×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

Ekot (with Audio), EU:s procentkamp om klimatet har avgjorts

EU:s procentkamp om klimatet har avgjorts

2020-10-07 07:41:00

EU:s samlade utsläpp bör minskas med 60 procent till år 2030, jämfört med nivåerna 1990. Det anser åtminstone ledamöterna i EU-parlamentet i en omröstning i Bryssel.

Efter två intensiva dygn av debatt har EU-parlamentet röstat om den klimatlag som EU-kommissionen lade fram i våras.

Kring huvudmålet – ett klimatneutralt EU år 2050 – råder ingen större strid. Hur det ska göras råder dock delade meningar om. I första hand gäller striden hur mycket utsläppen ska ha minskat på vägen, år 2030, jämfört med nivån år 1990.

EU-parlamentets miljöutskott har röstat för 60 procent. Merparten av de konservativa ledamöterna i parlamentet vill dock stanna på 55 procent, vilket också är vad EU-kommissionen har fastnat för. Miljörörelsen manar samtidigt parlamentet att "ta tillfället i akt" och gå ännu högre, åtminstone till 65 procent. Vad siffran slutligen blir avgörs dock inte förrän efter förhandlingar med EU:s medlemsländer som ska enas om sin linje senare i oktober. Tills vidare har EU haft målet att sänka utsläppen till 2030 med 40 procent.

Två andra tvisteämnen i parlamentet gäller dels frågan om EU efter år 2050 även ska sikta mot minusmål i utsläppen, dels om noll-målsättningen för 2050 ska gälla endast för EU som helhet eller för samtliga EU-länder.

Svenska ledamoten Jytte Guteland (S) är ansvarig för parlamentets behandling av lagen och har lotsat fram de ändringar som parlamentet vill se.


EU:s procentkamp om klimatet har avgjorts

2020-10-07 07:41:00

EU:s samlade utsläpp bör minskas med 60 procent till år 2030, jämfört med nivåerna 1990. Det anser åtminstone ledamöterna i EU-parlamentet i en omröstning i Bryssel.

Efter två intensiva dygn av debatt har EU-parlamentet röstat om den klimatlag som EU-kommissionen lade fram i våras.

Kring huvudmålet – ett klimatneutralt EU år 2050 – råder ingen större strid. Hur det ska göras råder dock delade meningar om. I första hand gäller striden hur mycket utsläppen ska ha minskat på vägen, år 2030, jämfört med nivån år 1990.

EU-parlamentets miljöutskott har röstat för 60 procent. Merparten av de konservativa ledamöterna i parlamentet vill dock stanna på 55 procent, vilket också är vad EU-kommissionen har fastnat för. Miljörörelsen manar samtidigt parlamentet att "ta tillfället i akt" och gå ännu högre, åtminstone till 65 procent. Vad siffran slutligen blir avgörs dock inte förrän efter förhandlingar med EU:s medlemsländer som ska enas om sin linje senare i oktober. Tills vidare har EU haft målet att sänka utsläppen till 2030 med 40 procent.

Två andra tvisteämnen i parlamentet gäller dels frågan om EU efter år 2050 även ska sikta mot minusmål i utsläppen, dels om noll-målsättningen för 2050 ska gälla endast för EU som helhet eller för samtliga EU-länder.

Svenska ledamoten Jytte Guteland (S) är ansvarig för parlamentets behandling av lagen och har lotsat fram de ändringar som parlamentet vill se.