Beslut: Sverige fryser mer bistånd till Belarus
2020-09-10 01:00:00
Efter den senaste tidens utveckling i Belarus har biståndsmyndigheten Sida nu beslutat att frysa ytterligare projekt där statliga aktörer i landet har en aktiv roll.
Sedan tidigare har Sverige redan fryst två insatser i Belarus.
– I det här fallet så tycker vi, särskilt mot bakgrund av den senaste utvecklingen - demonstrationer och annat - att det finns anledning att frysa även den här insatsen, säger Christina Danielsson, chef för Östeuropaenheten på Sida.
För ett par veckor sedan beslutade Sida att med omedelbar verkan stoppa utbetalningar av bistånd till två projekt i Belarus. Det ena var ett samarbete med belarusiska centralbanken och det andra ett stöd till landets näringsliv.
I båda fallen hade statliga aktörer haft, som Sida uttrycker det, "en aktiv roll". Och det är anledningen till att Sverige beslutade att frysa stödet, på grund av situationen i Belarus efter valet där för en månad sedan.
Men det har funnits ännu ett projekt igång där en statlig aktör i Belarus har haft en aktiv roll, visar Ekots genomgång. Det handlar om ett samarbete med det statliga universitetet i Minsk, där syftet med stödet – som leds via Raoul Wallenberginstitutet här i Sverige – är att stärka kunskapen om mänskliga rättigheter inom den akademiska världen.
Hittills har redan 44 miljoner kronor betalats ut under en femårsperiod till projektet och under hösten skulle resterande fyra miljoner ha betalats ut.
Ekot kan i dag berätta att Sida nu beslutat att stoppa resten av den biståndsinsatsen. Sida menar att de fryser den innestående utbetalningen eftersom "staten utövar våld och frihetsberövar människor som protesterar mot valfusk och polisvåld". På frågan varför myndigheten inte gjort det här tidigare svarar Christina Danielsson, chef för Östeuropaenheten på Sida, så här:
– Vi ser ju över portföljen och ser vad insatserna innehåller, och det är också viktigt att vi för en dialog med våra partners.
Men hur kommer det sig att ni nu fryser biståndsinsatser i Belarus på grund av situationen i landet nu? Situationen har ju inte direkt varit bra för människor där tidigare?
– Men vi ser att valet, och vad valet har fört med sig i form av en eskalering av våld och frihetsberövande mot den egna befolkningen - som bryter av mot det vi har sett tidigare. Så för oss markerar det här ändå nån slags brytpunkt.
Ska Sverige överhuvudtaget ge bistånd till insatser där statliga aktörer i en diktatur finns med?
– Det är en generell fråga, svårt att svara på. Det här får man ju se från fall till fall. Generellt så är det så att stödet till Belarus handlar till största delen om att främja en demokratisk utveckling, säger Christina Danielsson.
