Sveriges demokratisering förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1)
Idén om att alla vuxna har rätt att rösta var inte alltid självklar.
Länge ansågs det som en extrem tanke-
-att kvinnor eller fattiga skulle ha rätt att gå till vallokalen.
Demokrati är en process, och den går inte bara från mörkret mot ljuset-
-utan demokratin är hela tiden utmanad.
Hur länge har Sverige egentligen varit en demokrati?
Och hur gick det till när den infördes?
Här har vi en valurna i trä med två olikfärgade behållare.
Man når dem genom att stoppa in handen. De är märkta med ja och nej.
Utan att avslöja vad man röstar på ska man kunna stoppa in handen-
-och släppa en kula i det ena eller andra hålet.
Sen går det att ta loss behållaren nedtill och räkna rösterna.
Valurnan från 1700-talet var ett inslag av nåt som liknade demokrati.
Men långt från alla fick stoppa in handen.
Urnan var reserverad för män som betalade en ansenlig summa skatt.
Demokratisering handlar om vilka som får vara med att bestämma-
-och hur det förändras över tid. Men vill människor dela på makten?
Jag tror att människor i grunden vill samarbeta. Vi är flockdjur.
Det förutsätter att man delar på makten. Att inte en bestämmer allt.
Det är nog nåt djupt mänskligt att göra saker tillsammans.
Jag tror att alla som har makten är ovilliga att dela med sig av den.
Varje form av demokratisering sker genom ett tryck underifrån.
Människor sluter sig samman, ställer krav och genomdriver förändringar.
De första diskussionerna om demokrati skedde nog i Aten för 2 000 år sen.
Den verkliga diskussionen om hur samhället skulle demokratiseras-
-började kanske för 200 år sen, i början på 1800-talet.
Vi tar oss till Sverige för cirka 200 år sen och början av 1800-talet.
Till 1809 för att vara exakt.
Det året sluter Sverige fred med Ryssland och förlorar Finland.
Det tycker många är för dåligt, och den som får skulden är kungen.
Man förändrar grundlagen och inför en tredelad maktdelning-
-mellan den lagstiftande, beslutande och dömande.
Sverige tar nu ett litet steg mot att bli en demokrati.
En ny grundlag ger riksdagen ökat inflytande–
–och tydliggör vad kungen får bestämma om.
Men trots en ny grundlag är riksdagen inte speciellt uppdaterad.
Sverige var ett efterblivet land med en ståndsriksdag-
-där adel, präster, borgare och bönder var representerade.
Den hade sina rötter i medeltiden.
Befolkningen ökar raskt–
–och förändras med industrialisering och urbanisering.
Ståndsriksdagen speglar knappast det nya samhället-
-och de grupper som inte är representerade där växer.
Här ser vi en illustration av när ståndsriksdagen avslutas för alltid.
1866 får Sverige en ny, modern riksdag:
Tvåkammarriksdagen, med en första och en andra kammare.
Här ska folket representeras som med- borgare, inte som del av ett stånd.
Vid den tidpunkten är det en viss demokrati-
-men alla har inte rösträtt och alla är inte valbara.
För att få rösta till 2:a kammaren-
-krävdes en inkomst på minst 800 kronor per år.
Det var nog fler som fick rösta till ståndsriksdagen.
Det blev lite av en besvikelse.
Rösträtt i tvåkammarriksdagen har drygt 20 % av alla vuxna män.
6 % av hela befolkningen oavsett ålder.
Men ur besvikelsen växer nåt nytt.
Många var utestängda från politiskt inflytande.
Därför sökte man andra former för att påverka samhället.
I ett nytt samhälle behövs nya sätt att skapa samhörighet.
I slutet av 1800-talet uppkommer folkrörelserna.
Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och väckelserörelsen.
De bidrar till att förändra Sverige i grunden.
Arbetare på 1 maj-
-och så nykterhetsfolket på marsch för att Sverige ska sluta supa.
Den största folkrörelsen var då nykterhetsrörelsen.
Kanske delvis för att människor söp mycket i Sverige vid den tiden.
Men än mer fanns det ett behov av andra mötesplatser.
Folkrörelserna bidrar till mer än ett nyktrare Sverige.
De blir en skola i praktisk demokrati.
Folkrörelserna byggde upp de moderna politiska partierna.
Det dröjer rätt länge innan partierna växer fram, i slutet på 1800-talet.
1889 växer det Socialdemokratiska arbetarpartiet fram.
I samband med det växer också högerns partier och ett liberalt parti fram.
Hjalmar Branting - Socialdemokratiska arbetarpartiets första partiledare.
Här pratar han med kungen. Branting kom från den välbärgade medelklassen-
-och hade varit skolkamrat med Gustaf V.
Dock är det förstås Branting som tar av sig hatten!
För Branting är rösträtten viktig - att fler kan rösta i nya riksdagen.
Den frågan är även viktig för det liberala partiet.
Partiledaren är Karl Staaff. Han och Branting gick också i skolan ihop.
Liberalerna är drivande i Sveriges allmänna rösträttsförbund, från 1890.
De enda som nu stretar emot allmän rösträtt är den konservativa högern.
Här är de drygt 120 000 personer som 1902 strejkade för rösträtt.
De får vatten på sin kvarn när Sverige inför värnplikt.
Det tog rösträttsanhängarna tag i.
De menade att om man är betrodd att försvara landet, kan man rösta.
"En man, ett gevär och en röst", var deras paroll.
Efter en kompromiss får Sverige allmän rösträtt 1909.
100 år efter den nya grundlagen.
Alla män över 24 år, som betalar skatt, har gjort värnplikt-
-och inte varit i fängelse eller fattigvård, får nu rösta.
Kvinnorna är dock kvar på 0 %.
Av hela befolkningen är 19 % röstberättigade.
Men tanken att koppla rösträtten till pengar, skatt eller egendom...
Hur resonerade man egentligen? Det var ingen ny eller en svensk idé.
Pengars koppling till rösträtt-
-har en lång och internationell historia, så inte bara i Sverige.
I flera länder avgjorde pengar om medborgare välkomnades till valurnan.
Bra ekonomi eller ägd jord visade att man hade ansvarskänsla för att styra.
Oansvariga fattiglappar går ju inte lita på...
Kopplingen till skatten motiverades med-
-att de som betalade skulle bestämma hur den användes.
Det tyckte man var rimligt och vettigt-
-för de som betalade mycket skatt borde få ta ansvar för-
-vilka reformer man skulle genomföra.
Det fanns även graderad rösträtt som användes i kommuner och landsting.
Landstingen tillsatte 1:a kammaren som då påverkades av graderingen.
Det var inte systemet "en person, en röst" som vi har i dag-
-utan man fick fler röster ju mer pengar eller fastigheter man hade.
Med ingen eller låg inkomst hade man noll röster.
Med stora inkomster kunde man ha flera tusen röster.
En bild spreds om en svinabonde som förlorade sin rösträtt.
Svinbonden hade ett stort antal röster och mycket djur och ägor.
Sen dog svinen i svinpesten.
Vid valurnan får han veta att han inte längre har rösträtt.
"Var rösträtten min eller svinens?" undrar han då.
Ett fåtal kvinnor som äger egendom tillåts rösta på lokal nivå.
Men till riksdagen är de i början av 1900-talet undantagna rösträtten.
1912 hålls en omröstning om kvinnlig rösträtt-
-efter ett förslag från den liberala regeringen, men det röstas ner.
Med ett nytt samhälle och när ståndsriksdagen försvunnit-
-har vi nått en punkt när nästan alla män, och bara män, får rösta...
Men rösträtt räcker inte för en fungerande demokrati.
Ett annat krav blir starkare: att kungen ska lyssna på de folkvalda-
-och låta regeringen styra. Ett världskrig ställer det på sin spets.
1913, året innan 1:a världskriget bryter ut, pågår en politisk strid.
På ena sidan den liberala regeringen och Socialdemokraterna-
-som vill skära ner försvarsbudgeten och satsa på sociala reformer.
På andra sidan högern, som vill rusta upp militären.
Kungen är också sugen på ett starkt försvar.
Det kommer till sin spets 1914 i bondetåget-
-när en stark grupp bestämmer sig för att stötta kungen.
Här är ett inträdeskort till ett föredrag.
Överst står det "bondetåget".
Det här lilla inträdeskortet är en del-
-i den stora marknadsföring som gjordes av händelsen.
Här ser vi tåget.
30 000 bönder på protestmarsch mot nedskärningar inom försvaret.
De går mot slottet för att höra ett tal av kung Gustaf V.
Det är en kylig tisdag den 6 februari 1914, och det är en riktig happening.
Det fanns en hel del av det vi skulle kalla "merch".
Man tryckte pappmuggar som det stod bondetåget på, och delade ut saker.
Det fanns också instruktioner till deltagarna innan de skulle komma.
Många var ovana vid Stockholm, så de skulle akta sig för olika saker.
De ska inte heller bära stormhatt när de tågar till kungen.
Det beror nog på att det inte ska se ut att vara för mycket överklass.
Bönderna samlas vid slottet, och för att alla ska kunna höra talet-
-upprepas det av kronprinsen på Slottsbacken–
–och av prins Carl på yttre borggården.
Så fick det gå till innan det fanns effektiva högtalare.
Kungens tal går till historien.
Han talar om att öka försvarsbudgeten och om "min armé" och "min flotta".
Det går dels stick i stäv mot regeringens vilja-
-och dels verkar kungen göra anspråk på att själv få styra.
Kungens tal skapar en politisk kris.
Dagen efter sker en demonstration mot kungen, och regeringen avgår.
Kungen borde ha stöttat sin regering, men när han inte gör det avgår den.
En ny, försvarsvänlig regering tar plats.
Men det råder inte bara kamp om regeringens inflytande.
Kvinnorna blir allt mer otåliga över att fortfarande inte ens ha rösträtt.
Kvinnorna är arga på att det inte förändras för dem.
Men både Socialdemokraterna och Liberalerna menar-
-att de först måste ta den manliga rösträtten och rösta in fler.
De kan sen driva frågan om kvinnlig rösträtt inomparlamentariskt.
I början av 1900-talet har engagerade kvinnor bildat F.K.P.R.-
-Föreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Här samlas flera tongivande personer, som Anna Lindhagen och Elin Wägner.
De gör t.ex. en stor namninsamling.
1913 får de ihop 350 000 röster.
Det är ju våldsamma mängder av underskrifter.
Man överlämnar dem till regeringen och säger att det är deras tur nu.
Men då bryter 1:a världskriget ut och det blir stillestånd i frågorna.
Kriget gör också att konflikten kring kungens agerande ebbar ut.
Det är inget snack om att man måste satsa på försvaret.
Vissa säger att Gustaf V hade en förbaskad tur att ett krig bröt ut.
Men ett världskrig för inte enbart med sig tur, utan även bistra tider.
"Bröd! Våra små hungrar." Det råder hungersnöd i Sverige-
-och på flera orter organiserar arbetarkvinnor protestmarscher.
I Stockholm samlas tusentals arbetare för att protestera mot nödläget.
Detta ett stenkast från riksdagen, så att ropen hörs in.
När arbetarna anfalls av ridande polis bryter våldsamheter ut.
Här ser vi Hjalmar Branting som försöker lugna demonstranterna.
Det blir allt mer hetsigt i Sverige. Socialdemokratiska partiet splittras-
-och en revolutionär del bryter sig loss.
1917 vinner Liberalerna valet-
-och bildar regering med Socialdemokraterna.
Men trots att statsminister Nils Edén kräver och får ett löfte av kungen-
-att han ska följa parlamentarismens principer, är det oroligt i Sverige.
Hungern är stor och många undrar varför hälften av folket, kvinnorna-
-fortfarande inte har nåt inflytande över makten.
Den viktigaste orsaken var nog-
-att männen inte ville dela med sig av sin privilegier.
"Giv rösträtt åt kvinnorna och bröd åt arbetarhemmen", står det.
Som om ett helt folk vore på marsch.
I Europa sker stora folkliga revolutioner.
Ska det bli revolution även i Sverige?
Vi hade haft hungerkravaller och matbrist. Det fanns en social oro.
En kanonbåt skyddade regering och riksdag från kuppförsök.
Gustaf V är nervös. I andra länder har kejsare och kungar störtats.
Han trycker på för att ge efter för folkets krav.
1:a kammaren vill inte ha förändring.
På grund av de orättvisa valreglerna domineras den av de konservativa-
-men även där växer oron.
Först i november 1918 sker revolutionerna i Tyskland.
Och då blir läget så allvarligt-
-att de konservativa går med på förändringen av rösträtten.
Den 17 december 1918 händer det historiska!
Riksdagens båda kammare samlas till ett extrainkallat möte.
Alla partier är överens om att införa lika och allmän rösträtt-
-för män och kvinnor.
Samtidigt ändras reglerna för 1:a kammaren, som blir demokratiskt vald.
Men den stora reformen och grundlagsändringen sker i maj 1919.
Och sen fattar men det andra grundlagsändrande beslutet 1921.
Först då är egentligen hela reformen färdig.
Nu har Sverige allmän och lika rösträtt.
Valet vinns av Socialdemokraterna, och Hjalmar Branting blir-
-den första statsministern som väljs av både kvinnor och män.
Här ser ni två av de första kvinnorna som valts in som riksdagsledamöter.
De som nu inte får rösta är mest de som inte har åldern inne.
Men det finns även 1921 fortfarande hinder:
S.k. röststreck för människor på rätt sida åldersgränsen.
