Tonåriga Hedda skadade sig själv – fick vänta på vårdLyssna från tidpunkt:
2022-01-28 04:00:00
Köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin får stora konsekvenser för barn och unga, enligt en genomgång som Ekot gjort av anmälningar till Ivo.
Köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin får stora konsekvenser för barn och unga, enligt en genomgång som Ekot gjort av anmälningar till Ivo.
I anmälningarna vittnar föräldrar om hur barn med självskadebeteende och självmordstankar försämras och om barn som blir så kallade hemmasittare medan de väntar på stöd.
I anmälningarna vittnar föräldrar om hur barn med självskadebeteende och självmordstankar försämras och om barn som blir så kallade hemmasittare medan de väntar på stöd.
Hedda, som nu är 18 år, önskar att den hjälp hon nu fått, kommit tidigare.
Hedda, som nu är 18 år, önskar att den hjälp hon nu fått, kommit tidigare.
– Att jag skulle fått en utredning i tid och fått rätt hjälp i tid, så att jag inte hade misslyckats med min grundskola och ha en framtid, säger Hedda.
Känns det som du inte har en framtid i dag?
–Ja, just nu gör det det. För att jag har streck i alla ämnen. Det är en stor sorg för mig att jag har misslyckats så mycket. Att jag inte har en normal skolgång. Att jag inte är en normal ungdom.
Hedda hade mycket ångest och självskadebeteende redan på mellanstadiet Hon har gått på olika samtal inom barn- och ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin i region Jönköping. Upprepade gånger har hon fått vänta på insatser.
Den diagnos som visar att hon har lindrig autism och lindrig adhd kom först efter mer än fyra års kontakt, och nästan ett år efter att hon själv frågat om just det.
Diagnoserna har hjälpt Hedda att förstå och sluta skada sig själv.
– Jag straffar inte mig själv på det sättet utan jag vet hur jag fungerar nu och varför det är som det är. Jag är inte så hård mot mig själv och så.
Det är kö till barn- och ungdomspsykiatrin på många håll i landet. En genomgång som Ekot gjort av anmälningar mot BUP till Inspektionen för vård och omsorg visar att en av de vanligaste orsakerna till anmälan är långa väntetider i olika led.
Runt 200 av ungefär 500 klagomål och lex Maria-anmälningar de senaste fem åren, handlar om detta.
Det är främst föräldrar som anmäler och många uttrycker en stor hopplöshet och förtvivlan. Flera exempel rör barn som blivit så kallade hemmasittare, där föräldrarna tror att tidigare hjälp hade kunnat rädda skolgången.
Det beskrivs hur hela familjer lider, barn som utvecklar ätstörningar eller självskadebeteende under väntan på vård.
Carina Vestergren är verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin i region Jönköping. Hon vill inte kommentera Heddas fall, men säger att sedan 2020 så undersöks alla nya patienter på samma sätt för att se vad de behöver för vård, till exempel en utredning.
BUP i region Jönköping har fått mer pengar de senaste åren, men de måste prioritera dem med svårast problem, säger hon.
– Det kan innebära en väntetid på upp till ett halvår, ett år ibland i värsta fall, beroende på art och grad av problematik.
Är det rimligt att barn och unga som söker hjälp hos BUP ska få vänta många månader, ibland så mycket som upp till ett år på insatser?
–Utifrån ett barns perspektiv så är ju inte det rimligt. En tonåring som står i kö riskerar ju till exempel utebliven skola. Sett ur ett perspektiv där vi har många som behöver vård så är det ju rimligt att någon får vänta när vi behöver prioritera utifrån den resurs vi faktiskt har, säger Carina Vestergren.
Hedda heter egentligen något annat.