Robinson Crusoe förklarad | SVENSKA | Gymnasienivå
Här på stranden ser ni en av världs- litteraturens mest kända karaktärer-
-gestaltad i en filmatisering: Robinson Crusoe.
Den skeppsbrutna mannen på en öde ö.
Först publicerad i bokform i början av 1700-talet.
Vad gömmer sig mellan raderna på denna äventyrsroman?
Och varför blev den så omåttligt populär?
Här är boken "Robinson Crusoe" av den engelska författaren Daniel Defoe.
Daniel Defoe var verksam under den epok vi kallar upplysningen.
En tid då förändringarnas vindar blåser över Europa.
En grundförutsättning för Daniel Defoes författarskap är tryckpressen.
Daniel Defoe var också journalist och skrev en massa olika saker.
Han drev en tidning som hette The Review.
I perioder skrev Daniel Defoe allt i tidningen. Han skrev artiklarna.
Han skrev insändarna och svaren.
"Robinson Crusoe" kom först ut som följetong.
Handlingen i boken känner de flesta igen.
Robinson Crusoe lider skeppsbrott och driver ensam i land-
-på en nästintill obebodd ö. Han lyckas bärga lite saker från vraket.
Tack vare sitt sunda förnuft och sin uppfinningsrikedom-
-bygger han ett eget litet samhälle på ön. Han lever ensam i många år-
-tills han får sällskap av en man han räddar från kannibalerna.
Han döper honom lite slött till Fredag, efter veckodagen-
-och Fredag blir hans tjänare.
Till slut, efter 28 år, 2 månader och 19 dagar-
-räddas Robinson och kan återvända hem.
Boken blev väldigt populär. Den sålde i jättestora upplagor.
Först som följetong, och sen som böcker.
En av anledningarna till att den kunde bli så populär-
-var att läskunnigheten ökade snabbt under 1700-talet.
Det var i Defoes hemland det hade tagit fart först.
Det finns skäl till att romanen börjar blomma i Storbritannien:
Att man har en bokmarknad. Det finns läsare, tryckare och förläggare.
Berättelsen om Crusoe är optimerad för att nå ut till massorna.
Det är en roman som ska locka till sträckläsning.
Den ska vara spännande och vara direkt tillgänglig för många.
Daniel Defoe anspelar också på andra populära genrer i tiden.
Reseboken, framför allt, men också den religiösa boken, som var populär.
Han skriver för att sälja-
-och tilltalar läsarna med de saker som de är intresserade av.
Stilen i boken går igen i mycket av litteraturen från upplysningstiden.
Det är få metaforer, få adjektiv. I stället ligger fokus på handlingen.
Det som händer är det viktiga - inte hur man målar med orden.
Skönlitteratur under upplysningen har en annan funktion än att underhålla:
Den ska sprida upplysningsidéerna till massorna.
Man använder litteratur för att föra ut budskap.
En del av upplysningsfilosoferna-
-var det som vi i dag skulle kalla skönlitterära författare.
Så är det med "Robinson Crusoe".
På ytan är det en äventyrsroman, men den förmedlar också-
-upplysningsfilosofernas idé om den ultimata människan.
Robinson förkroppsligar upplysningens ideal.
Han är förnuftig, optimistisk och rationell.
Han löser utmaningar genom att iaktta och lära av sina misstag.
När han gör som filosoferna propagerar för, "handla med förnuft"-
-lyckas han förändra sitt torftiga liv på ön till en idyllisk tillvaro.
"Robinson Crusoe" består av flera olika texter.
För det första är det Robinson Crusoe som återberättar sitt liv.
Men det finns också listor, när han går igenom-
-vad som är positivt och negativt med ön som han hamnar på.
När boken kommer, tror många att det är en sann historia.
Den är skriven i jagform. Ordet "jag" är minst sagt vanligt förekommande.
Robinson är också en typisk kolonisatör.
Vi ser att upplysningens frihetstänk inte gäller alla människor.
Det blir som tydligast i Robinsons förhållande till Fredag.
Modern kritik har riktats mot "Robinson Crusoe"-
-utifrån det som kallas för postkolonial teori.
Man har pekat på den här problematiska imperialistiska tanken-
-att den enda kulturen som är kultur-
-att den enda civilisationen som är civiliserad, är den europeiska.
I det här fallet den engelska. Så när "Robinson Crusoe" kommer-
-då "räddar" han Fredag från dennes förvildade tillstånd.
Det har kommit protester mot det här. Andra författare har gjort versioner.
Till exempel Michel Tournier, som har skrivit en bok-
-som heter "Fredag eller ett liv i frihet".
Han återberättar Daniel Defoes berättelse, fast ur Fredags ögon.
Det är inte det enda nya verk som "Robinson Crusoe" gett upphov till.
Hans öden och äventyr har blivit en helt egen genre: robinsonader-
-där en person eller flera behöver lära sig överleva på en öde plats.
Ofta efter en olycka.
Grundberättelsen om den ensamma människan-
-som måste klara sig på en öde ö, fortsätter att fascinera även i dag.
Att romanen blir en bestseller och lever vidare-
-visste man redan på 1700-talet vad det berodde på:
Det är berättelsen om människan som besegrar naturen - som vinner.
Berättelsen om människans kapacitet fängslar folk jämt.
Svensktextning: Kristofer Fredriksson Iyuno Media Group för UR