Akademisk kvart: Migration och religion Akademisches Viertel: Migration und Religion Ακαδημαϊκό τρίμηνο: Μετανάστευση και θρησκεία Academic quarter: Migration and religion Akademik çeyrek: Göç ve din 學術區：移民與宗教

Migration är ett fenomen som är utmärkande för dagens- Göç, günümüzün küresel ekonomisini karakterize eden bir olgudur.

-samhälle. Den pågående pandemin är ett exempel på det. -Toplum. Mevcut pandemi bunun bir örneğidir. Det är också ett mycket omdebatterat ämne. Bu aynı zamanda oldukça tartışılan bir konudur.

I Sverige och i övriga Europa har det varit kopplat- İsveç'te ve Avrupa'nın geri kalanında bu durum

-till religion. Eller snarare till islam och muslimer. -Dine, daha doğrusu İslam'a ve Müslümanlara.

Akademisk kvart: Religion och migration

Jag heter Magdalena Nordin och är verksam vid institutionen- Adım Magdalena Nordin ve Ekonomi Bölümü'nde çalışıyorum. -för litteratur, idéhistoria och religion-

-vid Göteborgs universitet. Jag är docent och lektor-

-i religionssociologi och mitt ämne är religion och migration.

Det har jag sysslat med genom hela min forskningskarriär. Araştırma kariyerim boyunca bunu yaptım. I den här akademiska kvarten tänkte jag prata om- Bu akademik çeyrekte, şu konulardan bahsetmek istiyorum...

-de fenomenen. Jag tänker gå igenom religion-

-jag tänker gå igenom migration och jag tänker gå- -Göçten geçeceğim ve gideceğim...

-igenom det svåra med att kombinera de här två-

-fenomenen och ge exempel på hur-

-det kan se ut i Sverige i dag när det gäller religion- -Bugün İsveç'te din söz konusu olduğunda durum böyle görünebilir.

-och migration. Vi börjar med migration.

Vad menar vi med det? Det är ett fenomen och ord- Bununla ne demek istiyoruz? Bu bir olgu ve kelime

-som används i dagligt sammanhang.

Det är ett ord och ett fenomen som har varit- -på tapeten; omdiskuterat och debatterat. -gündemde; tartışıldı ve müzakere edildi.

Det finns fasta definitioner av både migrant-

-och migration som kan användas i politiskt- -ve siyasi ve ekonomik alanlarda kullanılabilecek göç

-syfte eller användas i syfte att-

-visa på vad som sker.

En migrant är inom forskningsvärlden en person- -som rör sig mellan olika områden.

Det kan handla om regional eller lokal förflyttning- -av människor. Många gånger studerar-

-vi internationell migration, det vill säga människor som- -flyttar sig mellan olika länder.

Migration är själva rörelsen. Det handlar-

-också om en förflyttning mellan platser-

-lokalt, regionalt eller internationellt.

Förflyttning är det som är ämnet.

Vi har alltid migrerat, så det här är ingenting nytt-

-för dagens samhälle. Det här har skett genom alla tider-

-och människor har rört sig över stora områden. -Ve insanlar geniş alanlara taşındı.

Det som är nytt är att vi nu kan förflytta oss så- -mycket och att vi kan göra det snabbt.

Människor kan lätt ta sig mellan olika delar- -av världen. Det som gör-

-det mer problematisk nu för tiden-

-är att den här förflyttningen sker-

-mellan olika nationalstater.

Med det följer att människan som förflyttar sig-

-förflyttar sig med så kallat medborgarskap-

-eller en tillhörighet till en nationalstat.

Det kan bli svårt eftersom-

-med ett medborgarskap, följer också krav-

-och moterbjudande från staten man lever i- -Ve yaşadığınız eyaletten karşı teklif.

-eller migrerar till till. Så mycket-

-av debatten om migration handlar om vilka- -of the debate on migration is about which-

-rättigheter och skyldigheter har en människa som flyttar-

-mellan olika länder har. Det är inte förflyttningen i sig- -som är problematisk. pratar vi om resor eller turism -

-så tänker vi inte på det som något svårt-

-eller krångligt. Det är snarare något som vi har-

-rätt att ägna oss åt dag, att få resa runt. Inte just nu-

-men tidigare, har vi kunnat göra det. Pandemin-

-har satt stopp för en hel del av resandet.

Att förflytta sig-

-mellan stater och stanna kvar i en annan stat kan bli- -problematiskt. Så migration är en förflyttning-

-av människor mellan olika platser-

-men med det kan problem och svårigheter uppstå-

-som måste lösas.

Nästa fenomen som jag studerar är religion.

Religion är inte ett mindre problematiskt-

-begrepp än migration. Snarare kanske-

-ännu krångligare. Det första som är viktigt att ta- -hatta daha da karmaşıktır. Alınması gereken ilk önemli şey

-upp när vi pratar om religion, när vi gör-

-det utifrån ett forskningsfält-

-så tar vi inte ställning-

-till om religion är bra eller dåligt.

Religion ser jag som sociolog-

-som ett socialt fenomen. Det är ett fenomen som finns-

-endast genom de människor som uppbär det-

-eller förhåller sig till religion. -Ya da dinle ilgili.

Det som vi studerar är de sociala följderna- Bizim üzerinde çalıştığımız şey sosyal etkidir.

-av religion hos människor.

Vi bestämmer inte om det är bra, det som görs-

-eller om det som religioner-

-uttrycker är sant. Vad är då religion ur- -ett forskningsperspektiv?

Vi brukar säga att det handlar om-

-fenomenet där människors-

-yttersta existentiella frågor besvaras. Vi gör det genom någonting som vi kallar-

-för överempiriskt eller transcendent. çok fazla ampirik ya da aşkın.

Att det finns någonting bortomvärldsligt-

-som man vänder sig till för att få svar på de viktiga-

-frågorna i livet. De som ger svar på meningen med livet.

Det är den breda definitionen av hur vi tänker oss religion.

Det tar ju många gånger form i religioner.

Det är där de här tankarna och meningsskapandet tar form- -skapas och upprätthålls. Religionerna samlar- -människor som tror på samma sätt och som handlar-

-på samma sätt. De som delar den här tron.

Det blir religionerna. Man kan också försöka förstå-

-religion utifrån olika nivåer.

Det är vanligt inom sociologin.

Vi tänker oss det från individens religiositet:

Vad tror hon på? Vad praktiserar hon? Vilka texter läser hon?

Vilka följder får religionen för hennes liv? Dinin onun yaşamı üzerindeki etkisi nedir?

Vilken betydelse kan det ha för henne?

Det är på individnivå. Vi kan också försöka- -förstå religion på en gruppnivå. Den organiserade- -formen, den gemenskap som man har med andra människor. Vilka grupper finns? Hur tillhör man de grupperna?

Hur relaterar grupperna till varandra-

-och hur relaterar dem till samhället i stort?

Vi kan titta på religiösa organisationer på olika sätt.

Sedan kan vi lyfta blicken och titta på-

-hur religionen finns i samhället i stort? Var i samhället hittar vi religion-

-och i vilken form? Vi hittar religiösa individer.

Vi hittar religiösa organisationer. Vi hittar också-

-religion som finns i samhällsfenomen-

-och samhällsområden som vi kanske inte tänker på.

Religion finns i skolan. Det finns i läroplanen - man ska läsa-

-om religion. Vad ska man då läsa om religion?

Det finns inom sjukvården, där man står inför existentiell-

-vård för människor i till exempel livets slutskede.

Det finns inom politiken. Det finns politiska partier som har-

-en religiös koppling. Och vi har fenomen- -som är kopplade till politik som-

-är religiösa. Det är ett sätt att hitta- -religion. Sedan behöver vi också-

-tänka på religion som ett fenomen som inte-

-behöver vara organiserat. Det kan handla-

-om existentiella andliga frågor.

Man hittar sig själv. Man går ut i naturen- -och man läser litteratur för att få svar på de här frågorna.

Man behöver inte vara kopplad till någon religion för att vara-

-religiös. Vi har pratat om fenomenet-

-migration och fenomenet religion.

Båda två är svåra fenomen och det blir inte-

-lättare när vi ska kombinera de två, vilket är det som jag-

-sysslar med. Det vill säga hur förhåller sig

religion till migration? Först måste man-

-bestämma sig för vilken riktning vi pratar om. Är det religionen som påverkar migrationen? Är det migrationen som påverkar religionen? Inom mitt forskningsfält har-

-det varit det senare som han har studerat mest.

Men vi kan absolut tänka oss att det finns-

-religiösa orsaker till att man migrerar.

Jag ska snarare prata om hur religion förändras som-

-följd av migration. Det är det vi forskar mycket på. -Göçün bir sonucu olarak. Bu konuda pek çok araştırma yapıyoruz. Nästa steg är att titta på vad och var förflyttar sig människor.

Det är samma som jag pratade om innan-

-när det gällde religion. Är det människor vi tittar på ? Är det grupper vi tittar på? Eller är det samhällena- -vi tittar på? Är det från platsen-

-de förflyttat sig eller till platsen de har-

förflyttat sig som är i fokus? Återigen är det så- -att den forskning som finns är främst

-intresserad av att se vad som händer- -Neler olup bittiğini görmekle ilgileniyorum. -i ett land när det kommer-

-immigranter, som det ofta handlar om, som har religion-

-med sig. Det är det vi tittar på i forskningen. Vad händer-

-som följd av de förändringar som sker? - meydana gelen değişikliklerin bir sonucu olarak mı?

Det som man också kan föra in här-

-är att fundera på var vi har för tidsperspektiv. Vad vill vi titta på? Är det en förändring på kort tid?

Vad händer med en människas-

-religiositet när man kommer till ett nytt land?

Vad hände första halvåret-

-för den människan? Det är ett fält att titta på. Man kommer i en krissituation. Religionen kan-

-få en väldigt stor betydelse. Men vi kan också titta på- -hur lång tid människor är religiösa- -innan de migrerar. Vad händer första åren-

-i ett nytt land och vad händer efter tio år? Sedan kan man återigen-

-titta på grupper.

Vad händer med organiseringen av religion-

-efter migration? Människor flyttar-

-från ett land där religionen kanske haft en plats-

-funktion och betydelse till ett land där den inte har det-

-eller har en annan plats och betydelse.

Hur organiserar man sig? Vilken möjlighet finns-

-att organisera sig? Hur många människor måste-

-det vara på plats för att det ska gå? Får man organisera sig? På en högre nivå kan vi titta på -

-vad som händer när människor kommer till en plats-

-och migrationen för med sig en ökad religiös-

-pluralitet, vilket är det som sker i Sverige idag.

Vad gör man då med religionen? Hur ska- -samhället förhålla sig till det här?

Här, där en statskyrka och en protestantisk tradition hade-

-tolkningsföreträde och mycket av samhället vilade-

-på de tankarna. Vi är lediga- -på söndagar och vid påsk och jul. Det är kristna traditioner.

Vad händer i samhället då? Ska man ändra-

-helgdagarna så att människor som inte har- -en kristen bakgrund kan få fira sina traditioner?

Det är en förändring som sker och som är kopplad-

-till religion och migration. Sedan har vi det som kanske är-

-det svåraste för oss forskare i det här fältet.

I alla fall i Sverige. Det är att vi i Sverige inte-

-registrerar religiös tillhörighet, så vi vet-

-faktiskt inte vilka som tillhör olika samfund-

-eller hur religiösa de är. Vi kan göra det med hjälp-

-av enkäter, men det är en svår fråga att-

-få in svar på. Vad ska vi mer fråga om?

Det är svårt. Det går att få fram vissa svar-

-på människors religiositet, men det är väldigt svårt. Det finns inga register över religion i Sverige.

Fenomenen religion och migration är svåra,

Det går att forska på det-

-och det har jag gjort i många år nu.

Jag tänkte ta ett exempel-

-på forskning som man kan göra.

Ett pågående forskningsprojekt som-

-jag, tillsammans med tre kollegor, håller på med-

-handlar om förhållandet mellan tradition-

-och migration. Vad händer- -med religiösa traditioner-

-när de hamnar i ett annat sammanhang? Hur förändras-

-förhandlas och förhåller man sig till traditionerna-

-när situationen är en annan än den ursprungliga?

Hur integreras religion och tradition-

-i ett nytt sammanhang? Det är frågeställningen- -yeni bir bağlamda? İşte soru bu -för ett fyraårigt projekt som vi har hållit-

-på med i tre år snart.

Den religiösa organisation som vi har valt-

-att studera det här utifrån är syrisk-ortodoxa kyrkan-

-i Sverige. Det är en av de största- -kyrkorna i Sverige. Det är en kyrka som har varit etablerad-

-i Sverige i över 50 år och som har över 50-

-församlingar och 50 000 medlemmar.

Tidigare har det inte funnits någon forskning-

-om kyrkan. Det har forskats om de människor-

-som är kopplade till kyrkan, många gånger assyrier-

-och syrianer, men själva kyrkan och traditionerna-

-i den har det inte forskats på tidigare. Nu är det bråttom för det är 50 år-

-sedan den började etableras. Vi ser att- -material, dokument och människorna som var med då-

-finns inte kvar. Vi har valt att titta på-

-olika delar i den här kyrkan-

-där traditionerna finns med och får betydelse.

Vi tittar på hur ledarskapet ser ut-

- och förhållandet mellan präster och styrelser.

Vi tittar på hur utbildningen ser ut.

Hur för man över kunskapen om kyrkan- Kilise bilgisi nasıl aktarılır

-till en annan generation och till varandra?

Vi tittar på ritualerna-

-och de religiösa handlingarna som sker under gudstjänster-

-och i andra sammanhang. Vi tittar-

-på organiseringen. Hur organiseras den här-

-kyrkan? Vilka grupper finns- -inom kyrkan och hur relaterar de-

-till andra grupper och till samhället i stort?

Det är fyra fält som vi går-

-vidare med och tittar på. Vad ser vi då?

Vet vi någonting? Nej, än så länge har vi inte- -några riktiga resultat. Men att traditionerna skulle-

-vara statiska och oförenliga i en kyrka- -som brukar sägas vara världens äldsta-

-och där man pratar Jesu språk i gudstjänsten-

-så är det inte. Traditionerna-

-förhandlas, förändras och ser-

-olika ut beroende på vilken församling vi tittar på.

Vi ser hur migration påverkar religion klart-

-och tydligt här och nu.