×

Nós usamos os cookies para ajudar a melhorar o LingQ. Ao visitar o site, você concorda com a nossa política de cookies.


image

Ekot (with Audio), Storseger för ja-sidan om ny konstitution

Storseger för ja-sidan om ny konstitution

2020-10-26 05:09:00

Chile kommer att få en ny konstitution, som ersätter den som militärdiktaturen införde för 40 år sen.

Nästan åtta av tio röstade för en ny grundlag i dagens historiska folkomröstning. President Sebastián Piñera berömde chilenarnas demokratiska mognad och manad till nationell enighet. JA-sidan vann en förkrossande seger i dagens folkomröstning, med drygt 78 procent av rösterna mot Nej-sidans 21,7 procent. Som väntat var det framför allt de förmögna som motsatte sig idén om att göra en ny konstitution. Det är de rika, säger många bedömare här, som har gynnats mest av den extrema marknadsekonomin som den nuvarande grundlagen garanterar. Drygt 7 miljoner chilenare röstade, ungefär hälften av samtliga röstberättigade, vilket är något fler än i det senaste presidentvalet. Pandemin är en av orsakerna till valskolket, dessutom verkar många nej-anhängare ha stannat hemma, då opinionsundersökningarna tydligt visade att deras alternativ skulle förlora. I april hålls val till den konstituerande församling som ska utarbeta förslaget till ny konstitution. Senast 2022 ska en ny folkomröstning ta ställning till förslaget. I omröstningen beslutade också chilenarna att samtliga ledamöter i den konstituerande församlingen ska väljas i april-valet. Alternativet som förlorade innebar att hälften skulle utses av kongressen. Det resultatet återspeglar chilenarnas låga förtroende för det politiska etablissemanget. Så fort de första preliminära resultaten blev kända tog sig tiotusentals personer ut på gatorna, både här i huvudstaden och i andra städer, för att fira ja-segern. Demonstrationerna var fredliga och i en stämning av folkfest med sång, dans och fyrverkerier. För en timme sen började det utegångsförbud som gällt sen i mars på grund av pandemin. Nu väntar en kraftmätning mellan demonstranterna och politikerna – striden gäller vem som ska leda den fortsatta processen och hur stora reformerna som väntar kommer att bli.


Storseger för ja-sidan om ny konstitution

2020-10-26 05:09:00

Chile kommer att få en ny konstitution, som ersätter den som militärdiktaturen införde för 40 år sen.

Nästan åtta av tio röstade för en ny grundlag i dagens historiska folkomröstning. President Sebastián Piñera berömde chilenarnas demokratiska mognad och manad till nationell enighet. JA-sidan vann en förkrossande seger i dagens folkomröstning, med drygt 78 procent av rösterna mot Nej-sidans 21,7 procent. Som väntat var det framför allt de förmögna som motsatte sig idén om att göra en ny konstitution. Det är de rika, säger många bedömare här, som har gynnats mest av den extrema marknadsekonomin som den nuvarande grundlagen garanterar. Drygt 7 miljoner chilenare röstade, ungefär hälften av samtliga röstberättigade, vilket är något fler än i det senaste presidentvalet. Pandemin är en av orsakerna till valskolket, dessutom verkar många nej-anhängare ha stannat hemma, då opinionsundersökningarna tydligt visade att deras alternativ skulle förlora. I april hålls val till den konstituerande församling som ska utarbeta förslaget till ny konstitution. Senast 2022 ska en ny folkomröstning ta ställning till förslaget. I omröstningen beslutade också chilenarna att samtliga ledamöter i den konstituerande församlingen ska väljas i april-valet. Alternativet som förlorade innebar att hälften skulle utses av kongressen. Det resultatet återspeglar chilenarnas låga förtroende för det politiska etablissemanget. Så fort de första preliminära resultaten blev kända tog sig tiotusentals personer ut på gatorna, både här i huvudstaden och i andra städer, för att fira ja-segern. Demonstrationerna var fredliga och i en stämning av folkfest med sång, dans och fyrverkerier. För en timme sen började det utegångsförbud som gällt sen i mars på grund av pandemin. Nu väntar en kraftmätning mellan demonstranterna och politikerna – striden gäller vem som ska leda den fortsatta processen och hur stora reformerna som väntar kommer att bli.