärgade behållare. ||||ballot box||wood|||different-colored|containers Burada iki farklı renkte sandık bulunan ahşap bir oy sandığımız var.

Man når dem genom att stoppa in handen. De är märkta med ja och nej. |reach|||||||||labeled|||| Elinizi sokarak onlara ulaşırsınız. Evet ve hayır olarak işaretlenirler.

Utan att avslöja vad man röstar på ska man kunna stoppa in handen- ||reveal|||votes||||||| Neye oy verdiğinizi açıklamadan, elinizi koyabilmelisiniz.

-och släppa en kula i det ena eller andra hålet. |||||||||the hole -ve bir ya da diğer deliğe bir kurşun atın.

Sen går det att ta loss behållaren nedtill och räkna rösterna. ||||||The container|at the bottom||| Daha sonra alttaki kabı kaldırıp oyları sayabilirsiniz.

Valurnan från 1700-talet var ett inslag av nåt som liknade demokrati. |||||element||||"resembled"| 18\. yüzyıldan kalma sandık, demokrasiye benzeyen bir şeyin unsuruydu.

Men långt från alla fick stoppa in handen. Ama bunda herkesin parmağı yoktu.

Urnan var reserverad för män som betalade en ansenlig summa skatt. The urn||reserved for||||||considerable|significant amount|

Demokratisering handlar om vilka som får vara med att bestämma-

-och hur det förändras över tid. Men vill människor dela på makten? |||||||||share||

Jag tror att människor i grunden vill samarbeta. Vi är flockdjur. ||||||||||Herd animals Ich glaube, dass die Menschen grundsätzlich kooperieren wollen. Wir sind Rudeltiere. Bence insanlar temelde işbirliği yapmak istiyor. Biz yük hayvanıyız.

Det förutsätter att man delar på makten. Att inte en bestämmer allt. |requires|||||||||| Gücün paylaşıldığını varsayar. Her şeye bir kişinin karar vermemesi.

Det är nog nåt djupt mänskligt att göra saker tillsammans. ||||deeply|human nature||||

Jag tror att alla som har makten är ovilliga att dela med sig av den. ||||||||unwillig|||||| ||||||||unwilling|||||| Ich glaube, dass jeder, der Macht hat, sie nur ungern teilt. Bence gücü olan herkes onu paylaşmaktan çekiniyor.

Varje form av demokratisering sker genom ett tryck underifrån. ||||||||von unten ||||||||from below Her türlü demokratikleşme aşağıdan gelen baskıyla gerçekleşir.

Människor sluter sig samman, ställer krav och genomdriver förändringar. |||||demands||carry out| İnsanlar bir araya gelir, taleplerde bulunur ve değişimi yönlendirir.

De första diskussionerna om demokrati skedde nog i Aten för 2 000 år sen. ||the discussions|||||||||

Den verkliga diskussionen om hur samhället skulle demokratiseras- |real||||||be democratized

-började kanske för 200 år sen, i början på 1800-talet. ||||||Anfang||

Vi tar oss till Sverige för cirka 200 år sen och början av 1800-talet. |||||||Jahr|||||

Till 1809 för att vara exakt. |für|||

Det året sluter Sverige fred med Ryssland och förlorar Finland. O yıl İsveç, Rusya ile barışır ve Finlandiya'yı kaybeder.

Det tycker många är för dåligt, och den som får skulden är kungen. ||||||||||the blame|| Birçoğu bunun çok kötü olduğunu düşünüyor ve suçlanan kişi kral.

Man förändrar grundlagen och inför en tredelad maktdelning- ||the constitution||||three-part|Separation of powers

-mellan den lagstiftande, beslutande och dömande. ||Legislative|decision-making|| -yasama, karar verme ve yargılama arasında.

Sverige tar nu ett litet steg mot att bli en demokrati.

En ny grundlag ger riksdagen ökat inflytande–

–och tydliggör vad kungen får bestämma om. |macht deutlich||||| |clarifies||||| -und klärt, was der König entscheiden kann.

Men trots en ny grundlag är riksdagen inte speciellt uppdaterad. ||||||||particularly|up to date Ancak yeni bir anayasaya rağmen, Riksdag özellikle güncel değil.

Sverige var ett efterblivet land med en ståndsriksdag- |||backward||||estate parliament İsveç, Kurucu Meclisi olan geri kalmış bir ülkeydi.

-där adel, präster, borgare och bönder var representerade. |||||||represented - soyluların, rahiplerin, kasabalıların ve çiftçilerin temsil edildiği yer.

Den hade sina rötter i medeltiden.

Befolkningen ökar raskt– ||rapidly

–och förändras med industrialisering och urbanisering. |||||urbanization

Ståndsriksdagen speglar knappast det nya samhället- Estates Parliament|reflects|barely|||

-och de grupper som inte är representerade där växer. -ve orada temsil edilmeyen gruplar büyüyor.

Här ser vi en illustration av när ståndsriksdagen avslutas för alltid. |||||||Estates Parliament|||

1866 får Sverige en ny, modern riksdag:

Tvåkammarriksdagen, med en första och en andra kammare. Bicameral Parliament|||||||chamber

Här ska folket representeras som med- borgare, inte som del av ett stånd. |||be represented||||||||| Burada insanlar bir mülkün parçası olarak değil, vatandaş olarak temsil edilmelidir.

Vid den tidpunkten är det en viss demokrati- ||the time|||||

-men alla har inte rösträtt och alla är inte valbara. |||||||||eligible for election

För att få rösta till 2:a kammaren- ||||||second chamber

-krävdes en inkomst på minst 800 kronor per år. was required||income|||||

Det var nog fler som fick rösta till ståndsriksdagen. ||||||||estate parliament Muhtemelen Stadsriksdag'a oy veren daha fazla insan vardı.

Det blev lite av en besvikelse. |||||Enttäuschung |||||a disappointment

Rösträtt i tvåkammarriksdagen har drygt 20 % av alla vuxna män. ||||just over||||

6 % av hela befolkningen oavsett ålder. ||||age

Men ur besvikelsen växer nåt nytt.

Många var utestängda från politiskt inflytande. ||excluded|||

Därför sökte man andra former för att påverka samhället. |sought|||||||

I ett nytt samhälle behövs nya sätt att skapa samhörighet. |||||||||sense of belonging

I slutet av 1800-talet uppkommer folkrörelserna. |||||die Volksbewegungen ||||emerge|

Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och väckelserörelsen. Temperance movement|||revivalist movement

De bidrar till att förändra Sverige i grunden. |contribute||||||

Arbetare på 1 maj-

-och så nykterhetsfolket på marsch för att Sverige ska sluta supa. ||the temperance movement||march||||||

Den största folkrörelsen var då nykterhetsrörelsen. ||popular movement|||temperance movement

Kanske delvis för att människor söp mycket i Sverige vid den tiden. |||||drank heavily||||||

Men än mer fanns det ett behov av andra mötesplatser. |||||||||meeting places Ama dahası, başka buluşma yerlerine ihtiyaç vardı.

Folkrörelserna bidrar till mer än ett nyktrare Sverige. |contribute to|||||soberer|

De blir en skola i praktisk demokrati. |||||practical|

Folkrörelserna byggde upp de moderna politiska partierna. |built up|||||

Det dröjer rätt länge innan partierna växer fram, i slutet på 1800-talet. |takes quite long||||||||||

1889 växer det Socialdemokratiska arbetarpartiet fram. |||workers' party|

I samband med det växer också högerns partier och ett liberalt parti fram. |In connection with|||||the right-wing||||liberal||

Hjalmar Branting - Socialdemokratiska arbetarpartiets första partiledare. |||||Parteivorsitzender |||workers' party||

Här pratar han med kungen. Branting kom från den välbärgade medelklassen- |||||||||wohlhabenden| |||||||||well-to-do| Burada kralla konuşuyor. Branting varlıklı orta sınıftan geliyordu.

-och hade varit skolkamrat med Gustaf V. |||schoolmate|||

Dock är det förstås Branting som tar av sig hatten! |||||||||his hat

För Branting är rösträtten viktig - att fler kan rösta i nya riksdagen.

Den frågan är även viktig för det liberala partiet.

Partiledaren är Karl Staaff. Han och Branting gick också i skolan ihop. |||Staaff||||||||

Liberalerna är drivande i Sveriges allmänna rösträttsförbund, från 1890. ||leading||||suffrage association|

De enda som nu stretar emot allmän rösträtt är den konservativa högern. ||||widersetzen||||||| ||||resist|||||||the conservative right

Här är de drygt 120 000 personer som 1902 strejkade för rösträtt. |||just over|||went on strike||

De får vatten på sin kvarn när Sverige inför värnplikt. |||||||||Wehrpflicht |||||mill||||military conscription İsveç zorunlu askerliği getirdiğinde değirmenlerine yiyecek geliyor.

Det tog rösträttsanhängarna tag i. ||suffrage supporters handled|took hold of| Oy hakkı savunucuları buna el attı.

De menade att om man är betrodd att försvara landet, kan man rösta. ||||||vertrauenswürdig|||||| |meant|||||trusted||defend||||

"En man, ett gevär och en röst", var deras paroll. |||"rifle"||||||slogan

Efter en kompromiss får Sverige allmän rösträtt 1909. ||compromise||||

100 år efter den nya grundlagen.

Alla män över 24 år, som betalar skatt, har gjort värnplikt- |||||||||military service

-och inte varit i fängelse eller fattigvård, får nu rösta. ||||||Sozialhilfe||| -ve hapishanede ya da yoksullar evinde bulunmamış, artık oy kullanabilir.

Kvinnorna är dock kvar på 0 %.

Av hela befolkningen är 19 % röstberättigade. ||||eligible to vote

Men tanken att koppla rösträtten till pengar, skatt eller egendom... |||link||||||property

Hur resonerade man egentligen? Det var ingen ny eller en svensk idé. |reasoned||||||||||

Pengars koppling till rösträtt- Money's connection to voting rights|Connection||

-har en lång och internationell historia, så inte bara i Sverige. -uzun ve uluslararası bir tarihe sahiptir, yani sadece İsveç'te değil.

I flera länder avgjorde pengar om medborgare välkomnades till valurnan. |||determined||||were welcomed||

Bra ekonomi eller ägd jord visade att man hade ansvarskänsla för att styra. |||owned||||||Verantwortungsbewusstsein|||steuern |||owned land||||||sense of responsibility|||

Oansvariga fattiglappar går ju inte lita på... Unverantwortliche Bettler|Arme Leute||||| Irresponsible|irresponsible poor people||||trust| Sorumsuz fakir insanlara güvenilmez...

Kopplingen till skatten motiverades med- |||was justified|

-att de som betalade skulle bestämma hur den användes. ||||||||"was used"

Det tyckte man var rimligt och vettigt- ||||reasonable||reasonable and sensible

-för de som betalade mycket skatt borde få ta ansvar för-

-vilka reformer man skulle genomföra. ||||carry out

Det fanns även graderad rösträtt som användes i kommuner och landsting. |||gestaffelt||||||| |||weighted|||||||county councils Belediyelerde ve ilçe meclislerinde kullanılan dereceli oy hakları da vardı.

Landstingen tillsatte 1:a kammaren som då påverkades av graderingen. county councils|appointed|||||||the ranking İlçe meclisi, daha sonra derecelendirmeden etkilenen 1. daireyi atadı.

Det var inte systemet "en person, en röst" som vi har i dag-

-utan man fick fler röster ju mer pengar eller fastigheter man hade. |||||||||real estate||

Med ingen eller låg inkomst hade man noll röster. |||||||no|

Med stora inkomster kunde man ha flera tusen röster.

En bild spreds om en svinabonde som förlorade sin rösträtt. |||||Schweinebauer|||| |||||pig farmer||lost|| Oy hakkını kaybeden bir domuz çiftçisi hakkında bir fotoğraf yayıldı.

Svinbonden hade ett stort antal röster och mycket djur och ägor. ||||||||||land and property

Sen dog svinen i svinpesten. ||the pigs||swine fever

Vid valurnan får han veta att han inte längre har rösträtt.

"Var rösträtten min eller svinens?" undrar han då. ||||the pigs'||| "Oy hakkı benim miydi, yoksa domuzun mu?" sonra merak eder.

Ett fåtal kvinnor som äger egendom tillåts rösta på lokal nivå. |||||property|are allowed to|||| Mülk sahibi birkaç kadının yerel düzeyde oy kullanmasına izin verilir.

Men till riksdagen är de i början av 1900-talet undantagna rösträtten. |||||||||excluded from| But in the Riksdag, at the beginning of the 20th century, they were excluded from the right to vote.

1912 hålls en omröstning om kvinnlig rösträtt- ||vote||women's|

-efter ett förslag från den liberala regeringen, men det röstas ner. - Liberal hükümetin bir önerisinden sonra, ancak reddedildi.

Med ett nytt samhälle och när ståndsriksdagen försvunnit- ||||||estate parliament|

-har vi nått en punkt när nästan alla män, och bara män, får rösta... ||reached||point|||||||||

Men rösträtt räcker inte för en fungerande demokrati. ||||||functioning|

Ett annat krav blir starkare: att kungen ska lyssna på de folkvalda- ||demand|||||||||elected representatives

-och låta regeringen styra. Ett världskrig ställer det på sin spets. ||||||||||"edge"

1913, året innan 1:a världskriget bryter ut, pågår en politisk strid.

På ena sidan den liberala regeringen och Socialdemokraterna-

-som vill skära ner försvarsbudgeten och satsa på sociala reformer. ||cut back on||defense budget||invest in|||

På andra sidan högern, som vill rusta upp militären. ||||||"strengthen"||

Kungen är också sugen på ett starkt försvar. |||eager||||defense

Det kommer till sin spets 1914 i bondetåget- |kommt|||||Bauernaufstand ||||head||farmers' march 1914'te köylü treninde doruğa ulaşır.

-när en stark grupp bestämmer sig för att stötta kungen.

Här är ett inträdeskort till ett föredrag. |||Admission ticket|||lecture İşte bir konuşmaya giriş bileti.

Överst står det "bondetåget". At the top|||farmers' march En üstte "çiftçi treni" yazıyor.

Det här lilla inträdeskortet är en del- |||admission ticket|||

-i den stora marknadsföring som gjordes av händelsen. |||marketing campaign||"was done"|| -Etkinliğin yaptığı büyük tanıtımda.

Här ser vi tåget. |||the train

30 000 bönder på protestmarsch mot nedskärningar inom försvaret. ||||Kürzungen|| ||protest march||cuts||the defense forces 30.000 çiftçi, savunma kesintilerine karşı bir protesto yürüyüşünde.

De går mot slottet för att höra ett tal av kung Gustaf V. |||the castle||||||||| Kral V. Gustaf'ın konuşmasını dinlemek için kaleye doğru giderler.

Det är en kylig tisdag den 6 februari 1914, och det är en riktig happening. |||chilly|Tuesday||||||||big event 6 Şubat 1914'te soğuk bir Salı ve bu gerçek bir olay.

Det fanns en hel del av det vi skulle kalla "merch". ||||||||||merchandise

Man tryckte pappmuggar som det stod bondetåget på, och delade ut saker. |printed|paper cups||||the farmers' march||||| Üzerlerinde çiftçi treni olan karton bardaklar bastırdılar ve bir şeyler dağıttılar.

Det fanns också instruktioner till deltagarna innan de skulle komma. |||instructions for participants||participants||||

Många var ovana vid Stockholm, så de skulle akta sig för olika saker. ||unfamiliar with||||||be careful of||||

De ska inte heller bära stormhatt när de tågar till kungen. |||||Sturmhaube||||| |||||monkshood|||march|| Krala gittiklerinde fırtına şapkaları da giymemeliler.

Det beror nog på att det inte ska se ut att vara för mycket överklass. ||||||||||||||upper class

Bönderna samlas vid slottet, och för att alla ska kunna höra talet-

-upprepas det av kronprinsen på Slottsbacken– is repeated by|||the crown prince||"the palace hill" - veliaht prens tarafından Slottsbacken'de tekrarlanır–

–och av prins Carl på yttre borggården. |||||outer|outer courtyard

Så fick det gå till innan det fanns effektiva högtalare. ||||||||effective|speakers Etkili konuşmacılar olmadan önce böyle olması gerekiyordu.

Kungens tal går till historien. Kralın konuşması tarihe geçer.

Han talar om att öka försvarsbudgeten och om "min armé" och "min flotta". |||||defense budget|||||||navy

Det går dels stick i stäv mot regeringens vilja- |||contrary||against||the government's| Kısmen hükümetin iradesine aykırıdır-

-och dels verkar kungen göra anspråk på att själv få styra. |||||claim|||||

Kungens tal skapar en politisk kris.

Dagen efter sker en demonstration mot kungen, och regeringen avgår. ||||protest|||||resigns

Kungen borde ha stöttat sin regering, men när han inte gör det avgår den. |||supported|||||||||resigns|

En ny, försvarsvänlig regering tar plats. ||pro-defense|||

Men det råder inte bara kamp om regeringens inflytande. ||prevails|||||| Ancak sadece hükümetin nüfuzu için bir mücadele yok.

Kvinnorna blir allt mer otåliga över att fortfarande inte ens ha rösträtt. ||||impatient||||||| Kadınlar hala oy kullanma haklarına bile sahip olmadıkları için giderek daha fazla sabırsızlanıyorlar.

Kvinnorna är arga på att det inte förändras för dem.

Men både Socialdemokraterna och Liberalerna menar-

-att de först måste ta den manliga rösträtten och rösta in fler.

De kan sen driva frågan om kvinnlig rösträtt inomparlamentariskt. |||push forward|||||within the parliament

I början av 1900-talet har engagerade kvinnor bildat F.K.P.R.- |||||committed||formed||||In the early

-Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Association||woman's||

Här samlas flera tongivande personer, som Anna Lindhagen och Elin Wägner. |||influential|||Anna Lindhagen|Anna Lindhagen|||

De gör t.ex. en stor namninsamling. ||||||petition drive

1913 får de ihop 350 000 röster.

Det är ju våldsamma mängder av underskrifter. ||||vast amounts||signatures

Man överlämnar dem till regeringen och säger att det är deras tur nu. |hands over|||||||||||

Men då bryter 1:a världskriget ut och det blir stillestånd i frågorna. |||||||||standstill|| Ama sonra 1. Dünya Savaşı çıkar ve meselelerde bir duraksama olur.

Kriget gör också att konflikten kring kungens agerande ebbar ut. ||||||||nachlässt| |||||||actions|subsides| Savaş aynı zamanda kralın eylemlerini çevreleyen çatışmanın da yatışmasına neden olur.

Det är inget snack om att man måste satsa på försvaret. |||question|||||||the defense

Vissa säger att Gustaf V hade en förbaskad tur att ett krig bröt ut. |||||||verdammt|||||| |||||||damn good||||||

Men ett världskrig för inte enbart med sig tur, utan även bistra tider. |||||||||||bitter| |||||"only"||||||harsh| But a world war brings not only luck, but also hard times.

"Bröd! Våra små hungrar." Det råder hungersnöd i Sverige- |||are hungry||prevails|||

-och på flera orter organiserar arbetarkvinnor protestmarscher. |||places||working-class women|protest marches

I Stockholm samlas tusentals arbetare för att protestera mot nödläget. |||||||||state of emergency

Detta ett stenkast från riksdagen, så att ropen hörs in. ||a stone's throw|||||the shouts|are heard| Bu, Riksdag'dan bir taş atımı, böylece çığlıklar duyuluyor.

När arbetarna anfalls av ridande polis bryter våldsamheter ut. ||angegriffen|||||| ||are attacked||mounted police officers|||violent clashes| İşçiler atlı polislerin saldırısına uğradığında şiddet olayları başlar.

Här ser vi Hjalmar Branting som försöker lugna demonstranterna. |||||||calm down|the demonstrators

Det blir allt mer hetsigt i Sverige. Socialdemokratiska partiet splittras- ||||tense|||||

-och en revolutionär del bryter sig loss. -ve devrimci bir parça serbest kalır.

1917 vinner Liberalerna valet-

-och bildar regering med Socialdemokraterna. |forms|||

Men trots att statsminister Nils Edén kräver och får ett löfte av kungen- ||||||||||promise||

-att han ska följa parlamentarismens principer, är det oroligt i Sverige. ||||parliamentary system's|principles||||| - Parlamentarizm ilkelerine uyması gerektiği, İsveç'te endişeleniyor.

Hungern är stor och många undrar varför hälften av folket, kvinnorna- The hunger|||||||half|||

-fortfarande inte har nåt inflytande över makten.

Den viktigaste orsaken var nog-

-att männen inte ville dela med sig av sin privilegier.

"Giv rösträtt åt kvinnorna och bröd åt arbetarhemmen", står det. "Grant"|||||||working-class homes||

Som om ett helt folk vore på marsch.

I Europa sker stora folkliga revolutioner. ||||popular|

Ska det bli revolution även i Sverige?

Vi hade haft hungerkravaller och matbrist. Det fanns en social oro. |||||Nahrungsmangel||||| |||hunger riots||food shortage|||||unrest

En kanonbåt skyddade regering och riksdag från kuppförsök. |gunboat|protected|||||

Gustaf V är nervös. I andra länder har kejsare och kungar störtats. |||nervous||||||||been overthrown

Han trycker på för att ge efter för folkets krav. |pushes||||||||demands Halkın taleplerine teslim olmaya zorluyor.

1:a kammaren vill inte ha förändring.

På grund av de orättvisa valreglerna domineras den av de konservativa- |||||election rules||||| Adil olmayan seçim kuralları nedeniyle, muhafazakarların hakimiyetindedir.

-men även där växer oron. ||||concern

Först i november 1918 sker revolutionerna i Tyskland. ||||the revolutions||

Och då blir läget så allvarligt- |||the situation||serious

-att de konservativa går med på förändringen av rösträtten.

Den 17 december 1918 händer det historiska! |December|||

Riksdagens båda kammare samlas till ett extrainkallat möte. ||||||extraordinary召集|

Alla partier är överens om att införa lika och allmän rösträtt- |||agree|||implement||||

-för män och kvinnor.

Samtidigt ändras reglerna för 1:a kammaren, som blir demokratiskt vald.

Men den stora reformen och grundlagsändringen sker i maj 1919. |||||der Verfassungsänderung||| |||the major reform||constitutional amendment|||

Och sen fattar men det andra grundlagsändrande beslutet 1921. ||"adopts"||||constitutional amendment decision| And then the second constitutional amendment was made in 1921.

Först då är egentligen hela reformen färdig. ||||||complete

Nu har Sverige allmän och lika rösträtt.

Valet vinns av Socialdemokraterna, och Hjalmar Branting blir- |is won||||||

-den första statsministern som väljs av både kvinnor och män.

Här ser ni två av de första kvinnorna som valts in som riksdagsledamöter. ||||||||||||Reichstagsabgeordnete |||||||||been elected|||Members of Parliament

De som nu inte får rösta är mest de som inte har åldern inne. ||||||||||||the age| Artık oy kullanmalarına izin verilmeyenler çoğunlukla reşit olmayanlardır.

Men det finns även 1921 fortfarande hinder: Ancak 1921'de bile hala engeller var:

S.k. röststreck för människor på rätt sida åldersgränsen. ||Wahlstimme|||||| ||voting rights||||||age limit Yaş sınırının sağındaki kişiler için sözde oylama hattı.