×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

Ekot (with Audio), Uppdelat ansvar kan ha försenat coronatestning

Uppdelat ansvar kan ha försenat coronatestning

2020-11-10 03:00:00

Att ansvaret för att hantera pandemin i Sverige är uppdelat på så många olika aktörer kan ha försenat en ökad coronatestning under våren, det visar Ekots granskning.

Det här är ett problem, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson:

– Den ganska splittrade bild vi har med 21 regioner gör det naturligtvis ganska problematiskt. Det blir ganska snabbt kapacitetsbrist i sådana system. En samlad aktör hade naturligtvis i det här sammanhanget varit bättre, säger han.

Trots att både regeringen och Folkhälsomyndigheten tidigt under våren ville att fler skulle testas för covid-19, så dröjde den breda testningen.

Som Ekot rapporterat tidigare kan det ha bidragit till en större smittspridning och fler dödsfall, bland annat inom äldreomsorgen.

Ekots granskning visar också att den splittrade ansvarsfördelningen mellan kommuner, regioner och nationella myndigheter kan ha bidragit till att testningen fördröjts.

Det handlar bland annat om att vissa regioner först valde att inte ställa om sina laboratorier så att de kunde analysera coronaprover, trots att Folkhälsomyndigheten efterfrågade det. Folkhälsomyndigheten har inte mandat att beordra regionernas laboratorier.

När nya externa laboratorier gjort sig redo att analysera coronaprover var det svårt att synkronisera labben med de 21 regionernas olika system. I flera fall utnyttjades bara en bråkdel av labbens kapacitet.

– Vissa regioner var väldigt snabba och var väldigt duktiga på det här, andra släpade efter, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

– På många håll är det uppenbarligen så att det har dröjt.

Men bilden om splittring delas inte av Sveriges Kommuner och Regioner, där Emma Spak är sektionschef för hälso- och sjukvård.

– Regionerna har en styrka i att de finns nära sin befolkning och kan anpassa sin verksamhet efter de regionala behoven, samtidigt har de en extrem styrka i att kunna samarbeta, säger hon.

Så du är skeptisk till att det skulle behövas färre, större regioner?

– Jag har liksom inget förslag kring hur det ser ut, utan jag vill trycka på det vi ser i dag, hur våra regioner som vi har i dag har en väldigt god förmåga.

Samtidigt har också exempelvis materialinköp som behövs till coronatestning varit ett problem, och också där kan regionuppdelningen gjort att Sverige har svårare att hävda sig på den globala marknaden. Anders Lindblom är smittskyddsläkare i Dalarna.

– Här är det 21 regioner som ska ta de besluten successivt och skapa resurser för det. Det är också att upphandla material för provtagning på en global marknad och varje region är ganska liten om man jämför till exempel med franska staten. Så just i de här lägena tror jag att en central styrning är mer effektiv.

Någon typ av förändring behövs, tycker Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

– Som jag ser det så måste vi åtminstone ha större regionala aktörer än vad vi har i dag.


Uppdelat ansvar kan ha försenat coronatestning

2020-11-10 03:00:00

Att ansvaret för att hantera pandemin i Sverige är uppdelat på så många olika aktörer kan ha försenat en ökad coronatestning under våren, det visar Ekots granskning.

Det här är ett problem, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson:

– Den ganska splittrade bild vi har med 21 regioner gör det naturligtvis ganska problematiskt. Det blir ganska snabbt kapacitetsbrist i sådana system. En samlad aktör hade naturligtvis i det här sammanhanget varit bättre, säger han.

Trots att både regeringen och Folkhälsomyndigheten tidigt under våren ville att fler skulle testas för covid-19, så dröjde den breda testningen.

Som Ekot rapporterat tidigare kan det ha bidragit till en större smittspridning och fler dödsfall, bland annat inom äldreomsorgen.

Ekots granskning visar också att den splittrade ansvarsfördelningen mellan kommuner, regioner och nationella myndigheter kan ha bidragit till att testningen fördröjts.

Det handlar bland annat om att vissa regioner först valde att inte ställa om sina laboratorier så att de kunde analysera coronaprover, trots att Folkhälsomyndigheten efterfrågade det. Folkhälsomyndigheten har inte mandat att beordra regionernas laboratorier.

När nya externa laboratorier gjort sig redo att analysera coronaprover var det svårt att synkronisera labben med de 21 regionernas olika system. I flera fall utnyttjades bara en bråkdel av labbens kapacitet.

– Vissa regioner var väldigt snabba och var väldigt duktiga på det här, andra släpade efter, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

– På många håll är det uppenbarligen så att det har dröjt.

Men bilden om splittring delas inte av Sveriges Kommuner och Regioner, där Emma Spak är sektionschef för hälso- och sjukvård.

– Regionerna har en styrka i att de finns nära sin befolkning och kan anpassa sin verksamhet efter de regionala behoven, samtidigt har de en extrem styrka i att kunna samarbeta, säger hon.

Så du är skeptisk till att det skulle behövas färre, större regioner?

– Jag har liksom inget förslag kring hur det ser ut, utan jag vill trycka på det vi ser i dag, hur våra regioner som vi har i dag har en väldigt god förmåga.

Samtidigt har också exempelvis materialinköp som behövs till coronatestning varit ett problem, och också där kan regionuppdelningen gjort att Sverige har svårare att hävda sig på den globala marknaden. Anders Lindblom är smittskyddsläkare i Dalarna.

– Här är det 21 regioner som ska ta de besluten successivt och skapa resurser för det. Det är också att upphandla material för provtagning på en global marknad och varje region är ganska liten om man jämför till exempel med franska staten. Så just i de här lägena tror jag att en central styrning är mer effektiv.

Någon typ av förändring behövs, tycker Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

– Som jag ser det så måste vi åtminstone ha större regionala aktörer än vad vi har i dag.