Filosofi: Immanuel Kant |Immanuel|Kant Philosophie: Immanuel Kant Philosophy: Immanuel Kant Philosophie : Emmanuel Kant Felsefe: Immanuel Kant

Tänk dig en liten gubbe vars dagliga promenader var så punktliga att man kan ställa klockan efter dem. |||||whose|||||punctual||||||| Imagine a little old man whose daily walks were so punctual that you could set the clock after them. Представьте себе маленького человечка, чьи ежедневные прогулки были настолько пунктуальны, что по ним можно было установить часы.

Immanuel Kant var en tysk filosof från Königsberg, en stad Tyskland förlorande till Sovjetunionen |||||||Königsberg||||lost|| Immanuel Kant was a German philosopher from Königsberg, a city Germany lost to the Soviet Union

efter andra världskriget och därefter omdöpt till Kaliningrad. ||||thereafter|renamed||Kaliningrad after World War II and then renamed Kaliningrad.

Immanuel Kant var till det yttre en mycket anspråkslös man, |||||outwardly|||unassuming| Immanuel Kant was outwardly a very unassuming man, Иммануил Кант был внешне очень непритязательным человеком,

men filosofiskt hör han otvivelaktigt till de allra största. ||||undoubtedly|||| but philosophically he is undoubtedly one of the greatest. но в философском плане он, несомненно, один из величайших.

Han är för filosofin vad Newton är för fysiken eller Darwin för biologin – |||||Newton|||physics||Darwin||

skapare av en teori som alla efterkommande måste förhålla sig till, vare sig man höll med honom eller ej. creator||||||descendants||relate|themselves||||||||| creator of a theory that all descendants must relate to, whether one agreed with him or not. создатель теории, к которой должны были относиться все его потомки, независимо от того, соглашались они с ним или нет.

Kant menade själv att hans filosofi utgjorde en ”kopernikansk revolution” – ||||||constituted||Copernican| Kant himself believed that his philosophy constituted a "Copernican revolution" - Сам Кант говорил, что его философия представляет собой "коперниканскую революцию"...

jämförbar med vad Nicolaus Copernicus under 1500-talet åstadkom inom astronomin comparable|||Nicolaus|Copernicus|||achieved||astronomy comparable to what Nicolaus Copernicus achieved in the 16th century in astronomy

genom att anta att solen, inte jorden, utgjorde universums mittpunkt. ||assume|||||was||center предположив, что центром Вселенной является Солнце, а не Земля.

Hittills hade man, menade Kant, antagit att vår kunskap måste rätta sig efter föremålen. so far|||||assumed||||||||the objects Until now, Kant said, it had been assumed that our knowledge must conform to the objects.

Men så är det alltså inte. Det är föremålen som rättar sig efter vår kunskapsförmåga. ||||||||the objects||||||knowledgeability But that is not the case. It is the objects that conform to our ability to know.

I det här avsnittet kommer vi titta närmare på Kants kunskapsteori. |||||||||Kant's|epistemology In this section, we will take a closer look at Kant's theory of knowledge.

Hans syn på etik (Kant var pliktetiker och formulerade bland annat det kategoriska imperativet) |||ethics|||deontologist||formulated||||categorical|imperative His view of ethics (Kant was a duty ethicist and formulated, among other things, the categorical imperative)

behandlas under kapitel 3: Etik och moral. is treated|||||

Så vad är kunskapsteori?

Kunskapsteori, eller epistemologi (från grekiskans episteme, ”kunskap”), är läran om kunskap. ||epistemology||Greek|knowledge|||theory|of| Knowledge theory, or epistemology (from the Greek episteme, "knowledge"), is the doctrine of knowledge.

Här undersöker man gränser och förutsättningar för vetande och ställer sig frågor som |investigates||||conditions||knowledge||||| Here you examine the limits and conditions for knowledge and ask yourself questions such as

"hur får vi kunskap" eller "hur vet vi att kunskapen är sann"? ||||||||||is|true

Redan Platon ägnade sig åt dessa frågor och han definierade kunskap som ”sann rättfärdigad tro” |Plato|dedicated|||||||||||justified| Plato already addressed these questions and he defined knowledge as "true justified faith"

utifrån synen att kunskap är att person A vet X om och endast om: based on the view that knowledge is that person A knows X about and only about:

X är sant.

A är övertygad om att X är sant. ||convinced|||||

A har goda skäl för att tro att X är sant. A has good reason to believe that X is true.

Det finns alltså historiskt tre nödvändiga krav på kunskap.

Detta innebär per definition att det inte finns felaktig kunskap, enbart kunskap eller fel. ||||||||incorrect||||| This by definition means that there is no incorrect knowledge, only knowledge or errors.

Traditionellt delas kunskapsteoretiker upp i två läger; empirister och rationalister. ||epistemologists||||camps|empiricists||rationalists Traditionally, knowledge theorists are divided into two camps; empiricists and rationalists.

Enligt empirismen är all kunskap grundad i sinneserfarenhet, |empiricism||||||sense experience According to empiricism, all knowledge is based on sensory experience,

ett resonemang som kan spåras tillbaka till Aristoteles. |argument|||be traced|||

Empiri bygger på vetenskapliga undersökningar av verkligheten, iakttagelser och experiment, empiricism||||investigations|||observations||

snarare än på i förväg uppställda teorier eller filosofiska resonemang. rather||||in advance|established|||philosophical|reasoning

En rationalist däremot hävdar att kunskap om världen härstammar från förnuft, tänkande och medfödda idéer |rationalist||claims|||||originates||reason|||innate| A rationalist, on the other hand, claims that knowledge of the world stems from reason, thinking and innate ideas.

(även om sinneserfarenheter givetvis kan vara involverade). ||sensory experiences||||

Man menar att sinneserfarenheterna är för opålitliga för att utgöra kunskap, |||sensory experiences|||unreliable|||constitute| It is argued that sensory experience is too unreliable to constitute knowledge,

ett resonemang som exemplifieras väl av René Descartes och hans systematiska tvivel. |||is exemplified|||René|Descartes|||systematic|doubt a reasoning well exemplified by René Descartes and his systematic doubt.

Vad Kant försöker finna är gränsen för den mänskliga kunskapsförmågan. |||||||||ability to know What Kant is trying to find is the limit of the human capacity for knowledge.

Hans resonemang kan ses som ett försök att bevara det bästa ut såväl empirism som rationalism, |||seen|||||preserve||||as well as|||rationalism

samtidigt som han tar hänsyn till den kritik de riktat mot varandra. ||||consideration|||||have directed||

Det här är en kunskapsteori ofta kallad kritisk- eller transcendental idealism. |||||||||transcendental|idealism

Man måste enligt Kant skilja mellan två sorters kunskap: erfarenhetskunskap och förnuftskunskap. ||||distinguish|||||empirical knowledge||knowledge of reason

Erfarenhetskunskap (eller empirisk kunskap) är någonting vars sanning ||empirical|||||

vi inte kan veta utan hänvisning till erfarenhet. |||||reference||

Exempel på detta är att Paris är Frankrikes huvudstad.

Detta vet vi av erfarenhet – vi har lärt oss det genom att använda våra sinnen ||||||||||||||senses

vi har till exempel läst det i en bok eller hört det av våra föräldrar.

Denna typ av kunskap kallar Kant för ”a posteriori”, vilket betyder efter erfarenheten. ||||||||a posteriori||||

Den andra typen av kunskap kallar han för ”a priori”, före erfarenheten. |||||||||a priori||

Detta är kunskap vi har utan hänvisning till erfarenheten – till exempel att 5+7=12. ||||||reference|||||

Inom exempelvis matematiken använder vi förnuftet för att avgöra vad som är sant. |||||reason|||determine||||

Men hur kan sådan kunskap vara möjlig?

Kant svarar att kunskap a priori inte grundas på världen som omger oss, |||||||is based||||surrounds|

utan på hur vårt medvetande är organiserat och fungerar. ||||consciousness||||

Här pekar Kant också på kunskapens begränsning. ||Kant|||knowledge's|limitation

Han inleder boken ”Kritik av det rena förnuftet” (1781) med att hävda |introduces|||||||||argue

”Att all vår kunskap börjar med erfarenheten, därom råder alls inget tvivel [...] |||||||about that|ruling|at all||doubt "There is no doubt that all our knowledge begins with experience [...]".

men även om all vår kunskap börjar med erfarenheten, så uppstår den inte därför ur erfarenheten.” ||||||||||arises|||||

Allt vi uppfattar – vare sig det är sinnesintryck, känslor, tankar eller minnen – |||||||sensory impressions||||

uppfattar vi genom vår kropps kunskapsorgan; våra fem sinnen, vår hjärna respektive vårt centrala nervsystem. ||||body|organs of knowledge|||senses||||||nervous system

Allt som dessa organ kan förnimma kan därför erfaras, |||||perceive|||experienced

medan eventualiteter de inte kan handskas med aldrig kan aldrig uppfattas av oss. |eventualities||||handle||||||| while eventualities they cannot deal with can never be perceived by us.

Vår kunskap om världen är alltså begränsad av vad våra sinnen, hjärna och nervsystem kan hantera. ||||||limited||||senses||||| Our knowledge of the world is thus limited by what our senses, brain and nervous system can handle.

Det finns alltså å ena sidan det som existerar oberoende av oss och vår uppfattningsförmåga |||||||||independently|||||perception So, on the one hand, there is that which exists independently of us and our perception

(den objektiva verkligheten) |objective|

och å andra sidan det som vi har möjlighet att uppfatta (den mänskliga tolkningen av verkligheten). |||||||||||||interpretation||

Det finns inget skäl att tro att dessa båda slag av existens är desamma.

Det finns nästan säkert mycket mindre av det senare än av det förra.

Därtill finns det mellan varje människa och den objektiva yttervärlden ett ”filter” In addition to that|||||||||external world||

som gör att vi endast kan tolka verkligheten – aldrig uppleva den på riktigt. which means we can only interpret reality - never actually experience it.

Detta filter kan liknas vid ett par färgade glasögon för förnuftet. |||be likened||||colored|glasses|| This filter can be likened to a pair of colored glasses for reason.

På samma sätt som ett par blåfärgade glasögon gör att verkligheten uppfattas som blåtonad, ||||||blue-colored|||||is perceived||blue-tinted In the same way that a pair of blue-colored glasses makes reality appear blue-tinted,

uppfattar förnuftet verkligheten som rumslig, tidslig och kausal (orsaksbestämd) ||||spatial|temporal||causal|determined by causes

– något Kant benämner åskådningsformer. ||calls|forms of intuition

Vi kan omöjligen ha erfarenheter frikopplade från åskådningsformerna. ||impossibly|||unrelated||the forms of perception

Detta i likhet med a priori-kunskap som också tvingar sig på våra intryck i syfte att begripliggöra dem för oss. |||||a priori||that||||||||||make understandable|||

Tid och rum är likt vår upplevelse av färger – de finns inte i verkligheten, de är enbart mentala konstruktioner.

Kant uttrycker själv detta som att ”tankar utan innehåll är tomma; iakttagelser utan begrepp är blinda”. ||||||||content|||observations||concepts|| Kant himself expresses this as 'thoughts without content are empty; observations without concepts are blind'.

Kant skiljer alltså mellan tinget i sig som existerar i verkligheten som den är ||||the thing|||||||||

oberoende av vår tolkning av den (av Kant benämnd noumenon), och tinget för mig ||||||||called|noumenon||||

– den mänskliga tolkningen / filtreringen / upplevelsen av ett ting (av Kant benämnd fenomenvärlden). |||the filtering|||||||called|the world of phenomena

Av dessa är det endast fenomenvärlden vi kan ha kunskap eller erfarenhet om. Of these, only the phenomenon world can be known or experienced.

Vad som finns bortom vår upplevelse av världen har vi ingen möjlighet att veta. |||beyond|||||||||| We have no way of knowing what lies beyond our experience of the world.

Detta betyder, enligt Kant, att vi aldrig kommer att kunna nå kunskap om exempelvis This means, according to Kant, that we will never be able to gain knowledge about, for example

Guds existens eller den fria viljan. ||||free| The existence of God or free will.

Kant uttryckte själv detta som att han uteslutit kunskapen för att lämna plats för tron. |expressed||||||excluded||||||| Kant himself expressed this as excluding knowledge to make room for faith.

Kants kunskapsteori har haft stor betydelse för filosofin då han kullkastade ||||||||||overturned Kant's theory of knowledge has had a major impact on philosophy as he overturned

alla så kallade ”bevis” för (eller mot) till exempel Guds existens. |||"evidence"|||||||

Sedan Kants tid har det bland filosofer varit så gott som allmänt accepterat att vissa frågor

ligger bortom vad människan teoretiskt kan ha kunskap om. lies|beyond|||theoretically||||

Kants beskriver alltså hur såväl naturvetenskapliga sanningar (fenomenvärlden) som metafysiska ||||as well as|scientific|||as|metaphysical Kant thus describes how both scientific truths (the phenomenal world) and metaphysical

frågeställningar och religion (noumenon) kan samexistera utan någon inbördes motsättning. questions|||||coexist|||internal|contradiction issues and religion (noumenon) can coexist without any contradiction.

Han visar också att det finns en tydligt definierad gräns mellan kunskap och tro. ||||||||defined||||| He also shows that there is a clearly defined boundary between knowledge and belief.