För tidigt för HD att blanda sig in i valet
2020-11-06 12:13:00
Samtidigt som räknandet av röster är inne i sitt slutskede så pågår också flera rättsliga processer där hanterandet av valet och framför allt rösträkningen ifrågasätts.
Hör Ekots utrikesredaktör Anders Ask om juridiken i det amerikanska presidentvalet.
– Det är framför allt Trumpkampanjen och republikanerna som försöker få domstolar i de olika delstaterna att ta upp diverse anklagelser där republikanerna menar att vallagar inte följts eller att det finns bevis för olika typer av oegentligheter, det handlar i flera fall om att partiet vill få stopp på räkningen av poströster.
– Flertalet fall är på en ganska begränsad nivå och berör inte några stora mängder röster, så i det här läget tycks det inte kunna påverka valutgången.
– En majoritet av fallet har, enligt vad amerikanska medier rapporter, redan avvisats av domare, bland annat i Georgia.
Innebär det här att det inte blir någon juridisk påverkan på valutgången?
– Det är alldeles för tidigt att säga, jag kan nämna att i viktiga Pennsylvania vann Trumpsidan en framgång när en domstol godkände att partiets valobservatörer ska få komma närmare rösträknandet för att kontrollera att det går rätt till.
– Republikanerna har sagt att det ska driva än mer omfattande processer framöver, och president Trump har det senaste dygnet kommit med ny hård kritik mot vad han menar är Demokraternas försök att genom valfusk beröva honom en ny mandatperiod.
Hur agerar demokraterna i det här läget?
– De driver också en del rättsfall men inte alls i samma omfattning som republikanerna och ägnar mycken tid åt att dels också övervaka att allt går rätt till men från centralt håll kritisera Trumpsidan många påståenden om valfusk.
Kan de här rättsfallen i slutänden hamna i Högsta domstolen?
– Det är inte helt osannolikt, HD har ju inför valet fått ta ställning till flera frågor som handlade om hur valet får genomföras och om räknandet av poströster.
– Juridiska experter i USA tycks vara tämligen ense om att Högsta domstolen kommer att avvakta, och bara agera om det handlar om något ärende i en delstat som berör ett stort antal väljare och kan avgöra hela valet, och självklart då ha en juridisk legitimitet från början, det vill säga med tydliga bevis för oegentligheter.
Det faktum att Högsta domstolen nu har en på papperet tydligare konservativ majoritet bland de nio domarna, kan det spela någon roll för vad de fattar för beslut?
– Det enkla svaret är att det vet vi inte. De utslag som gjordes inför valet gav i vissa fall republikanerna rätt i andra fall demokraterna. Och än så länge är vi en bit ifrån att det är HD som kommer ha avgörandet i sin hand.