×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

Ekot (with Audio), Stora kommunala skillnader i bygglovskostnader

Stora kommunala skillnader i bygglovskostnader

2020-10-12 07:47:00

Det är stora skillnader i landet vad ett företag kan komma att behöva betala för ett bygglov, visar en rapport från Näringslivets regelnämnd, NNR. Mellan den billigaste och den dyraste kommunen skiljer det så mycket som 234 000 kronor i avgiftskostnader.

– Man får ju en känsla av att en mindre kommun kanske känner att man inte kan ta ut en väldigt hög avgift för den här typen av bygglov, därför att man inte vill belasta de företag som finns i kommunen på det här sättet. Medan man kanske i större kommuner inte känner det trycket. Att det finns så många företag i kommunen, det finns så många bygglov, säger August Liljeqvist är sakkunnig på Näringslivets regelnämnd, och rapportförfattare.

Rapporten genomförs var fjärde år, där kommunerna får ge ett kostnadsförslag för ett bygglovsexempel. Sedan den senaste rapporten 2016 ser man en genomsnittsökning i planavgifter på 34 procent. Resultatet visar också att det kan råda stora skillnader inom länen på hur mycket industrier får betala för ett bygglov inklusive planavgift. Vallentuna kommun uppgav den dyraste taxan, närmare 239 000 kronor.

– När vi sätter vår taxa så har det ju varit per arbetad timme. Jag har aldrig hört talas om någon som inte har byggt i kommunen på grund av att man tycker att bygglovstaxan har varit för hög, det har jag aldrig stött på iallafall, säger Magnus Isberg, näringslivsstrateg i Vallentuna kommun.

– Om någon så att säga kommun skulle göra det för fem tusen så blir det intressant att se hur dem gör det.

Haparanda kommun uppgav en avgiftskostnad på drygt 4600 kronor. Bengt Strandberg är näringslivschef där och menar att en billig avgift förhoppningsvis ska locka nya företag till kommunen.

– Vi har väl inte tävlat med någon annan utan vi vill väl då i det här sättet bara visa att vi är intresserade av att få etableringar inom industrisektorn. Jag tror inte man är för billig, det tror jag inte, utan det är väl bara den verkligheten i dagsläget att såhär kostar det här och jämfört med den dyraste kommunen, så där kostar det där, säger Bengt Strandberg.


Stora kommunala skillnader i bygglovskostnader

2020-10-12 07:47:00

Det är stora skillnader i landet vad ett företag kan komma att behöva betala för ett bygglov, visar en rapport från Näringslivets regelnämnd, NNR. Mellan den billigaste och den dyraste kommunen skiljer det så mycket som 234 000 kronor i avgiftskostnader.

– Man får ju en känsla av att en mindre kommun kanske känner att man inte kan ta ut en väldigt hög avgift för den här typen av bygglov, därför att man inte vill belasta de företag som finns i kommunen på det här sättet. Medan man kanske i större kommuner inte känner det trycket. Att det finns så många företag i kommunen, det finns så många bygglov, säger August Liljeqvist är sakkunnig på Näringslivets regelnämnd, och rapportförfattare.

Rapporten genomförs var fjärde år, där kommunerna får ge ett kostnadsförslag för ett bygglovsexempel. Sedan den senaste rapporten 2016 ser man en genomsnittsökning i planavgifter på 34 procent. Resultatet visar också att det kan råda stora skillnader inom länen på hur mycket industrier får betala för ett bygglov inklusive planavgift. Vallentuna kommun uppgav den dyraste taxan, närmare 239 000 kronor.

– När vi sätter vår taxa så har det ju varit per arbetad timme. Jag har aldrig hört talas om någon som inte har byggt i kommunen på grund av att man tycker att bygglovstaxan har varit för hög, det har jag aldrig stött på iallafall, säger Magnus Isberg, näringslivsstrateg i Vallentuna kommun.

– Om någon så att säga kommun skulle göra det för fem tusen så blir det intressant att se hur dem gör det.

Haparanda kommun uppgav en avgiftskostnad på drygt 4600 kronor. Bengt Strandberg är näringslivschef där och menar att en billig avgift förhoppningsvis ska locka nya företag till kommunen.

– Vi har väl inte tävlat med någon annan utan vi vill väl då i det här sättet bara visa att vi är intresserade av att få etableringar inom industrisektorn. Jag tror inte man är för billig, det tror jag inte, utan det är väl bara den verkligheten i dagsläget att såhär kostar det här och jämfört med den dyraste kommunen, så där kostar det där, säger Bengt Strandberg.