×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

Ekot (with Audio), Vårdpersonal ska lättare kunna lånas vid kris

Vårdpersonal ska lättare kunna lånas vid kris

2020-11-04 06:44:00

Efter den hårda belastningen i vården på flera håll i våras, då svårt sjuka covidpatienter tvingades flytta mellan sjukhus, ska regioner på ett enklare sätt kunna låna vårdpersonal av varandra i kris.

Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska universitetssjukhuset i Region Stockholm, hade gärna tagit emot mer hjälp under våren.

– Det hade absolut varit önskvärt. Pandemin och belastningen på intensivvården slog relativt ojämnt och vissa regioner var betydligt mer drabbade än andra, så det är klart att hade några av de regioner som hade det lugnare kunnat hjälpt oss mer under den här tiden, så hade det varit stor nytta, säger han.

Intensivvården på Karolinska var under våren hårt belastad av coronapatienter. Personalen jobbade på krislägesavtal som möjliggjorde längre veckoarbetstid mot högre ersättning. Genom egna kontakter fick verksamheten hjälp av några läkare och sjuksköterskor från bland annat Region Skåne, och personallån förekom även i andra regioner i begränsad omfattning. Nu har Sveriges kommuner och regioner, SKR, tillsammans med regionerna skapat ett system för hur regioner enklare ska kunna be om hjälp.

– I samband med de här utmaningarna som man haft under våren, så uppkom frågan, om man behöver göra ett nationellt larm, vart vänder man sig då? Det är det som föranlett att vi har inrättat den här ytan, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

Regionen måste först ha försökt allt annat för att säkra bemanningen som att till exempel flytta personal, beordra övertid och aktivera krislägesavtalet. Därefter kan den vända sig till SKR som i sin tur ber alla regioner inventera vilka möjligheter de har att hjälpa.

– Det gör man när man har uttömt alla möjligheter och konstaterar att vi inte kan säkra bemanningen, trots att vi gjort de här insatserna, och det är i det läget man kan göra en nationellt larm som går till samtliga regioner, säger Jeanette Hedberg.

Frågan om att flytta personal aktualiserades under våren, när patienter tvingades flytta mellan sjukhus. Hittills har 307 covidpatienter på grund av resursbrist flyttas till andra iva-avdelningar i eller utanför den egna regionen, enligt siffror från Svenska intensivvårdsregistret. Björn Persson på iva på Karolinska tror att det behovet i viss mån skulle kunna minska, om möjligheten att låna personal ökar.

– Vi vet att transport av intensivvårdspatienter är riskfyllt, och vi vill verkligen undvika att behöva flytta patienter, och då är ett sätt att komma runt det att flytta personal i stället, säger Björn Persson.


Vårdpersonal ska lättare kunna lånas vid kris

2020-11-04 06:44:00

Efter den hårda belastningen i vården på flera håll i våras, då svårt sjuka covidpatienter tvingades flytta mellan sjukhus, ska regioner på ett enklare sätt kunna låna vårdpersonal av varandra i kris.

Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska universitetssjukhuset i Region Stockholm, hade gärna tagit emot mer hjälp under våren.

– Det hade absolut varit önskvärt. Pandemin och belastningen på intensivvården slog relativt ojämnt och vissa regioner var betydligt mer drabbade än andra, så det är klart att hade några av de regioner som hade det lugnare kunnat hjälpt oss mer under den här tiden, så hade det varit stor nytta, säger han.

Intensivvården på Karolinska var under våren hårt belastad av coronapatienter. Personalen jobbade på krislägesavtal som möjliggjorde längre veckoarbetstid mot högre ersättning. Genom egna kontakter fick verksamheten hjälp av några läkare och sjuksköterskor från bland annat Region Skåne, och personallån förekom även i andra regioner i begränsad omfattning. Nu har Sveriges kommuner och regioner, SKR, tillsammans med regionerna skapat ett system för hur regioner enklare ska kunna be om hjälp.

– I samband med de här utmaningarna som man haft under våren, så uppkom frågan, om man behöver göra ett nationellt larm, vart vänder man sig då? Det är det som föranlett att vi har inrättat den här ytan, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

Regionen måste först ha försökt allt annat för att säkra bemanningen som att till exempel flytta personal, beordra övertid och aktivera krislägesavtalet. Därefter kan den vända sig till SKR som i sin tur ber alla regioner inventera vilka möjligheter de har att hjälpa.

– Det gör man när man har uttömt alla möjligheter och konstaterar att vi inte kan säkra bemanningen, trots att vi gjort de här insatserna, och det är i det läget man kan göra en nationellt larm som går till samtliga regioner, säger Jeanette Hedberg.

Frågan om att flytta personal aktualiserades under våren, när patienter tvingades flytta mellan sjukhus. Hittills har 307 covidpatienter på grund av resursbrist flyttas till andra iva-avdelningar i eller utanför den egna regionen, enligt siffror från Svenska intensivvårdsregistret. Björn Persson på iva på Karolinska tror att det behovet i viss mån skulle kunna minska, om möjligheten att låna personal ökar.

– Vi vet att transport av intensivvårdspatienter är riskfyllt, och vi vill verkligen undvika att behöva flytta patienter, och då är ett sätt att komma runt det att flytta personal i stället, säger Björn Persson.