×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

Selma Lagerlöf - Kejsarn av Portugallien, Kapitel 7

Kapitel 7

Scharlakansfebern

När den lilla flickan i Skrolycka var så där en tre år gammal, fick hon en sjukdom, som nog tör ha varit scharlakansfeber, för hon var röd över hela kroppen och brände som eld, när man tog i henne. Hon ville ingenting äta och kunde inte heller sova, utan låg bara och yrade. Jan var inte i stånd att gå hemifrån, så länge som hon var sjuk, utan satt kvar i stugan dag efter dag, så att det såg ut, som om Erik i Fallas råg skulle bli otröskad det året.

Det var Kattrina, som skötte tösen, som bredde över henne täcket, var gång hon hade kastat av sig det, och gav henne att dricka litet utspädd blåbärssaft, som hon hade fått låna av mor i Falla. När den lilla flickan var frisk, så var det mestadels Jan, som tog hand om henne. Men i samma ögonblick hon blev sjuk, tordes han inte komma nära henne. Han var ängslig, att han skulle göra henne illa och inte ta nog varligt på henne.

Men ut ur stugan gick han inte, utan han satt i vrån vid spisen och stirrade bort till den lilla sjuklingen.

Hon låg i egen säng, men hon hade bara ett par halmdynor under sig och inga lakan. Det var nog strävt och svårt för den lilla fina kroppen, som hade blivit ömtålig av utslag och svullnad, att ligga på de grova blångarnsöverdragen.

Det var så eget, att var gång Jan såg hur hon kastade sig fram och tillbaka i sängen, måste han tänka på det finaste han ägde i denna världen, som var hans söndagsskjorta.

Han ägde inte mer än en, som var av vitt, blankt lärft och hade styvt skjortbröst. Den var så väl sydd, att den kunde ha dugt åt brukspatronen på Duvnäs, och Jan höll den högt i vördnad. De andra plaggen, som han begagnade, var likaså grova som dynöverdragen, som den lilla flickan låg på.

Men det var bara galet att tänka på den där skjortan. Kattrina skulle aldrig i världen gå in på att han fick förstöra den, för det var hon, som hade gett den till honom i brudgumsgåva.

Kattrina gjorde nog ändå allt, vad hon förmådde. Hon lånade sig häst av Erik i Falla, lindade in den lilla flickan i schalar och täcken och for till doktorn med henne. Det var duktigt gjort av Kattrina, men Jan kunde inte se, att det var till någon nytta. Inte kom det någon hjälp ur den stora droppflaskan, som hon hade med sig från apoteket, och inte heller från någon annan av doktorns ordinationer.

Det var kanske så, att man inte kunde få behålla en så märkvärdig gåva, som den lilla flickan var, om man inte var färdig att offra för henne det, som man hade bäst. Men det var inte så lätt att få en sådan människa som Kattrina att förstå detta.

Den gamla Finn-Karin kom in i stugan en dag, medan flickan låg sjuk. Hon förstod sig på att bota sjukdom hos djur, som alla av finnras, och hon var inte heller så bet att trolla bort stolsteg och bölder och onda bettet. För andra sjukdomar ville man just inte anlita henne. Det var liksom inte rätt att begära hjälp av en trollkäring för annat än småkrämpor.

När hon kom in i stugan, såg hon ju strax, att barnet låg sjukt, och Kattrina talade om för henne, att det hade scharlakansfeber, men det var ingen, som bad henne om ett gott råd.

Att föräldrarna var ängsliga och oroliga, det kunde hon nog se i alla fall, och när hon hade blivit fägnad med kaffe av Kattrina och Jan hade gett henne en bit rulltobak, så sa hon alldeles av sig själv:

– Den här sjukdomen går det över mi makt å bota. Men så mycke ska jag lära er, att ni kan ta reda på om det bär mot liv eller död. Håll er vakna te klocka tolv i natt, å sätt då ihop pekfingret å lillfingret på vänstra hanna som e ögla, å se igenom den bort te flickungen! Ge då akt på den, som ligger breve'na i sängen, så får ni veta vad ni har å vänta!

Kattrina tackade henne så vackert, för det är bäst att hålla sig väl med sådant folk. Men inte ett ögonblick ämnade hon göra, som hon var tillsagd.

Jan fäste ingen vikt vid rådet, han heller. Han tänkte inte på något annat än skjortan. Om han bara tordes för Kattrina! Men det var ju omöjligt att be henne om att få riva sönder brudgumsskjortan. Inte kunde det göra den lilla flickan bättre, det förstod han ju, och om hon i alla fall skulle dö, så var det ju rent bortkastat.

När det blev kväll, gick Kattrina och la sig vid vanlig tid, men Jan hade inte ro att sova, utan satt uppe i sin vrå, som han brukade. Han såg hur Klara Gulla låg och våndades. Det var för grovt och för hårt, det, som hon hade under sig. Han tänkte, att det skulle vara ljuvligt att få bädda henne en bädd, som var kall och fin och glatt.

Skjortan låg nytvättad och obegagnad borta i klädkistan. Det gjorde ont i honom att veta den ligga där, men det var ju inte rätt gjort mot Kattrina heller att använda hennes gåva till lakan åt den lilla flickan.

Hur det nu var, så när klockan närmade sig midnatt och Kattrina sov som djupast, gick han bort till kistan och tog fram skjortan. Först rev han ur den det styva skjortbröstet, och sedan slet han den i två delar. Den ena smög han under den lilla kroppen, och den andra bredde han ut mellan flickan och det varma, tjocka täcket, som hon hade över sig.

Sedan kröp han ihop igen i sin vrå och vaktade på henne som förut. Han hade inte suttit länge, förrän klockan slog tolv. Nästan utan att tänka på vad han gjorde höll han då upp fingrarna på vänstra handen som en ring framför ögonen och såg mot sängen.

Och se! Då satt där en liten naken Herrans ängel på sängkanten. Han var rispad och stucken av de grova sängkläderna, och han hade visst ämnat gå sin väg från alltsammans. Men nu vände han sig om och kände på den fina skjortan, strök över lärftet med båda händerna, och rätt som det var, svängde han benen inom sängkanten och la sig ner igen för att vaka över barnet.

Men uppför den ena sängstolpen kom det på samma gång krypande något, som var svart och hemskt, och när det såg, att Herrans ängel var på väg att ge sig av, stack det upp huvudet över sänggaveln och grinade av glädje över att det skulle få krypa upp i sängen och lägga sig på hans plats.

När det sedan såg, att Herrans ängel tog igen vakten, vred det ihop alla sina lemmar, som skulle det lida avgrundens skarpaste kval, och så drog det sig tillbaka ner mot golvet.

Nästa dag var den lilla flickan på bättringsvägen. Och Kattrina blev så glad över att sjukdomen gav med sig, att hon inte hade hjärta att säga någonting om den förstörda brudgumsskjortan, fast nog kan man veta, att hon tyckte, att hon hade en stolle till man.

Kapitel 7 Kapitel 7 Chapter 7 Глава 7

Scharlakansfebern Scarlet fever Scarlet fever

När den lilla flickan i Skrolycka var så där en tre år gammal, fick hon en sjukdom, som nog tör ha varit scharlakansfeber, för hon var röd över hela kroppen och brände som eld, när man tog i henne. |||||||||||||||||||"must have"||||||||||||||||||| Als das kleine Mädchen in Skrolycka etwa drei Jahre alt war, erkrankte es an einer Krankheit, bei der es sich um Scharlach gehandelt haben muss, denn es war am ganzen Körper rot und brannte bei Berührung wie Feuer. When the little girl in Skrolycka was like that, a three-year-old, she got a disease, which probably must have been scarlet fever, because she was red all over her body and burned like fire, when you took her. Hon ville ingenting äta och kunde inte heller sova, utan låg bara och yrade. |||||||||||||raved Sie wollte nichts essen und konnte nicht schlafen, sondern lag nur stöhnend da. She did not want to eat anything and could not sleep either, but just lay dizzy. Jan var inte i stånd att gå hemifrån, så länge som hon var sjuk, utan satt kvar i stugan dag efter dag, så att det såg ut, som om Erik i Fallas råg skulle bli otröskad det året. Jan konnte das Haus nicht verlassen, solange sie krank war, sondern blieb Tag für Tag in der Hütte, so dass es so aussah, als ob der Roggen von Erik i Falla in diesem Jahr nicht geerntet werden würde. Jan was not able to leave home, as long as she was ill, but remained in the cottage day after day, so that it looked as if Erik in Falla's rye would be undisturbed that year.

Det var Kattrina, som skötte tösen, som bredde över henne täcket, var gång hon hade kastat av sig det, och gav henne att dricka litet utspädd blåbärssaft, som hon hade fått låna av mor i Falla. ||||||||||||||||||||||||||blueberry juice||||||||| Kattrina kümmerte sich um das Mädchen, breitete jedes Mal die Decke über sie aus, wenn sie sie wegwarf, und gab ihr verdünnten Heidelbeersaft zu trinken, den sie sich von ihrer Mutter in Falla geliehen hatte. It was Kattrina who took care of the girl, who spread the blanket over her every time she had thrown it away, and gave her to drink a little diluted blueberry juice, which she had borrowed from her mother in Falla. När den lilla flickan var frisk, så var det mestadels Jan, som tog hand om henne. Als das kleine Mädchen gesund war, kümmerte sich hauptsächlich Jan um sie. When the little girl was healthy, it was mostly Jan who took care of her. Men i samma ögonblick hon blev sjuk, tordes han inte komma nära henne. |||||||dared||||| Aber in dem Moment, als sie krank wurde, wagte er sich nicht mehr in ihre Nähe. But the moment she fell ill, he dared not come near her. Han var ängslig, att han skulle göra henne illa och inte ta nog varligt på henne. |||||||||||||gently|| Er war besorgt, dass er sie verletzen und nicht sanft genug mit ihr umgehen würde. He was anxious that he would hurt her and not take her seriously enough.

Men ut ur stugan gick han inte, utan han satt i vrån vid spisen och stirrade bort till den lilla sjuklingen. ||||||||||||||||||||little sick one Aber er ging nicht aus dem Haus, sondern setzte sich in eine Ecke am Kamin und starrte den kleinen kranken Mann an. But he did not go out of the cottage, but sat in a corner by the stove and stared away at the little patient.

Hon låg i egen säng, men hon hade bara ett par halmdynor under sig och inga lakan. |||||||||||straw cushions||||| Sie lag in ihrem eigenen Bett, aber sie hatte nur ein paar Strohkissen unter sich und kein Laken. She was lying in her own bed, but she only had a couple of straw pillows under her and no sheets. Det var nog strävt och svårt för den lilla fina kroppen, som hade blivit ömtålig av utslag och svullnad, att ligga på de grova blångarnsöverdragen. |||rough and difficult|||||||||||delicate||rash||swelling||||||coarse linen covers Wahrscheinlich war es für den kleinen, zarten Körper, der durch Ausschläge und Schwellungen empfindlich geworden war, hart und schwierig, auf den groben Windeldecken zu liegen. It was probably rough and difficult for the small fine body, which had become fragile from rash and swelling, to lie on the coarse blue-eagle covers.

Det var så eget, att var gång Jan såg hur hon kastade sig fram och tillbaka i sängen, måste han tänka på det finaste han ägde i denna världen, som var hans söndagsskjorta. |||peculiar||||||||||||||||||||||||||||| Es war so eigenartig, dass Jan jedes Mal, wenn er sie sich im Bett wälzen sah, an das Schönste denken musste, was er auf dieser Welt besaß, nämlich sein Sonntagshemd. It was so special that every time Jan saw her throw herself back and forth in bed, he had to think of the best thing he had in this world, which was his Sunday shirt.

Han ägde inte mer än en, som var av vitt, blankt lärft och hade styvt skjortbröst. ||||||||||shiny|linen fabric|||| Er besaß nur ein einziges, das aus weißem, glänzendem Leinen war und eine steife Hemdbrust hatte. He did not own more than one, which was of white, shiny leather and had a stiff shirt chest. Den var så väl sydd, att den kunde ha dugt åt brukspatronen på Duvnäs, och Jan höll den högt i vördnad. ||||well sewn|||||been good enough||factory owner||Duvnäs estate|||||||reverence Sie war so gut gemacht, dass sie auch dem Besitzer der Mühle in Duvnäs gefallen hätte, und Jan schätzte sie sehr. It was so well sewn that it could have been suitable for the mill cartridge at Duvnäs, and Jan held it high in reverence. De andra plaggen, som han begagnade, var likaså grova som dynöverdragen, som den lilla flickan låg på. ||garments|||used|||||dune covers|||||| Die anderen Kleidungsstücke, die er benutzte, waren so grob wie die Steppdecken, auf denen das kleine Mädchen lag. The other garments he used were as thick as the duvet covers on which the little girl lay.

Men det var bara galet att tänka på den där skjortan. Aber es war einfach verrückt, an dieses Hemd zu denken. But it was just crazy to think about that shirt. Kattrina skulle aldrig i världen gå in på att han fick förstöra den, för det var hon, som hade gett den till honom i brudgumsgåva. ||||||||||||||||||||||||groom's gift Kattrina würde ihm niemals erlauben, es zu zerstören, denn sie war es, die es ihm als Geschenk für den Bräutigam gegeben hatte. Kattrina would never in the world agree that he should destroy it, because she was the one who had given it to him as a groom's gift.

Kattrina gjorde nog ändå allt, vad hon förmådde. |||||||was able to Kattrina hat wahrscheinlich ohnehin alles getan, was sie konnte. Kattrina probably still did everything she could. Hon lånade sig häst av Erik i Falla, lindade in den lilla flickan i schalar och täcken och for till doktorn med henne. Sie lieh sich von Erik in Falla ein Pferd, wickelte das kleine Mädchen in Tücher und Decken und brachte es zum Arzt. She borrowed a horse from Erik in Falla, wrapped the little girl in scarves and blankets and went to the doctor with her. Det var duktigt gjort av Kattrina, men Jan kunde inte se, att det var till någon nytta. Kattrina hat es gut gemacht, aber Jan konnte nicht erkennen, dass es von Nutzen war. It was well done by Kattrina, but Jan could not see that it was of any use. Inte kom det någon hjälp ur den stora droppflaskan, som hon hade med sig från apoteket, och inte heller från någon annan av doktorns ordinationer. ||||||||drip bottle|||||||||||||||the doctor's|prescriptions Weder die große Flasche Tropfen, die sie aus der Apotheke mitgebracht hatte, noch ein anderes Rezept des Arztes halfen. There was no help from the large dropper bottle she had brought with her from the pharmacy, nor from any of the doctor's prescriptions.

Det var kanske så, att man inte kunde få behålla en så märkvärdig gåva, som den lilla flickan var, om man inte var färdig att offra för henne det, som man hade bäst. ||||||||||||remarkable|||||||||||||||||||| Vielleicht konnte man ein so bemerkenswertes Geschenk, wie es das kleine Mädchen war, nicht behalten, wenn man nicht bereit war, für sie das Beste, was man hatte, zu opfern. It was perhaps the case that you could not keep such a remarkable gift as the little girl was, if you were not ready to sacrifice for her what you had best. Men det var inte så lätt att få en sådan människa som Kattrina att förstå detta. Aber es war nicht so einfach, dies einer Person wie Kattrina verständlich zu machen. But it was not so easy to get such a person as Kattrina to understand this.

Den gamla Finn-Karin kom in i stugan en dag, medan flickan låg sjuk. ||Old Finn||||||||||| Der alte Finn-Karin kam eines Tages in das Haus, als das Mädchen krank war. The old Finn-Karin came into the cottage one day, while the girl was ill. Hon förstod sig på att bota sjukdom hos djur, som alla av finnras, och hon var inte heller så bet att trolla bort stolsteg och bölder och onda bettet. ||||||||||||Finnish descent|||||||skilled at||||"proud steps"||||| Sie wusste, wie man Krankheiten bei Tieren heilt, wie alle Pickelrassen, und sie war nicht besonders scharf darauf, Stuhlgang, Furunkel und schlimme Bisse herbeizuzaubern. She understood how to cure disease in animals, like all of them, and she was not so keen on conjuring away stools and boils and evil bites. För andra sjukdomar ville man just inte anlita henne. Bei anderen Krankheiten wollte man sie einfach nicht einsetzen. They just didn't want to hire her for other illnesses. Det var liksom inte rätt att begära hjälp av en trollkäring för annat än småkrämpor. ||||||||||||||minor ailments Es war einfach nicht richtig, einen Zauberer um Hilfe zu bitten, wenn es sich nicht um kleinere Beschwerden handelte. It was somehow not right to ask for help from a sorceress for anything other than minor ailments.

När hon kom in i stugan, såg hon ju strax, att barnet låg sjukt, och Kattrina talade om för henne, att det hade scharlakansfeber, men det var ingen, som bad henne om ett gott råd. |||||||||||||||||||||||||||||asked||||| Als sie die Hütte betrat, sah sie sofort, dass das Kind krank war, und Kattrina sagte ihr, dass es Scharlach hatte, aber niemand fragte sie um Rat. When she entered the cottage, she immediately saw that the child was ill, and Kattrina told her that he had scarlet fever, but no one asked her for good advice.

Att föräldrarna var ängsliga och oroliga, det kunde hon nog se i alla fall, och när hon hade blivit fägnad med kaffe av Kattrina och Jan hade gett henne en bit rulltobak, så sa hon alldeles av sig själv: |||||||||||||||||||"welcomed"||||||||||||"rolling tobacco"||||||| Dass ihre Eltern ängstlich und besorgt waren, das konnte sie sowieso sehen, und als sie von Kattrina einen Kaffee bekommen hatte und Jan ihr ein Stück Rolltabak gegeben hatte, sagte sie ganz von selbst: That the parents were anxious and worried, she could probably see that anyway, and when she had been greeted with coffee by Kattrina and Jan had given her a piece of rolling tobacco, she said quite by herself:

– Den här sjukdomen går det över mi makt å bota. - Es liegt nicht in meiner Macht, diese Krankheit zu heilen. - This disease is beyond my power to cure. Men så mycke ska jag lära er, att ni kan ta reda på om det bär mot liv eller död. Aber ich werde dich so viel lehren, dass du herausfinden kannst, ob es um Leben oder Tod geht. But I will teach you so much, that you can find out if it carries life or death. Håll er vakna te klocka tolv i natt, å sätt då ihop pekfingret å lillfingret på vänstra hanna som e ögla, å se igenom den bort te flickungen! |||||||||||||||||left hand|||||||||| Bleib heute Nacht um zwölf Uhr wach, und dann lege deinen Zeigefinger und deinen kleinen Finger an deiner linken Hand wie eine Schlaufe zusammen, und schaue durch sie hindurch zu dem Mädchen! Keep your awake tea at twelve o'clock tonight, then put your index finger and your little finger on the left male like a loop, and see through the girl's away tea! Ge då akt på den, som ligger breve'na i sängen, så får ni veta vad ni har å vänta! |||||||beside||||||||||| Dann halte Ausschau nach demjenigen, der im Bett liegt, und du weißt, was dich erwartet! Then pay attention to the person who is laying the letters in bed, and you will know what to expect!

Kattrina tackade henne så vackert, för det är bäst att hålla sig väl med sådant folk. Kattrina bedankte sich so schön bei ihr, denn es ist das Beste, mit solchen Leuten gut auszukommen. Kattrina thanked her so beautifully, because it is best to get along well with such people. Men inte ett ögonblick ämnade hon göra, som hon var tillsagd. Aber sie hatte nicht einen Moment lang die Absicht, das zu tun, was ihr gesagt wurde. But not for a moment did she intend to do as she was told.

Jan fäste ingen vikt vid rådet, han heller. Auch Jan schenkte dem Rat keine Beachtung. Jan did not attach any importance to the council, nor did he. Han tänkte inte på något annat än skjortan. Er dachte an nichts anderes als an das Hemd. He thought of nothing but the shirt. Om han bara tordes för Kattrina! |||dared to|| Wenn er es nur für Kattrina tun würde! If only he would care for Kattrina! Men det var ju omöjligt att be henne om att få riva sönder brudgumsskjortan. |||||||||||||groom's shirt Aber es war unmöglich, von ihr zu verlangen, dass sie das Hemd des Bräutigams zerreißt. But it was impossible to ask her to tear up the groom's shirt. Inte kunde det göra den lilla flickan bättre, det förstod han ju, och om hon i alla fall skulle dö, så var det ju rent bortkastat. Er erkannte, dass es dem kleinen Mädchen nicht helfen konnte, und wenn sie sowieso sterben würde, war es Zeitverschwendung. It could not make the little girl better, he understood that, and if she were to die anyway, it would have been a complete waste.

När det blev kväll, gick Kattrina och la sig vid vanlig tid, men Jan hade inte ro att sova, utan satt uppe i sin vrå, som han brukade. Als es Abend wurde, ging Kattrina zur gewohnten Zeit zu Bett, aber Jan hatte keine Ruhe zum Schlafen, sondern saß in seiner Ecke, wie er es gewöhnlich tat. When it became evening, Kattrina went to bed at the usual time, but Jan did not have peace to sleep, but sat up in his corner, as he used to. Han såg hur Klara Gulla låg och våndades. ||||Gulla|||was in agony Er sah Klara Gulla im Todeskampf liegen. He saw how Klara Gulla was lying and tormented. Det var för grovt och för hårt, det, som hon hade under sig. Es war zu rau und zu hart, was sie unter sich hatte. It was too rough and too hard, what she had under her. Han tänkte, att det skulle vara ljuvligt att få bädda henne en bädd, som var kall och fin och glatt. ||||||delightful|||make up|||||||||| Er dachte, es wäre schön, ihr ein Bett zu machen, das kalt und schön glatt ist. He thought it would be lovely to make her a bed that was cold and nice and happy.

Skjortan låg nytvättad och obegagnad borta i klädkistan. ||||unused||| Das Hemd war frisch gewaschen und lag unbenutzt im Kleiderschrank. The shirt was freshly washed and unused in the wardrobe. Det gjorde ont i honom att veta den ligga där, men det var ju inte rätt gjort mot Kattrina heller att använda hennes gåva till lakan åt den lilla flickan. Es tat ihm weh, zu wissen, dass es da war, aber es war auch Kattrina gegenüber nicht fair, ihr Geschenk für Laken für das kleine Mädchen zu verwenden. It hurt him to know it was there, but it wasn't fair to Kattrina either to use her gift for sheets for the little girl.

Hur det nu var, så när klockan närmade sig midnatt och Kattrina sov som djupast, gick han bort till kistan och tog fram skjortan. Jedenfalls ging er, als es auf Mitternacht zuging und Kattrina fest schlief, zum Sarg und holte sein Hemd heraus. Be that as it may, when the clock approached midnight and Kattrina was in the deepest sleep, he went over to the chest and took out the shirt. Först rev han ur den det styva skjortbröstet, och sedan slet han den i två delar. |||||||shirt front|||||||| Zuerst riss er die steife Brust des Hemdes heraus, dann zerriss er es in zwei Teile. First he tore the stiff shirt chest out of it, and then he tore it in two. Den ena smög han under den lilla kroppen, och den andra bredde han ut mellan flickan och det varma, tjocka täcket, som hon hade över sig. One he snuck under the small body, and the other he spread out between the girl and the warm, thick blanket she had over her.

Sedan kröp han ihop igen i sin vrå och vaktade på henne som förut. Dann rollte er sich wieder in seiner Ecke zusammen und beobachtete sie wie zuvor. Then he huddled back in his corner and watched over her as before. Han hade inte suttit länge, förrän klockan slog tolv. Er hatte noch nicht lange gesessen, als die Uhr zwölf schlug. He hadn't been sitting long before the clock struck twelve. Nästan utan att tänka på vad han gjorde höll han då upp fingrarna på vänstra handen som en ring framför ögonen och såg mot sängen. Fast ohne darüber nachzudenken, was er tat, hielt er sich die Finger seiner linken Hand wie einen Ring vor die Augen und blickte zum Bett. Almost without thinking about what he was doing, he then held up the fingers of his left hand like a ring in front of his eyes and looked towards the bed. Casi sin pensar en lo que estaba haciendo, luego levantó los dedos de su mano izquierda como un anillo frente a sus ojos y miró hacia la cama.

Och se! Und siehe da! Då satt där en liten naken Herrans ängel på sängkanten. Da saß ein kleiner nackter Engel des Herrn auf der Bettkante. Then there sat a little naked angel of the Lord on the edge of the bed. Luego se sentó un angelito del Señor desnudo en el borde de la cama. Han var rispad och stucken av de grova sängkläderna, och han hade visst ämnat gå sin väg från alltsammans. Das raue Bettzeug hatte ihn gekratzt und gestochen, und er hatte offenbar vorgehabt, das Ganze hinter sich zu lassen. He was scratched and stung by the rough bedclothes, and he must have intended to go his way from everything. Men nu vände han sig om och kände på den fina skjortan, strök över lärftet med båda händerna, och rätt som det var, svängde han benen inom sängkanten och la sig ner igen för att vaka över barnet. ||||||||||||||the linen fabric||||||||||||||||||||||| Aber jetzt drehte er sich um und befühlte das feine Hemd, strich mit beiden Händen über den Ärmel, und tatsächlich, er schwang die Beine über die Bettkante und legte sich wieder hin, um das Kind zu beobachten. But now he turned and felt the fine shirt, stroked the trunk with both hands, and just as it was, he swung his legs within the edge of the bed and lay down again to watch over the child.

Men uppför den ena sängstolpen kom det på samma gång krypande något, som var svart och hemskt, och när det såg, att Herrans ängel var på väg att ge sig av, stack det upp huvudet över sänggaveln och grinade av glädje över att det skulle få krypa upp i sängen och lägga sig på hans plats. Aber zur gleichen Zeit kam etwas Schwarzes und Schreckliches an einem der Bettpfosten hochgekrochen, und als es sah, dass der Engel des Herrn im Begriff war, wegzugehen, steckte es seinen Kopf über das Kopfende und schrie vor Freude, dass es das Bett hochklettern und sich an seiner Stelle niederlegen würde. But up on one of the pillars of the bed there came at once a creeping thing, which was black and awful, and when he saw that the angel of the Lord was about to leave, it stuck its head up over the headboard and grinned with joy that it would get crawl into bed and lie down in his place.

När det sedan såg, att Herrans ängel tog igen vakten, vred det ihop alla sina lemmar, som skulle det lida avgrundens skarpaste kval, och så drog det sig tillbaka ner mot golvet. |||||||||||||||limbs||||suffer|abyss's|sharpest|torment||||||||| Als er dann sah, dass der Engel des Herrn wieder Wache hielt, verdrehte er alle seine Glieder, als ob er die schlimmsten Qualen des Abgrunds erleiden würde, und zog sich dann auf den Boden zurück. When it then saw that the angel of the Lord had taken hold of the guard, it twisted all its limbs, as if it would suffer the sharpest anguish of the abyss, and then it retreated down to the floor.

Nästa dag var den lilla flickan på bättringsvägen. Am nächsten Tag war das kleine Mädchen auf dem Weg der Besserung. The next day, the little girl was on the road to recovery. Och Kattrina blev så glad över att sjukdomen gav med sig, att hon inte hade hjärta att säga någonting om den förstörda brudgumsskjortan, fast nog kan man veta, att hon tyckte, att hon hade en stolle till man. |||||||||||||||||||||||||||||||||||fool|| Und Kattrina war so froh, dass die Krankheit vorbei war, dass sie es nicht übers Herz brachte, etwas über das ruinierte Hemd des Bräutigams zu sagen, obwohl du weißt, dass sie dachte, sie hätte einen Narren zum Mann. And Kattrina was so happy that the disease gave way that she had no heart to say anything about the ruined groom's shirt, although you can probably know that she thought she had a chair for a man.