Släktnätverkens kriminalitet drabbar ofta landsmännen
2020-09-11 14:42:00
Det har handlat mycket om de kriminella nätverken senaste tiden efter vice rikspolischef Mats Löfvings uttalande, om att det finns 40 kriminella klaner eller nätverk som driver organiserad brottslighet.
Patrik Andersson är sektionschef på den regionala underrättelseenheten i region Syd. Han säger att det som utmärker de släktbaserade grupperna är att brottsligheten ofta riktas mot de egna landsmännen.
– Utpressningar är väldigt vanligt, sedan har vi till viss del narkotikabrottslighet, förra året hade vi mycket sprängningar och det var relaterat till utpressningar de flesta av dem, säger Patrik Andersson.
Det handlar om landsmän som pressas för att betala för så kallat beskydd säger Patrik Andersson på underrättelseenheten i region Syd. I regionen som består av Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne finns 20-25 nätverk varav tio i Malmöområdet. De olika nätverken, mc-gäng, släktbaserade och mer löst sammansatta grupper, går i varandra och Patrik Andersson vill inte använda begreppet klan eftersom långt ifrån alla medlemmar i en släkt begår brott.
När Ekot ringer runt till landets samtliga regionala underrättelse-enheter är det få som vill tala om en klanbaserad kriminalitet på det sätt som vice rikspolischef Mats Löfving gjorde i helgens intervju. Jan Hofvenstam är chef på underrättelseenheten i region Öst menar att verkligheten är mer komplex.
– Ibland går de ihop, det kan finnas släktbaserade nätverk som går ihop med andra löst sammansatta nätverk och det har med kriminaliteten att göra, att man skapar band för att nå bästa resultatet enligt deras kriminalitet, säger Jan Hofvenstam.
Däremot lyfter flera fram att polisen har svårt att komma åt de släktbaserade nätverken eftersom lojaliteten är mycket stark. Patrik Andersson i Region Syd säger att inriktningen på brottsligheten skiljer sig från nätverk till nätverk men att en del släktbaserade grupper utmärker sig.
– Vissa av de släktbaserade är mer multikriminella och att det finns ett större incitament till välfärdsbrott, säger Patrik Andersson.
