×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

Ekot (with Audio), Tusentals cancerfall riskerar att missas under pandemin

Tusentals cancerfall riskerar att missas under pandemin

2020-09-28 03:00:00

Runt 3500 cancerfall bedöms vara oupptäckta som en följd av pandemin, det visar en rapport från landets regionala cancercentrum. Att personer inte sökt vård i samma utsträckning som normalt, och att viss screening ställts in tros vara förklaringar.

– Vi har färre diagnosticerade cancerfall under det här halvåret som coronapandemin härjat i Sverige, säger Johan Ahlgren, verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro.

Det är vart åttonde cancerfall för perioden mars till augusti i år som bedöms vara oupptäckt som en följd av pandemin, enligt rapporten. Det motsvarar drygt 3500 cancerfall, och kan alltså bero på bland annat inställd screening och att vissa patienter drar sig för att söka vård.

Vad kan det här få för konsekvenser?

– De flesta känner till att en tidig cancerdiagnos har större chans att leda till botande behandling, så det är klart att i förlängningen kan det leda till en sämre prognos för grupper av patienter. I förlängningen kan individer få sina liv förkortade.

Rapporten bygger på en jämförelse med antalet cancerdiagnoser för samma period förra året.

Analysen för vilka cancerformer som visar den största nedgången är inte klar än. Men det går att se att cancerformer som ofta upptäcks via exempelvis screening innan cancern ger symptom, som bröstcancer, är extra drabbade, säger Johan Ahlgren. Men även lungcancerdiagnoserna har blivit färre under pandemin.

– Det är ganska naturligt, för en av de vanligaste symptomen är hosta. Om du ringer till en vårdcentral och säger att jag har hostat i ett par veckor så säger man då att det är så mycket virus som går, inte minst corona, och att man kanske ska vänta lite grann. Det här gör att det kan ha slagit specifikt mot lungcancergruppen.

Ekot ha gått igenom flera anmälningar till Inspektionen för Vård och omsorg som rör cancervård och cancerdiagnostik under pandemin.

Bland fallen finns till exempel en patient som anmäler att han sökte vård för bland annat hosta, heshet och synliga blodkärl på bröstkorgen. Men enligt anmälningen hanterades det först som möjliga förkylningar och sedan möjlig covid-19. Det ska därmed ha dröjt över en månad innan patienten blev undersökt. Då ska en stor tumör ha hittats i vänster lunga.

Samtidigt tror Johan Ahlgren att vården har god förmåga att fånga in och behandla de ännu oupptäckta cancerfallen. Han poängterar att cancervården varit prioriterad under pandemin, och att det framöver är viktigt att kunna hålla igång också screeningverksamheten. I det finns också en uppmaning till den enskilde:

– För människor som blir kallade till screening, ta vara på den möjligheten. För kan man få en tidig diagnos så är det alltid mycket bättre, säger Johan Ahlgren, verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro.

Laboratorierna vars analyser ingår i rapporten representerar drygt hälften av Sveriges befolkning. Enligt cancercentrum betraktas datan som säker, även om glesbygdsområden är underrepresenterade i rapporten.


Tusentals cancerfall riskerar att missas under pandemin

2020-09-28 03:00:00

Runt 3500 cancerfall bedöms vara oupptäckta som en följd av pandemin, det visar en rapport från landets regionala cancercentrum. Att personer inte sökt vård i samma utsträckning som normalt, och att viss screening ställts in tros vara förklaringar.

– Vi har färre diagnosticerade cancerfall under det här halvåret som coronapandemin härjat i Sverige, säger Johan Ahlgren, verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro.

Det är vart åttonde cancerfall för perioden mars till augusti i år som bedöms vara oupptäckt som en följd av pandemin, enligt rapporten. Det motsvarar drygt 3500 cancerfall, och kan alltså bero på bland annat inställd screening och att vissa patienter drar sig för att söka vård.

Vad kan det här få för konsekvenser?

– De flesta känner till att en tidig cancerdiagnos har större chans att leda till botande behandling, så det är klart att i förlängningen kan det leda till en sämre prognos för grupper av patienter. I förlängningen kan individer få sina liv förkortade.

Rapporten bygger på en jämförelse med antalet cancerdiagnoser för samma period förra året.

Analysen för vilka cancerformer som visar den största nedgången är inte klar än. Men det går att se att cancerformer som ofta upptäcks via exempelvis screening innan cancern ger symptom, som bröstcancer, är extra drabbade, säger Johan Ahlgren. Men även lungcancerdiagnoserna har blivit färre under pandemin.

– Det är ganska naturligt, för en av de vanligaste symptomen är hosta. Om du ringer till en vårdcentral och säger att jag har hostat i ett par veckor så säger man då att det är så mycket virus som går, inte minst corona, och att man kanske ska vänta lite grann. Det här gör att det kan ha slagit specifikt mot lungcancergruppen.

Ekot ha gått igenom flera anmälningar till Inspektionen för Vård och omsorg som rör cancervård och cancerdiagnostik under pandemin.

Bland fallen finns till exempel en patient som anmäler att han sökte vård för bland annat hosta, heshet och synliga blodkärl på bröstkorgen. Men enligt anmälningen hanterades det först som möjliga förkylningar och sedan möjlig covid-19. Det ska därmed ha dröjt över en månad innan patienten blev undersökt. Då ska en stor tumör ha hittats i vänster lunga.

Samtidigt tror Johan Ahlgren att vården har god förmåga att fånga in och behandla de ännu oupptäckta cancerfallen. Han poängterar att cancervården varit prioriterad under pandemin, och att det framöver är viktigt att kunna hålla igång också screeningverksamheten. I det finns också en uppmaning till den enskilde:

– För människor som blir kallade till screening, ta vara på den möjligheten. För kan man få en tidig diagnos så är det alltid mycket bättre, säger Johan Ahlgren, verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro.

Laboratorierna vars analyser ingår i rapporten representerar drygt hälften av Sveriges befolkning. Enligt cancercentrum betraktas datan som säker, även om glesbygdsområden är underrepresenterade i rapporten.