Proteinsyntesen förklarad | BIOLOGI | Gymnasienivå
När du har brutit ett ben läker det-
-tränar du så får du muskler, är du förkyld bildas det antikroppar-
-och om frisören klippt en ful frisyr vet du att håret växer ut igen.
Det kan du tacka proteinsyntesen för.
Vårt DNA är som ett bibliotek-
-som innehåller instruktioner på hur kroppen ska byggas upp och fungera.
För att bygga upp kroppen behövs inte bara instruktioner utan byggmaterial-
-och någon som kan utföra arbetet. Det är proteinernas uppgift.
När protein skapas kallas det proteinsyntes. Det sker i två steg:
Transkription och translation.
Låt oss börja med transkriptionen.
Min receptbok representerar vårt DNA-
-som finns i cellkärnan, vårt bibliotek.
De olika sidorna i boken är våra gener.
De gula sidorna representerar gener som är aktiva-
-och innehåller recept för de protein som ska skapas i olika celler.
För att bygga proteinet måste receptet ut ur själva cellkärnan-
-och det logiska vore om receptet revs ut.
Men denna information måste bevaras i ditt DNA, så det är inte möjligt.
Hur löser man då detta? Jo, genom att kopiera informationen.
Det är den processen vi kallar transkription.
Den del av DNA:t som ska kopieras delas till en enkelspiral.
Dit binder enzym och hjälper till att skapa en kopia.
Kopian kallas RNA i stället för DNA.
Den innehåller en annan typ av socker-
-och kvävebasen tymin är utbytt mot en kvävebas som heter uracil.
Om DNA-strängen består av G, C, G, A, A-
-blir kopian, RNA:t, C, G, C, U, U-
-eftersom uracil ersätter tymin.
Den typ av RNA som bildas vid kopieringen kallas "messenger RNA".
Det förkortas mRNA.
Den bär på ett budskap-
-själva receptet för det protein som ska tillverkas.
Nu finns det en kopia på receptet, koden för proteinets ingredienser.
Nästa steg är att bilda själva proteinet. Translationen ska ske.
Detta sker i ribosomerna, cellens fabriker, som har ingredienserna.
Allting som sker härifrån är en kemisk process.
När mRNA anlänt till ribosomerna ska kompletterande kvävebaser kopplas på.
I ribosomerna finns ytterligare ett RNA kallat tRNA-
-"transfer RNA", som hjälper till med det.
tRNA innehåller tre kvävebaser som kodar för en specifik aminosyra.
Dessa matchas och kopplas ihop med mRNA:s kedja av kvävebaser.
En kemisk process sker vilket skapar aminosyror.
I mRNA finns signaler som betyder "stopp".
När hopkopplingen nått dit är kedjan klar.
Nu är jobbet gjort och både tRNA och mRNA lämnar aminosyrasekvensen.
Den tar sig själv till golgiapparaten-
-där proteinet får sina sista, specifika egenskaper.
Den här processen sker hela tiden, i varje cell, dag ut och dag in.
Vi har mycket att tacka proteinerna för. De läker ditt brutna ben-
-är involverade i immunförsvaret, bygger dina muskler-
-och ser till att du slipper en ful frisyr. Efter ett tag, i alla fall.
Svensktextning: Gabriella Eseland Iyuno Media Group för UR