×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

Ekot (with Audio), Resistenta tarmbakterier spreds mellan patienter

Resistenta tarmbakterier spreds mellan patienter

2020-09-09 03:58:00

På intensivvårdsavdelningar i Eskilstuna, Jönköping och Västerås, har man sett medicinska konsekvenser av att ha extrainkallad oerfaren personal, brist på mediciner och skyddsutrustning och patienter som vårdats i lokaler som inte är anpassade för intensivvård.

– Det var så många patienter ett tag att vi inte riktigt räckte till och vi fick dela upp personalen på fler patienter än vi normalt gör, säger Karin Frisell som är medicinskt ledningsansvarig på intensiven på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Mälarsjukhuset hade brist på både personal och resurser när svårt sjuka patienter med covid-19 började strömma in till sjukhuset i mitten av mars. Situationen var akut, och personal kallades in från andra avdelningar och andra sjukhus. Det var ont om utrustning, som avancerade respiratorer och tryckavlastande iva-sängar.

– Vi vet att vi fick en hel del trycksår på patienterna under pandemin som vi inte ser i vanliga fall. Vi vet varför och det var för att vi inte hade tillräckligt med bra sängar. Patienterna låg tätt på covid-iva, därför spreds det resistenta tarmbakterier mellan patienterna. Jag skulle vilja säga att den medicinska säkerheten inte var precis som i vanliga fall, säger Karin Frisell.

Elena Nicolic som är medicinskt ledningsansvarig på intensiven i Västerås säger att resursbristen även drabbat andra intensivvårdspatienter, som inte haft covid-19. De har heller inte fått den vårdkvalité som de hade fått före pandemin.

– I en sån hög belastning som det varit, är det extremt svårt att upprätthålla kvalitén. Personalen har verkligen slitit, inte bara från intensiven utan från många andra kliniker, folk har gjort sitt bästa, säger hon.

På Ryhovs länssjukhus i Jönköping fanns en frustration hos personalen, säger Martin Holmer som är verksamhetschef på intensiven där. Han säger att han som chef försökt att påpeka att det inte är personalens fel att resurserna inte räckt. Han tror att det kan varit värre än vad mätningar kommer att visa eftersom personalen inte alltid har hunnit skriva avvikelserapporter.

– En sån här stress, som en pandemi, har ställt alla på prov och någon påverkan på kvalitén blir det alltid när vi går över de resurser som vi har normalt sett. Någonstans är det min uppfattning att det finns ett mörkertal, man har inte kunnat sätta sig och skriva en avvikelserapport, säger Martin Holmer.


Resistenta tarmbakterier spreds mellan patienter

2020-09-09 03:58:00

På intensivvårdsavdelningar i Eskilstuna, Jönköping och Västerås, har man sett medicinska konsekvenser av att ha extrainkallad oerfaren personal, brist på mediciner och skyddsutrustning och patienter som vårdats i lokaler som inte är anpassade för intensivvård.

– Det var så många patienter ett tag att vi inte riktigt räckte till och vi fick dela upp personalen på fler patienter än vi normalt gör, säger Karin Frisell som är medicinskt ledningsansvarig på intensiven på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Mälarsjukhuset hade brist på både personal och resurser när svårt sjuka patienter med covid-19 började strömma in till sjukhuset i mitten av mars. Situationen var akut, och personal kallades in från andra avdelningar och andra sjukhus. Det var ont om utrustning, som avancerade respiratorer och tryckavlastande iva-sängar.

– Vi vet att vi fick en hel del trycksår på patienterna under pandemin som vi inte ser i vanliga fall. Vi vet varför och det var för att vi inte hade tillräckligt med bra sängar. Patienterna låg tätt på covid-iva, därför spreds det resistenta tarmbakterier mellan patienterna. Jag skulle vilja säga att den medicinska säkerheten inte var precis som i vanliga fall, säger Karin Frisell.

Elena Nicolic som är medicinskt ledningsansvarig på intensiven i Västerås säger att resursbristen även drabbat andra intensivvårdspatienter, som inte haft covid-19. De har heller inte fått den vårdkvalité som de hade fått före pandemin.

– I en sån hög belastning som det varit, är det extremt svårt att upprätthålla kvalitén. Personalen har verkligen slitit, inte bara från intensiven utan från många andra kliniker, folk har gjort sitt bästa, säger hon.

På Ryhovs länssjukhus i Jönköping fanns en frustration hos personalen, säger Martin Holmer som är verksamhetschef på intensiven där. Han säger att han som chef försökt att påpeka att det inte är personalens fel att resurserna inte räckt. Han tror att det kan varit värre än vad mätningar kommer att visa eftersom personalen inte alltid har hunnit skriva avvikelserapporter.

– En sån här stress, som en pandemi, har ställt alla på prov och någon påverkan på kvalitén blir det alltid när vi går över de resurser som vi har normalt sett. Någonstans är det min uppfattning att det finns ett mörkertal, man har inte kunnat sätta sig och skriva en avvikelserapport, säger Martin Holmer.