Lövin om EU:s klimatlag: I stort sett nöjd
2020-10-23 18:01:00
EU:s miljöministrar har idag enats om stora delar av den lag som ska göra EU klimatneutralt till år 2050. Svenska ministern Isabella Lövin är nöjd, även om hon inte fick gehör för flera av Sveriges krav.
– I stort så är jag faktiskt väldigt nöjd, att vi nu har i stort sett alla EU:s medlemsländer som står bakom en ambitiös klimatlag på EU-nivå. Sedan behöver vi fortsätta för att, steg för steg, göra EU:s klimatarbete mer ambitiöst. Men vi har tagit ett stort steg framåt idag, säger Isabella Lövin.
På mötet argumenterade Sverige och flera andra länder för att EU:s övergripande mål om att bli klimatneutralt till år 2050 inte bara ska gälla EU kollektivt utan för alla medlemsländer individuellt.
Sverige ville även att EU skulle sätta mål om negativa utsläpp efter 2050. Så blev det inte. Motståndet var omfattande, inte minst från Lövins kollegor i Östeuropa som har en längre väg att vandra för att nå målen. Vägen fram till 2050-målet är också oklar. EU ska enas om ett nytt delmål för minskade utsläpp till år 2030. EU-kommissionen har lagt förslag om att utsläppen ska minska med 30 procent till dess, men den frågan sköt ministrarna på framtiden. EU:s ledare ska diskutera detta i december. Samtidigt avslutade idag EU-parlamentet sin fyra dagar långa omröstning om EU:s jordbrukspolitik där det också finns tydliga kopplingar till klimatet. Mycket av reformen handlar om att göra jordbruket mer hållbart och miljövänligt. Bland annat röstade ledamöterna för att 30 procent av jordbruksstödet som går direkt till europeiska bönder ska öronmärkas för klimatåtgärder.
Detta är framsteg enligt majoriteten av EU-parlamentarikerna, men miljörörelsen, liksom partigrupperna på vänsterkanten och de gröna, hade velat se betydligt tuffare klimatkrav på bönderna. Det ville också de svenska socialdemokraterna som lade ner sina röster i dagens slutomröstning.
Den gemensamma jordbrukspolitiken, den så kallade CAP:en, blev inte tillräckligt bra säger socialdemokraten Jytte Guteland.
– Vi tycker att det inte var tillräckligt klimatstarkt i slutändan. Det blev en mycket mer konservativ CAP än vad vi kan stå för, säger Jytte Guteland.
