Liberalismens framväxt | HISTORIA FÖRKLARAD | Gymnasiet
Liberalism kommer från "liber" som betyder fri.
I denna ideologi är frihet centralt. Frihet för den enskilda människan.
Grunden för liberalism är tanken om individens självägarskap.
Det tycker vi i dag är självklart.
Men när liberalismen kommer fram är dessa tankar-
-att alla är jämlika och kan äga sig själva, nåt radikalt.
En åsikt som folk står på barrikaderna för.
Så hur gick det till när liberalismen växte fram-
-och vad fick det för konsekvenser?
Liberalismen är ett ideologiparaply med många olika tankar-
-men stommen är tanken om individens frihet.
Vår dyrbaraste egendom - vår personliga frihet.
Vi tar oss till 1500- och 1600-talet-
-för att förstå i vilken värld dessa idéer kom fram.
Det är ett helt annat samhälle än vi är vana vid.
Kungen, adeln och kyrkan bestämmer och folket gör som de blir tillsagda.
Människor är inte lika mycket värda och vissa är mer lämpade att styra.
Det är monarker och tyranner som krigar om makt.
Vanliga människor har inget att säga till om.
Det kommer tankar om att försöka frigöra sig från det.
Viljan för frigörelse kan spåras till upplysningen.
Det är en idéströmning som blir populär runt 1700-talet.
Filosofer vill leda människor ur det mörker de befinner sig i.
Nu ska allt ifrågasättas, från kyrkans världsbild-
-till maktförhållandena mellan människor.
Inom upplysningen finns en stark tro på människan-
-och att vi som individer ska tänka själva.
Nån som tänkte själv var John Locke-
-en av de mest inflytelserika upplysningsfilosoferna.
Han har kallats liberalismens fader-
-vilket är skönt eftersom han inte fick egna barn.
Locke menar att man har rätt till sin egen person-
-rätt till det arbete man utför, rätt till den egendom man skapar.
Det blir viktiga idéer inom liberalismen.
Fler idéer går att läsa i boken om maktdelning i samhället-
-en bok som blir inflytelserik.
Den inspirerar till den amerikanska konstitutionen.
Upplysningens idéer förändrar samhället.
På flera ställen utbryter uppror.
De brittiska kolonierna i Nordamerika bryter sig fria-
-och det sker en revolution i Frankrike där de avsätter kungen.
Människor revolterar mot gamla idéer.
På 1800-talet kan frihetens ideologi börja blomma ut på riktigt.
Jag har tilltalats av liberalismen-
-som en proteströrelse som står på den enskildes sida.
De var först att protestera mot slaveriet-
-och lyfta homosexuellas rättigheter.
Att människors bakgrund, kön, vem man älskar-
-hudfärg, religion, kultur, inte ska vara det viktiga.
Att man redan på 1700-talet stod för det, är liberalism för mig.
Liberalismen som växer fram i kölvattnet av den amerikanska-
-och franska revolutionen är i hög grad en motståndsrörelse-
-mot maktutövning, mot auktoriteter-
-mot kyrkans makt, mot enväldiga kungar.
Liberalismen tänker kring individen på ett nytt sätt.
Vad händer om vi baserar ett samhälle där individen tas på allvar.
Chansen kommer när själva samhället förändras.
För nu går Europa från bondesamhälle till industrisamhälle.
Det skapar nya samhällsklasser.
De som jobbar i fabrikerna och de som äger fabrikerna.
Samtidigt som liberalismen utvecklas, växer sig två ideologier starka.
Liberalismens individualism avgränsas mot den konservativa ordningen-
-och å andra sidan de framväxande socialistiska rörelserna.
Det är i relation till konservatismen och socialismen-
-som den liberala individualismen mejslas fram.
Konservatismen står för ett bevarande av det nuvarande samhället.
Socialismen strävar efter gemensamt ägande av samhällets resurser.
I mitten finns liberalismen som sätter individen först.
Företrädare försöker övertyga andra att just deras världssyn är rätt.
De liberala idéerna får fäste i den framväxande medelklassen.
Men vad slutmålet för kampen är det är man inte överens om.
Liberalismen har inte ett mål. Alla är individer.
Som individer har vi olika egenskaper och förmågor-
-och önskningar.
Det uppstår tidigt motsättningar-
-för i frihetens ideologi har man friheten att tycka olika.
En motsättning är hur stor statens inblandning ska vara.
Många argumenterar för att i ett fritt samhälle ska staten-
-med dess lagar och skatteindrivning, ha så lite inflytande som möjligt.
Vissa liberaler tänker annorlunda.
John Stuart Mill, brittisk filosof och nationalekonom-
-anses ha grundat den moderna liberalismen.
Han argumenterade för att det finns behov av en stat-
-som sköter skolan, så att barnen lär sig läsa och skriva.
Det är inte helt tydligt vilka som omfattas av dessa rättigheter.
Å ena sidan värnar man som liberal folket och folkets inflytande.
Att folket fritt ska välja hur samhället ska styras.
Man är anhängare av en representativ demokrati.
Men man är också samtidigt rädd för folket.
Folket som den okontrollerbara massan-
-som uppfattas som hotfull mot det liberala samhället.
Jämlikhetstanken från början gällde ju för alla-
-men med citattecken. Det var ju alla män.
Och från början kanske inte alla män, utan män med egendom.
Ja, det handlar inte enbart om individuell och politisk frihet-
-utan också om skydd av privat ägande och marknadens frihet-
-det vi kallar ekonomisk liberalism.
Låt oss backa till 1700-talet, till när den här boken kom ut 1776.
"The Wealth of Nations" är den mest citerade-
-och förmodligen också lästa boken inom ekonomi-
-och samhällsvetenskap sen världshistoriens begynnelse.
Inte illa! Den skrevs av Adam Smith, som är en skotsk nationalekonom.
Även om han inte uppfann den ekonomiska liberalismen-
-så är han, tack vare sin bok, den mest inflytelserika.
Smith tyckte att staten inte skulle lägga sig i ekonomin.
Det måste ses mot bakgrund av att den stat som la sig i på 1700-talet-
-var en väldigt odemokratisk, auktoritär stat.
Under flera hundra år har merkantilismen varit rådande.
Ju mindre ditt land köper av andra-
-och ju mer det tillverkar själv, desto bättre.
Staten kontrollerar att detta sker, genom att reglera marknaden.
"Importera inte därifrån, då blir det tull. Sätt det här priset."
Då blir staten rik, vilket skapar ett välstånd som folket får del av.
Man var rädd att om staten inte grep in-
-om inte en auktoritet grep in, så skulle folk göra fel-
-och inte skapa nåt välstånd. Man måste styra dem.
Då kom Smith med idén om den osynliga handen.
Ingen fara, det är bara en metafor.
Han använde det som en illustration av-
-att i ett samhälle som är fritt-
-där människor får agera fritt, och också agera ekonomiskt fritt-
-där uppstår en sorts naturlig ordning.
Grundidén är enkel. Om inte staten lägger sig i, löser allt sig själv-
-som om en osynlig hand fixar till allt.
Fri prissättning, fri konkurrens och fri handel löser allt till det bästa-
-både för individen och samhället.
Det är en revolutionerande tanke-
-att det ur strävan efter vinning uppstår en spontan ordning-
-som är den bästa ordningen för alla.
Det blir ekonomiskt välstånd, trots att staten inte hanterar saker.
Det innebär att vissa företag går under-
-medan andra behöver förändras för att få bättre förutsättningar.
I liberalismen är människans frihet kopplad till nationalekonomin-
-och övergången till ett marknadssystem.
Vår rätt att vara fria, men också rätt att fritt få handla.
De liberala idéerna växer sig starka-
-och över västvärlden kämpar folk för att göra teorierna till praktik.
Låt oss titta närmare på hur det gick till i Sverige.
"Liberal" används som politisk term i Sverige redan 1809.
Det är ett väldigt omvälvande år. Det är då vi förlorar Finland-
-och får en ny regeringsform som delar upp makten.
Man ger riksdagen mer makt och kungen mindre makt.
Men motsättningen mellan riksdag och kung pågår ju-
-under stora delar av 1800-talet.
Även om makten flyttas närmare folket-
-är Sverige långt ifrån ett jämlikt eller demokratiskt samhälle.
Vi har en ståndsriksdag-
-och handel och tillverkning styrs av staten med en fast, synlig hand.
Här växer en liberal rörelse fram, framför allt inom medelklassen-
-som trots sin position i samhället missgynnas av ståndsindelningen.
Den liberala rörelsen kritiserar det konservativa styret-
-och driver på sociala och ekonomiska förändringar.
Sverige är först med en tryckfrihets- förordning, men ordet är inte fritt.
Kampen att föra ut sitt budskap via tidningar blir centralt.
Aftonbladet brukar kallas den första, svenska, moderna tidningen.
Den grundades av liberalen Lars Johan Hierta-
-som öppet kritiserade kungen och den politiska makten.
Det leder till att utgivningsbeviset för tidningen dras in gång på gång.
Hierta löser det genom att ge tidningen nytt namn-
-som Femte aftonbladet och så vidare.
Mottagarna av de liberala idéerna-
-kommer att finnas inom några av de framväxande folkrörelserna.
Det liberala partiet byggdes framför allt upp av folkrörelserna.
Det var frikyrkorörelsens och nykterhetsrörelsens folk-
-som utgjorde stommen.
Med folkrörelserna hade kravet på folkstyre blivit naturligt.
Rösträtten är det stora målet för det liberala partiet.
Vid den här tiden får inte alla män och inte en enda kvinna rösta.
Rösträttskampen i Sverige för kvinnor var snäll och också sen.
De brittiska suffragetterna var betydligt mer militanta-
-och var ute decennier tidigare.
Det var en ganska beskedlig rörelse.
De började med att samla in namnunderskrifter.
Det finns ett foto på Elin Wägner-
-som var aktiv i kvinnorättsrörelsen.
Det här fotot tycker jag är så talande.
Hon står bredvid en jättehög med pärmar-
-med över 350 000 namnunderskrifter som hon och andra hade samlat-
-till stöd för kvinnors rösträtt.
Fotot gör det så tydligt-
-att våra rättigheter inte har ramlat ner från himlen-
-utan det är resultatet av enträgen, målmedveten, envis kamp.
Kampen bär frukt.
År 1905 får Sverige sin första liberala regering och statsminister.
De lyckas inte få igenom allmän rösträtt i riksdagen.
Den kommer ett decennium senare-
-då med den liberala Nils Edén som statsminister.
Början av 1900-talet är storhetstiden för svensk liberalism.
De kämpar inte enbart för allmän rösträtt-
-utan genomför en mängd liberala reformer.
På den tiden är liberala partiet ett vänsterparti.
Fram till 1920 utgjordes den politiska vänstern-
-av liberalerna och socialdemokraterna.
Orsaken var att de var för att utvidga rösträtten.
När den var genomförd, förändrades det politiska mittstrecket.
Då flyttade liberalerna till den borgerliga sidan.
Under 1920-talet försvagas den liberala rörelsen i Sverige.
Den splittras i två falanger.
På trettiotalet enas den under namnet Folkpartiet...
Rösta på Folkpartiet!
...som i dag heter Liberalerna.
En grundmotsättning inom liberalismen handlar om statens roll.
Det är den stora skiljelinjen även i dag.
Liberalism är en av de stora ideologifamiljerna-
-som har ett antal bråkande syskon, skulle jag vilja säga.
De har saker gemensamt, men som också skiljer sig.
De två bråkigaste syskonen kallas för socialliberalism-
-och nyliberalism.
Det svenska liberala partiet har sin grund i socialliberalismen-
-där staten ändå har en tydlig roll.
Det måste finnas utbildning, det måste finnas hjälp till fattiga-
-de som inte har möjlighet att på egen hand utöva sin frihet.
Det skiljer socialliberalism från klassisk liberalism-
-att inse att man behöver en välfärdsstat-
-för att ge människor omsorg och chansen att förverkliga sina drömmar.
Det andra bråkiga syskonet, även kallad klassiska liberalismen-
-lägger vikt vid ekonomisk frihet-
-och är kritisk till att staten lägger sig i sociala frågor.
Nyliberalismen betonar frihet från statliga interventioner-
-och rätten till privathet.
Staten och inte heller andra individer ska lägga sig i-
-vad du eller jag gör bakom stängda dörrar i våra hem.
Kritiker brukar lyfta fram-
-att fokuset på det individuella gör att det solidariska glöms bort.
Att alla inte har samma förutsättningar.
De missförhållanden som man slogs för-
-när ideologin växte fram har nu också försvunnit.
Den har blivit otydlig i kanterna.
Många av liberalismens idéer har blivit allmängods-
-inom alla politiska ideologier.
I dag har liberalismen inte alls den radikalitet-
-som den hade när den uppstår under 1800-talet.
I dag befinner sig liberalismen i Sverige i mitten-
-på vänster-högerskalan.
Går det att tänka att dessa tankar igen skulle vara chockerande?
Liberalismens grundtankar utmanas i dag.
Tanken om jämlikhet var från början oerhört radikal.
Sen blev den mainstream. Alla tänkte att vi är jämlika.
I dag börjar det här återigen att utmanas och ifrågasättas.
Vi hör röster som säger: "Vi vill kanske inte vara jämlika."
Svensktextning: Maria Grimstad Iyuno-SDI Group för UR
