×

Мы используем cookie-файлы, чтобы сделать работу LingQ лучше. Находясь на нашем сайте, вы соглашаетесь на наши правила обработки файлов «cookie».

image

Lysande Lagom, Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (2)

Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (2)

Sofi: Och särskilt uppe i Norrland, tänker jag.

Emil: Det är bara fördomar. Men jag tycker det här i USA är egna upplevelser, inte baserat på fakta. Men man träffar ofta på… jag har ofta träffat på utländska kvinnor, som kommer hit, hamnar på kurserna, är super, sociala, pratsamma, glada, spralliga. Och så träffar man deras svenska sambo. Kan knappt säga “Hej” super blyg. Har du träffat på typen? Vet vad vi pratar om?

Sofi: Jo, jo, men det kan jag inte stämma här.

Emil: Jag tror ju att de träffar… det är ovanligt för dem med en man som inte pratar så mycket. Det är ovanligt i andra länder. Så träffar man en svensk som är så och då tänker man “oj, han måste vara väldigt intelligent, annat han har ett stort djup” men egentligen är man jätte blyg. Det är min egen teori, vad tror du om den?

Sofi: Jag tror det ligger något i det. Jag tycker det där kommentarer om intelligensen är ganska intressant. Jag lever ju med en fransk man och han har sin teori att eftersom vi svenskar inte pratar så mycket och framförallt inte diskuterar djupare idéer och mer personliga saker med andra, så blir vi liksom lite dummare. Vi liksom inte utvecklar våra tankar, det här är debattformatet som vi har… så det kanske vi motsäger lite…

Emil: Ja, just det. Nu sitter vi och funderar för oss själva, i stället blir vi lite inte lika smarta.

Sofi: Ja, man skulle behöva lite för den här stimulansen är riktigt god. Konflikt skulle innebära att vi kan spetsa till sina kikare, verkligen förstå vad det egentligen är man tänker på.

Emil: Det låter väldigt osvenskt. Men en sådan här… en annan sak som han ofta pratar om är en stereotyp om svenskar. Det här är med att ge kritik. Att vi är konflikträdda. Hur är det med det?

Sofi: Jo, ofta pratar man med någon, både liksom direkt och indirekt kommunikation. Och där har ju folk ofta ganska mycket fördomar också, tänker sig liksom tyskar, de är direkta, de säger vad de vill och är inget liksom småsnackare, liksom de i Japan till exempel, de är än väldigt indirekt. Men ofta är ju bilderna om liksom kombinationsmönster lite mer komplex än att bara indirekt eller direkt ur. Svenskar är faktiskt ganska direkta när det kommer till vissa saker och mindre direkta i andra saker så ofta om vi liksom ska kommunicera vad vi skulle kunna kalla, liksom objektiv information, då kan vi vara väldigt direkta och då lindar vi inte in det här utan det kan vara “kommer inte på mötet. Kan vi boka om det till nästa vecka?”, vilket ofta kan uppfattas som ganska skrämmande om man kommer från till exempel Storbritannien där det skulle föregås av en ursäkt och så vidare.

Emil: Just det.

Sofi: Men i andra situationer, när det till exempel handlar om kritik eller en konflikt, då plötsligt vänder vi det här kommunikations mönster och gör precis tvärtom, försöker liksom mjuka upp det genom att linda in positiva kommentarer och använda ord som “lite”, “kanske” och så vidare.

Emil: Jag fick en fråga av en före detta kursdeltagare om vad betyder det när de säger “så kan man göra”. Mina kollegor säger “så kan man göra” till mig och då vill jag förklara att det betyder att de tycker att jag gjort fel, de tycker att jag har en dum idé. “Ja, så kan man göra. Nu gör vi så här i stället”.

Sofi: Precis, det finns så mycket… Man har tänkt bara på ordet ja, som kan betyda allt ifrån “ja” till ett riktigt liksom ordentligt…

Emil: “jaaa…”

Sofi: “Jaaaa…” Och det här riktigt avståndstagande och det är väldigt sällan man får det här direkta nejet. Man har till exempel en idé på jobbet.

Emil: Precis. Du har ju en liten tabell här i din bok här där det står olika sätt att säga nej och där det första “nej” betyder “nej”. “Nja” betyder “nej”. “Jag vet inte” betyder nej, eller “kanske” betyder “nej”, och “vi får se”, eller “jag ska tänka på saken” betyder “nej”…

Sofi: …också “nej”.

Sofi: Precis. Om man vill tro, om det ska vara ett “ja”, då är det oftare här liksom väldigt entusiastisk - “absolut”, eller “precis”. Ja…

Emil: Ja, då precis man bara får säga “ja, det kan vi göra”. Då undrar man lite “hmmm, vill de egentligen det eller inte?

Sofi: Precis. Sedan går man där och väntar i ett par veckor, men ingenting händer och då blir man lite osäker på om det verkligen var ett “ja”, eller om det var egentligen något annat som har hänt.

Emil: Precis. Men det intressanta här, du säger mig att att när det är objektiv information eller vi liksom ska informera någon om någonting, då är vi väldigt direkta.

Sofi: Ja och svenskar älskar siffror, jag har kommit på.

Emil: Hur då?

Sofi: Det finns en historia om en man som går längs en sjö. Han är engelsman, tror jag, och han stöter på en svensk som kommer upp och precis har badat och så frågar henne “Är det varmt i vattnet?” och svensken svarar “23”. Och försöker han insistera, den här engelsmannen, “så det är varmt?”, “är det varmt eller kallt?”, men svenska liksom… “23”. Och ofta är det faktiskt så, jag vet min mamma, till exempel, och hon… känner vilken temperatur det är i vattnet, som hon har liksom tränat upp sin känselsinne för att kunna grad-bestämma.

Emil: Ja alltså… alla svenskar vet ju vilken tid på dygnet som helst vad grader är, om det är ju några grader varmt i morse. Du kan fråga vem som helst på gatan. Alla vet den.

Sofi: Men det finns ju en trygghet i det här att slippa ta ställning. Man behöver inte säga varmt eller kallt. Man behöver inte säga att det är långt eller kort att åka sommarstugan, utan det är 46 mil, och alla svenskar vet exakt hur många kvadratmeter deras boende på. Det här är, ja, självklart, absurd, från ett annat perspektiv att man har koll på sådana saker.

Emil: Har du en stor lägenhet? 98 kvadrat.

Sofi: Och i annonsen så står det 99, men sedan har vi mätt och det är 98. Det är väldigt viktigt och om man kan få lite mer svenska gå in, kom och verkligen börja prata om det här är som en natt i min mormors hemby så var det minus 37 grader, det här är det här datumet.

Emil: Det är ett bra tips till de som ska jobba i Sverige om man vill ha en…

Sofi: Precis. Kanske inte de mest konventionella, liksom, konversationsstartar, som jag brukar kalla det, men det kan ofta liksom bryta med jobb i tystnad eller att man inte vet hur man ska prata om någonting.

Emil: Men jag har också märkt ibland att somlig svenskarna blir ganska irriterade om det kommer någon… jag hade en kursdeltagare från en annan kultur som har stod och väntat på mig utanför mitt arbetsrum. Och så ja, jag skulle in liksom, och, “Ja, hej, vad vill du?” och då började han här: “Hur mår du?” “Jag mår bra, tack” “Hur mår din fru?” “Hon mår så bra?” “Hur mår dina barn?” “Ja, de mår bra” “Hur mår dina föräldrar?” Och för hans kultur så är det väldigt oartigt att bara direkt säga vad man tycker, speciellt när man vill liksom begära någonting av någon annan, då måste man först vara lite trevlig. Det blir ju super irriterande till slut och så frågar jag mig “Vad vill du höra? Kom med saken!”

Sofi: Så där har du kanske inte heller varit trevlig tillbaka, för du kanske förväntades fråga om hans familj.

Emil: Precis. Det är så det går till. Ja, men har du något tips då till den som ska arbeta i Sverige med att ge kritik och få kritik. När vi pratar om hur svenskarna är, vad ska man göra som om man är utlänning och ska arbeta i Sverige och ge kritik?

Sofi: Jag då kommer ju först i frågan hur ska man anpassa sig till den nya lokala kulturen eller ska man hålla fast vid sin egen? Det där är ju ofta en ganska svår fråga för många. Då känner jag att det nästan är i konflikt med deras integritet eller identitet att liksom ändra på sig.

Emil: Vi kanske behöver lite nytt blod på olika sätt i det landet också. Det kanske är bra också…

Sofi: Det brukar jag också säga. Tiggeri och kultur förändras alltid och att det flyttar in människor. Det är en del av vår kultur och att en anledning till att det förändras och det har förändrats tidigare så det är inget nytt. Men däremot tycker jag att det är viktigt att man som en utländsk person i ett nytt land ska veta vilka regler eller vilka normer man har att göra med för att en dag sitter man där i en situation och verkligen vill göra ett gott intryck eller vill övertyga med om att ta det beslut man själv vill ta. Och då kan det vara bra att kunna de här sociala koderna hos det svenska sättet att göra det. Och då handlar det ju om liksom att om det handlar om kritik eller en konfrontation, då ska man tona ner det och ta det så försiktigt som möjligt. Det finns ju den här ganska populära “sandwich metoden” att du börjar med något positivt och sedan får du in liksom det riktiga budskapet…

Emil: …det man egentligen vill säga.

Sofi: … precis och sedan avsluta med något “men det var bra ändå”. Det där brukar faktiskt inte vara särskilt svårt för många när de väl liksom har accepterat att det där inte, så att säga, inkräktar på deras person. Men däremot kan det måste vara svårt att faktiskt förstå vad svenskarna menar. Att själv lyckas liksom hitta det där riktiga budskapet mitt i den här stora dubbelmakan, liksom bara onödigt positivt.

Emil: Man måste lära sig sålla lite för att höra vad de egentligen säger…

Sofi: …ja…

Emil: …och kritiken kan ju vara ganska otydlig i dag, så det kan vara så “så kan man göra, men det vore lite bättre om vi kunde nästa gång göra så här”.

Sofi: Ja, och det är det min man hävdar beror på att vi är så ovana att uttrycka kritik, att vi faktiskt inte riktigt vet hur vi är, liksom, att vi inte tycker det är särskilt bra.

Emil: Vi är lite otränade på det. Ja, men en annan fråga är då vad man ska göra om man som utländsk person i Sverige samarbetar om man verkligen vill visa framfötterna. Vi har ju det här fina uttrycket “visa framfötterna” - gör ett gott intryck på jobbet - och liksom verkligen lyckas. Vad gör man då? Man ska inte jobba för hårt. Man ska liksom inte ta över någon annans arbetsuppgifter eller liksom konkurrera ut någon så där.

Sofi: Nej, jag tror det handlar väldigt mycket och blir en del av team möte att liksom bygga förtroende med sina kollegor och sätta sig ner och fika och prata om hur många mil det är till sommarstugan och hur mycket man springer på helgen och hur många gamla… gammal katten är och så där. De är ganska egentligen meningslösa och ytliga relationer som man säkert tycker att det här är och sedan måste man se på lång sikt att om man är en kompetent yrkes person så kommer det alltid visa sig när det väl är dags. Men även då kanske man man man framförallt fokuserar på det gemensamma resultat och inte sig själv som en individ.

Emil: Just det. Teamet före laget före jaget är det som gäller. Men om man då vänder på om man är svensken på arbetsplatsen och så får man en utländsk kollega som inte är van vid normerna kanske, har du några tips där och vad man ska tänka?

Sofi: Jag tror att man alltid ska ha i bakhuvudet liksom att den här personen vill väl och den här personen vill göra ett gott intryck och genom det så tror jag att man får en mycket större tolerans för det som man kanske upplever som avvikande beteende och sedan också se det som en positiv sak att någon som bidrar med ett mer sätt att se saker från ett annat perspektiv. Det är någonting otroligt positivt också för från själva gemenskapen. Och angående fika och så där att faktiskt öppet informera om vad som är förväntningarna både från, så tt säga, högre ort och från kollegorna, så att man man som utländsk kollega faktiskt förstår vad det menar att man ska göra.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (2) Section|Prejudices||generalizations Abschnitt 2: Vorurteile und Verallgemeinerungen (2) Section 2: Prejudices and Generalizations (2) Sección 2: Prejuicios y generalizaciones (2) Section 2 : Préjugés et généralisations (2) Sezione 2: Pregiudizi e generalizzazioni (2) Deel 2: Vooroordelen en generalisaties (2) Раздел 2: Предрассудки и обобщения (2) Bölüm 2: Önyargı ve genellemeler (2)

**Sofi:** Och särskilt uppe i Norrland, tänker jag. |||||Nordschweden|| ||especially|up there||Northern Sweden|I think| ||especialmente||||| Sofi: And especially up in Norrland, I think. Sofi: Özellikle de Norrland'da sanırım.

**Emil:** Det är bara fördomar. ||||Vorurteile ||||prejudices ||||prejuicios Emil: Das sind nur Vorurteile. Emil: It's just prejudice. Emil: Bu sadece önyargı. Men jag tycker det här i USA är egna upplevelser, inte baserat på fakta. |||||||||Erfahrungen||basierend|| But|I|think||||||personal experiences|personal experiences||based||facts ||pienso|||||||experiencias personales||||hechos But I think this in the US is personal experience, not based on facts. Ancak ABD'de bunun gerçeklere dayanmadığını, kendi deneyimim olduğunu düşünüyorum. Men man träffar ofta på… jag har ofta träffat på utländska kvinnor, som kommer hit, hamnar på kurserna, är super, sociala, pratsamma, glada, spralliga. ||||||||||ausländische|||||landen||die Kurse||super||gesprächig|fröhlich|lebhaft ||come across||||||||foreign|women|||here|end up in|come across|the courses||great||talkative||bubbly |||||||||||||||||||||||neşeli |||||||||||||||||los cursos||||||juguetonas Aber man trifft oft ... Ich habe oft ausländische Frauen getroffen, die hierher kommen, in den Kursen landen, super sind, sozial, gesprächig, glücklich, heiter. But you often meet... I have often met foreign women who come here, end up on the courses, are super, social, talkative, happy, bubbly. Ama sık sık karşılaşıyorsunuz... Buraya gelen, kurslara katılan, süper, sosyal, konuşkan, mutlu, neşeli yabancı kadınlarla sık sık karşılaştım. Och så träffar man deras svenska sambo. ||||||Lebensgefährte ||meets||||partner ||görmek|||| ||||||pareja de hecho Und dann lernt man ihren schwedischen Partner kennen. And then you meet their Swedish partner. Ve sonra İsveçli ortaklarıyla tanışırsınız. Kan knappt säga “Hej” super blyg. |kaum|||sehr| |barely|||so|shy |apenas||||muy tímido Kann kaum "Hallo" sagen, super schüchtern. Can hardly say "Hello" super shy. Zar zor "Merhaba" diyebiliyor, çok utangaç. Har du träffat på typen? Have you met the type? Adamla tanıştın mı? Vet vad vi pratar om? Weißt|||| Know what we're talking about? Ne hakkında konuştuğumuzu biliyor musunuz?

**Sofi:** Jo, jo, men det kan jag inte stämma här. ||||||||übereinstimmen| ||||||||tune| ||||||||conciliar aquí| Sofi: Ja, ja, aber das kann ich hier nicht machen. Sofi: Yes, yes, but I can't say that here. Sofi: Evet, evet, ama burada dava açamam.

**Emil:** Jag tror ju att de träffar… det är ovanligt för dem med en man som inte pratar så mycket. ||||||meet with|||unusual|||||||||| |||||||||poco común||ellos|||||||| Emil: I think they meet... it's unusual for them with a man who doesn't talk much. Emil: Sanırım tanışıyorlar... çok konuşmayan bir adamla tanışmak onlar için alışılmadık bir şey. Det är ovanligt i andra länder. ||uncommon||| It is unusual in other countries. Bu durum diğer ülkelerde alışılmadık bir durumdur. Så träffar man en svensk som är så och då tänker man “oj, han måste vara väldigt intelligent, annat han har ett stort djup” men egentligen är man jätte blyg. |||||||||||||||||intelligent||||||Tiefe|||||| |meets||||||||||||||||intelligent|||||great depth|depth|||||very|shy |||||||||||||||||||||||derinlik|||||| ||||||||||||||||||otro|||||profundidad|||||| Dann trifft man einen Schweden, der so ist, und denkt: "Wow, er muss sehr intelligent sein, oder er hat eine große Tiefe", aber in Wirklichkeit ist man sehr schüchtern. So you meet a Swede who is like that and then you think "oh, he must be very intelligent, otherwise he has great depth" but actually you are very shy. Dan ontmoet je een Zweed die zo is en denk je "wow, die moet wel heel intelligent zijn, of anders heeft hij veel diepgang", maar eigenlijk ben je heel verlegen. Sonra böyle bir İsveçliyle tanışıyorsunuz ve "vay canına, çok zeki olmalı ya da büyük bir derinliği var" diye düşünüyorsunuz, ama aslında çok utangaçsınız. Det är min egen teori, vad tror du om den? That's my own theory, what do you think about it?

**Sofi:** Jag tror det ligger något i det. ||||lies||| Sofi: I think there is something in it. Sofi: Bence bu konuda bir şeyler var. Jag tycker det där kommentarer om intelligensen är ganska intressant. ||||||zeka||| ||||Kommentare||der Intelligenz||| ||||comments||the intelligence||| Ich finde diese Bemerkung über die Intelligenz recht interessant. I find that comment about the intelligence quite interesting. Zeka hakkındaki bu yorumu oldukça ilginç buluyorum. Jag lever ju med en fransk man och han har sin teori att eftersom vi svenskar inte pratar så mycket och framförallt inte diskuterar djupare idéer och mer personliga saker med andra, så blir vi liksom lite dummare. |||||französischen||||||||||||||||||diskutieren|tiefere||||persönliche|||||||||dümmer |||||||||||||||||||||above all||discuss|deeper ideas|ideas|||personal|||||||||dumber |||||||||||||||||||||||||||||||||||||Más tontos Ich lebe mit einem Franzosen zusammen, und er hat die Theorie, dass wir Schweden ein bisschen dümmer werden, weil wir nicht so viel reden und vor allem nicht über tiefere Ideen und persönlichere Dinge mit anderen diskutieren. After all, I live with a French man and he has his theory that because we Swedes don't talk that much and above all don't discuss deeper ideas and more personal things with others, we become a bit dumber. Fransız bir adamla yaşıyorum ve onun bir teorisi var: Biz İsveçliler çok fazla konuşmadığımız, özellikle de daha derin fikirleri ve daha kişisel şeyleri başkalarıyla tartışmadığımız için biraz daha aptal oluyoruz. 毕竟,我和一个法国人住在一起,他有他的理论,因为我们瑞典人说话不多,最重要的是不与他人讨论更深层次的想法和更个人的事情,所以我们不知何故变得有点愚蠢。 Vi liksom inte utvecklar våra tankar, det här är debattformatet som vi har… så det kanske vi motsäger lite… |||||||||Debattenformat||||||||widersprechen| |||develop|our|thoughts||||debate format|||have|||||contradict| |||||||||tartışma formatı||||||||çelişiyoruz|biraz |||desarrollamos||||||formato de debate||||||||contradice| Wir entwickeln unsere Gedanken irgendwie nicht, das ist das Debattenformat, das wir haben ... also widersprechen wir dem vielleicht ein bisschen ... We kind of don't develop our thoughts, this is the debate format that we have... so maybe we contradict that a bit... We ontwikkelen onze gedachten niet echt, dit is de debatvorm die we hebben... dus misschien spreken we dat een beetje tegen... Düşüncelerimizi gerçekten geliştirmiyoruz, sahip olduğumuz tartışma formatı bu... bu yüzden belki de bununla biraz çelişiyoruz... 我们有点不发展自己的想法,这就是我们的辩论形式……所以也许我们有点矛盾……

**Emil:** Ja, just det. Emil: Yes, exactly that. Nu sitter vi och funderar för oss själva, i stället blir vi lite inte lika smarta. |||||||||yerine|||||| |||und||||||||||||intelligent ||||pondering|||||||||||as smart Ahora||||||nosotros mismos|||en lugar||||||inteligentes Jetzt sitzen wir da und denken für uns selbst, stattdessen werden wir ein bisschen weniger schlau. Now we sit and think for ourselves, instead we become a little less smart. Nu zitten we en denken we bij onszelf, in plaats daarvan worden we een beetje minder slim. Şimdi oturup kendi kendimize düşünüyoruz, bunun yerine biraz daha az akıllı oluyoruz.

**Sofi:** Ja, man skulle behöva lite för den här stimulansen är riktigt god. |||||||||Anregung|||richtig gut |||||||||stimulation||| ||||||para|||estímulo||| Sofi: Ja, ein bisschen bräuchte man schon, denn dieser Stimulus ist wirklich gut. Sofi: Yes, you would need a little because this stimulus is really good. Sofi: Ja, je hebt wel wat nodig want deze stimulans is echt goed. Sofi: Evet, biraz ihtiyacınız olacak çünkü bu teşvik gerçekten çok iyi. Konflikt skulle innebära att vi kan spetsa till sina kikare, verkligen förstå vad det egentligen är man tänker på. Konflikt|würde||||könnten|schärfen|||Ferngläser schärfen||||||||| çelişki||||||keskinleştirmek|||dürbünleri||||||||| ||||||afinar|||prismáticos||||||||| Conflict||mean||||sharpen|||binoculars||understand||||||| Konflikt würde bedeuten, dass wir unser Fernglas schärfen können, wirklich verstehen, was uns wirklich beschäftigt. Conflict would mean that we can sharpen our binoculars, really understand what is really on one's mind. Conflict zou betekenen dat we onze verrekijker kunnen aanscherpen, echt begrijpen waar we aan denken. Çatışma, dürbünümüzü keskinleştirebileceğimiz, ne düşündüğümüzü gerçekten anlayabileceğimiz anlamına gelir.

**Emil:** Det låter väldigt osvenskt. ||||untypisch schwed |It|||un-Swedish ||||poco sueco Emil: Das klingt sehr unschwedisch. Emil: That sounds very un-Swedish. Emil: Bu kulağa hiç İsveçli gibi gelmiyor. Men en sådan här… en annan sak som han ofta pratar om är en stereotyp om svenskar. ||||||||||||||Stereotyp|| ||||||||||||||stereotype|| But one like this... another thing he often talks about is a stereotype about Swedes. Det här är med att ge kritik. Dies ist mit dem Geben von Kritik. This is with giving criticism. Att vi är konflikträdda. |||konfliktscheu att||olduğumuz|çatışma korkusu olan |||Tememos conflictos. |||afraid of conflict Dass wir Angst vor Konflikten haben. That we are afraid of conflict. Hur är det med det? ||||o How about that?

**Sofi:** Jo, ofta pratar man med någon, både liksom direkt och indirekt kommunikation. ||||||jemandem|||||indirekt|Kommunikation ||||||biriyle|||||| ||||||alguien|||||| |||||||||||indirect|communication Sofi: Yes, you often talk to someone, both direct and indirect communication. Och där har ju folk ofta ganska mycket fördomar också, tänker sig liksom tyskar, de är direkta, de säger vad de vill och är inget liksom småsnackare, liksom de i Japan till exempel, de är än väldigt indirekt. |||||||||||||Deutsche|||direkt||||||||||Plaudertaschen||||Japan|||||||indirekt ||||||quite||preconceived notions|||||Germans|||direct||||||||nothing|like|small talkers|like|||Japan|||||even more|very|indirect ||||||||||||||||||||||||||sohbetçi||||||||||| ||||||||prejuicios|||||alemanes|||||||||||||charlatanes||||||||||| Und da haben die Leute auch oft viele Vorurteile, denken Sie an die Deutschen, die sind direkt, die sagen, was sie wollen und sind nicht so Smalltalker, wie die Japaner zum Beispiel, die sind noch sehr indirekt. And people there often have quite a lot of prejudices too, they think like Germans, they are direct, they say what they want and are nothing like small talkers, like those in Japan for example, they are still very indirect. En ook daar hebben mensen vaak nogal wat vooroordelen, denk maar aan Duitsers, die zijn direct, die zeggen wat ze willen en zijn niet van de small talkers, zoals die in Japan bijvoorbeeld, die zijn nog erg indirect. Men ofta är ju bilderna om liksom kombinationsmönster lite mer komplex än att bara indirekt eller direkt ur. ||||die Bilder|||Kombinationsmuster|||komplexer||||||| ||||the images|||combination patterns|||complex|more complex than|||indirectly|||from ||||las imágenes|||Patrones combinados||||||||||de Oft sind die Bilder jedoch etwas komplexer als nur indirekt oder direkt aus einem Kombinationsmuster. But often the images of combination patterns are a bit more complex than just indirect or direct. Vaak zijn de afbeeldingen echter iets complexer dan alleen indirect of direct van een combinatiepatroon. Svenskar är faktiskt ganska direkta när det kommer till vissa saker och mindre direkta i andra saker så ofta om vi liksom ska kommunicera vad vi skulle kunna kalla, liksom objektiv information, då kan vi vara väldigt direkta och då lindar vi inte in det här utan det kan vara “kommer inte på mötet. ||||||||||||||||||||||||||||||objektive Information||||||||||umschreiben|||||||||||||das Treffen verpassen ||actually|quite|direct or straightforward||it|||certain|||less direct in|direct or straightforward|||||||||||||||call||objective|information||||||direct|||sugarcoat|||||||||||||the meeting ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||lindar||||||||||||| ||||||||||||||||||||||||||||||objetiva||||||||||endulzar||||||||||||| Die Schweden sind in manchen Dingen sehr direkt und in anderen weniger direkt. Wenn wir also etwas mitteilen, was man als objektive Information bezeichnen könnte, können wir sehr direkt sein und dann nicht einpacken, sondern es kann heißen: "Kommen Sie nicht zum Treffen". Swedes are actually quite direct when it comes to some things and less direct in other things so often if we are to sort of communicate what we could call, like objective information, then we can be very direct and then we don't wrap this up but that can be “not coming to the meeting. İsveçliler aslında bazı konularda oldukça doğrudandır, diğer konularda ise daha az doğrudandır; bu nedenle, nesnel bilgi diyebileceğimiz şeyleri bir şekilde iletmek istiyorsak, o zaman çok doğrudan olabiliriz ve sonra bu konuyu bitirmeyiz. ama bu “toplantıya gelmemek” olabilir. Kan vi boka om det till nästa vecka?”, vilket ofta kan uppfattas som ganska skrämmande om man kommer från till exempel Storbritannien där det skulle föregås av en ursäkt och så vidare. |||||||||||||||||||||İngiltere|||||||özür||| ||umbuchen|||||||||wahrgenommen werden|||beängstigend||||aus kommt|||Großbritannien||||vorangestellt|||Entschuldigung||| ||reschedule||||next|||||be perceived||quite|intimidating|||||||United Kingdom||||be preceded by|||apology||| |||||||||||percibirse|||intimidante|||||||||||precederá|||||| Können wir den Termin auf nächste Woche verschieben?", was z. B. im Vereinigten Königreich oft als ziemlich einschüchternd empfunden werden kann, da dort eine Entschuldigung usw. vorausgehen würde. Can we reschedule it for next week?”, which can often be perceived as quite intimidating if you come from, say, the UK where it would be preceded by an apology and so on. Kunnen we het verzetten naar volgende week?", wat vaak als behoorlijk intimiderend kan worden ervaren als het bijvoorbeeld uit het Verenigd Koninkrijk komt, waar het zou worden voorafgegaan door een verontschuldiging enzovoort. Gelecek haftaya yeniden planlayabilir miyiz?” gibi sorular sorarsanız, bu genellikle oldukça korkutucu olarak algılanabilir, örneğin Birleşik Krallık'tan geliyorsanız, öncesinde bir özür vb. gelecektir.

**Emil**: Just det. |Genau.| Emil: Exactly. Emil: Kesinlikle.

**Sofi**: Men i andra situationer, när det till exempel handlar om kritik eller en konflikt, då plötsligt vänder vi det här kommunikations mönster och gör precis tvärtom, försöker liksom mjuka upp det genom att linda in positiva kommentarer och använda ord som “lite”, “kanske” och så vidare. ||||||||||||||Konflikt|||||||Kommunikationsmuster|Muster|und||||||aufweichen||es||dass|einwickeln|||Kommentare||||||||| ||in|||||||is about|||||||suddenly|turn around||||communication|pattern of communication|and|||the opposite way|tries||soften up|||soften with||wrap||positive|||||||||| |||||||||||||||||||||iletişim||||||||||||||||||||||||| ||||||||||||||||de repente|cambiamos|||||patrón de comunicación||||al revés|||suavizar|||||linda|||||||||||| Sofi: Aber in anderen Situationen, z. B. wenn es um Kritik oder einen Konflikt geht, drehen wir dieses Kommunikationsmuster plötzlich um und tun genau das Gegenteil, indem wir versuchen, es durch positive Kommentare und die Verwendung von Worten wie "ein bisschen", "vielleicht" usw. abzumildern. Sofi: But in other situations, when it's about criticism or a conflict, for example, then suddenly we reverse this pattern of communication and do exactly the opposite, sort of try to soften it by wrapping up positive comments and using words like "little", “maybe” and so on. Sofi: Maar in andere situaties, bijvoorbeeld als het gaat om kritiek of een conflict, draaien we dit communicatiepatroon plotseling om en doen we precies het tegenovergestelde, proberen we het te verzachten door positieve opmerkingen te maken en woorden te gebruiken als "een beetje", "misschien" enzovoort.

**Emil:** Jag fick en fråga av en före detta kursdeltagare om vad betyder det när de säger “så kan man göra”. |||||||||||||||||so||| ||received|||||before|this|course participant||||||||||| ||recibí|||||anterior||||||||||||| Emil: Ein ehemaliger Schüler hat mich gefragt, was es bedeutet, wenn man sagt: "Das kannst du auch". Emil: I received a question from a former course participant about what it means when they say "that's how you can do it". Emil: Een oud-leerling vroeg me wat het betekent als ze zeggen "dat kun je". Emil: Eski bir kurs katılımcısından "bunu böyle yapabilirsin" demenin ne anlama geldiğine dair bir soru aldım. Mina kollegor säger “så kan man göra” till mig och då vill jag förklara att det betyder att de tycker att jag gjort fel, de tycker att jag har en dum idé. ||||||||||||||||||||||||||||||aptal| ||sagen||||||||||ich||||||||||||||||||| |||||one||||||||explain|||||that|think believe||to you||wrong|||||||stupid|idea |||||||||||||explicar|||||||||||||||||tonta| Meine Kollegen sagen mir: "Das ist der richtige Weg", und ich möchte ihnen erklären, dass sie meinen, ich hätte einen Fehler gemacht, dass ich eine dumme Idee habe. My colleagues say "that's how you can do it" to me and then I want to explain that it means they think I made a mistake, they think I have a stupid idea. Mijn collega's zeggen tegen me "zo moet het" en ik wil uitleggen dat dit betekent dat ze denken dat ik een fout heb gemaakt, dat ze denken dat ik een stom idee heb. Meslektaşlarım bana "bunu böyle yapabilirsin" diyorlar ve ben de bunun benim hata yaptığımı düşündükleri anlamına geldiğini, aptalca bir fikrim olduğunu düşündüklerini açıklamak istiyorum. “Ja, så kan man göra. Yes|||| “Yes, you can do that. “Evet, bunu yapabilirsin. Nu gör vi så här i stället”. Now|||||| |hacemos||||| Now we do this instead". Laten we dit in plaats daarvan doen. Şimdi bunun yerine bunu yapıyoruz".

**Sofi:** Precis, det finns så mycket… Man har tänkt bara på ordet ja, som kan betyda allt ifrån “ja” till ett riktigt liksom ordentligt… |||||||||||||||bedeuten|||||||| |||||a lot||||||word||||mean|everything from|from||||||properly |||||||||||||||anlamına gelmek|||||||| |||||||||||||||significar||||||verdadero|como que|adecuadamente Sofi: Exactly, there is so much... They have only thought of the word yes, which can mean anything from "yes" to a really, like properly... Sofi: Precies, er zijn zoveel... Je hebt alleen maar gedacht aan het woord ja, dat van alles kan betekenen, van "ja" tot een echt, echt goed... Sofi: Aynen öyle, o kadar çok şey var ki... Sadece evet kelimesini düşünmüşler, bu "evet"ten gerçekten, tam anlamıyla bir şeye kadar her şeyi ifade edebiliyor...

**Emil**: “jaaa…” |jaaaa |evet |“yes” Emil: "yeah..." Emil: "Evet..."

**Sofi**: “Jaaaa…” Och det här riktigt avståndstagande och det är väldigt sällan man får det här direkta nejet. |Ja|||||distanziert|||||||||||direkte Nein |evet|||||||||||||||| ||||||distanciamiento||||muy|rara vez|||||| |"Yeeees..."|||||distancing oneself|||||rarely||gets|||direct|direct no Sofi: "Yeah..." And this real distancing and it's very rare that you get this direct no. Sofi: "Ja..." En dit is echte afwijzing en het is heel zeldzaam om zo'n direct nee te krijgen. Man har till exempel en idé på jobbet. |||||idea|| For example, you have an idea at work.

**Emil**: Precis. Emil: Exactly. Du har ju en liten tabell här i din bok här där det står olika sätt att säga nej och där det första “nej” betyder “nej”. |||||Tabelle|||||||||||||||||||| |||||table|||your|book||there||says|||||||||||means| Tú|||||tabla|||||||||||||||||||| Sie haben in Ihrem Buch eine kleine Tabelle, in der Sie verschiedene Arten des Neinsagens auflisten und wo das erste "Nein" "Nein" bedeutet. You have a little table here in your book where it says different ways to say no and where the first "no" means "no". Je hebt hier in je boek een kleine tabel met verschillende manieren om nee te zeggen en waar de eerste "nee" "nee" betekent. “Nja” betyder “nej”. "Nja" means "no". “Jag vet inte” betyder nej, eller “kanske” betyder “nej”, och “vi får se”, eller “jag ska tänka på saken” betyder “nej”… ||||||||||||wir werden sehen|||||||| |||means||||||||will|||||||the matter|| ||||||||||||||||||şey|| Ich weiß nicht" bedeutet "nein", oder "vielleicht" bedeutet "nein", und "wir werden sehen" oder "ich werde darüber nachdenken" bedeutet "nein". .... "I don't know" means no, or "maybe" means "no", and "we'll see", or "I'll think about it" means "no"...

**Sofi**: …också “nej”. Sofi: ...also "no".

**Sofi:** Precis. Om man vill tro, om det ska vara ett “ja”, då är det oftare här liksom väldigt entusiastisk - “absolut”, eller “precis”. |||creer|||||||||||aquí|||||| If you want to believe, if it is to be a "yes", then it is more often here like very enthusiastic - "absolutely", or "exactly". Als je wilt geloven, als het een "ja" moet zijn, dan is het hier vaker als heel enthousiast - "absoluut", of "precies". Ja…

Emil: Ja, då precis man bara får säga “ja, det kan vi göra”. ||then||||is allowed to|||||| Emil: Yes, then you just have to say "yes, we can do that". Då undrar man lite “hmmm, vill de egentligen det eller inte? ||||hmmm|||||| ||||hmmm|||||| ||||hmmm|want to||actually||| Then you wonder a little "hmmm, do they really want it or not?

**Sofi:** Precis. Sofi: Exactly. Sedan går man där och väntar i ett par veckor, men ingenting händer och då blir man lite osäker på om det verkligen var ett “ja”, eller om det var egentligen något annat som har hänt. ||||||||||||||||||belirsiz||||||||||||||||| |geht|||||||||||||||||unsicher||||||||||||||||| |||||waiting|||||||happens||||||unsure|||||||||||||||||has happened ||||||||||||||||||||||||||||||realmente||||| Then you go there and wait for a couple of weeks, but nothing happens and then you become a little unsure if it really was a "yes", or if it was actually something else that has happened. Dan ga je erheen en wacht je een paar weken, maar er gebeurt niets en dan word je een beetje onzeker of het echt een "ja" was, of dat er iets anders is gebeurd.

**Emil:** Precis. Emil: Exactly. Men det intressanta här, du säger mig att att när det är objektiv information eller vi liksom ska informera någon om någonting, då är vi väldigt direkta. ||||||||||||||||||informieren|||||||| |||||||||when|||||||like||inform||||then||||direct But the interesting thing here, you're telling me that when it's objective information or we're kind of informing someone about something, then we're very direct.

**Sofi:** Ja och svenskar älskar siffror, jag har kommit på. |||||Zahlen|||| ||||loves|numbers|I have||figured out| Sofi: Ja, und die Schweden lieben Zahlen, das habe ich gemerkt. Sofi: Yes, and Swedes love numbers, I've come up with it.

**Emil**: Hur då? |Wie| Emil: How then?

**Sofi**: Det finns en historia om en man som går längs en sjö. ||||||||||am||See ||||||||||along||lake ||||||||||a lo largo de||lago Sofi: Es gibt eine Geschichte über einen Mann, der an einem See entlang geht. Sofi: There is a story about a man walking along a lake. Han är engelsman, tror jag, och han stöter på en svensk som kommer upp och precis har badat och så frågar henne “Är det varmt i vattnet?” och svensken svarar “23”. |||||||||||||||||yüzdü|||||||||||| ||Engländer|||||trifft||||||hoch||gerade||gebadet hat||||||es|||||der Schwede| ||Englishman|||||runs into||||||up||||bathed|||||||||||the Swede|answers |||||||se encuentra con||||||||||bañado|||||||||agua|||responde Er ist Engländer, glaube ich, und stößt mit einer Schwedin zusammen, die gerade schwimmen war, und fragt sie: "Ist es heiß im Wasser?". und die Schwedin antwortet "23". He is English, I think, and he runs into a Swede who comes up and has just bathed and asks her "Is the water warm?" and the Swede answers "23". Och försöker han insistera, den här engelsmannen, “så det är varmt?”, “är det varmt eller kallt?”, men svenska liksom… “23”. |||ısrar etmek||||||||||||||| Und|||bestehen|||der Engländer|||||||||||| |is trying||insist|||the Englishman|||||||||||| Und er versucht, darauf zu bestehen, dieser Engländer, "so it's hot?", "is it hot or cold?", aber Schwedisch wie... "23". And he tries to insist, this Englishman, "so it's warm?", "is it hot or cold?", but Swedish like... "23". En hij probeert aan te dringen, deze Engelsman, "dus het is warm?", "is het warm of koud?", maar Zweeds zegt... "23". Och ofta är det faktiskt så, jag vet min mamma, till exempel, och hon… känner vilken temperatur det är i vattnet, som hon har liksom tränat upp sin känselsinne för att kunna grad-bestämma. |||||||||||||||||||||||||trainiert hat|||Tastsinn|||||bestimmen ||||actually|||||||||||which|temperature|||||||||trained|||sense of touch||||degree-determine|determine ||||||||||||||||sıcaklık||||||||||||||||| |||||||||||||||||||||||||entrenado|||sentido del tacto|||||determinar And often it is actually like that, I know my mother, for example, and she... feels what temperature it is in the water, which she has sort of trained her sense of touch to be able to determine the degree.

**Emil:** Ja alltså… alla svenskar vet ju vilken tid på dygnet som helst vad grader är, om det är ju några grader varmt i morse. ||||||||Zeit||Tageszeit||||||||||||||am Morgen ||||||||||time of day|that|any time||degrees||||||some||||this morning ||||||||||||||||||||||||esta mañana Emil: Nun... alle Schweden wissen zu jeder Tageszeit, wie die Temperatur ist, ob es heute Morgen ein paar Grad warm ist. Emil: Yes, then... all Swedes know what the temperature is at any time of the day, if it's a few degrees warm this morning. Emil: Sí, pues... todos los suecos saben a cualquier hora del día cuántos grados hay, si esta mañana hacía algunos grados de calor. Emil: Nou... alle Zweden weten op elk moment van de dag wat de temperatuur is, of het vanochtend een paar graden warmer is. Du kan fråga vem som helst på gatan. ||Frage||||| ||||who|anyone||the street You can ask anyone on the street. Puedes preguntarle a cualquiera en la calle. Je kunt het iedereen op straat vragen. Alla vet den. Everyone knows it. Todos lo saben.

**Sofi:** Men det finns ju en trygghet i det här att slippa ta ställning. ||||||Sicherheit||||dass|drumherumkommen|Stellung beziehen|Stellung beziehen ||||after all||sense of security|||||avoid||take a stand |||||||||||kaçınmak|almak|tutum almak ||||||seguridad|||||evitar||tomar partido Sofi: Aber es gibt ein Gefühl der Sicherheit, nicht Stellung beziehen zu müssen. Sofi: But there is a sense of security in not having to take a stand. Sofi: Pero hay una seguridad en esto de no tener que tomar una postura. Sofi: Maar er is een gevoel van veiligheid als je geen standpunt hoeft in te nemen. Man behöver inte säga varmt eller kallt. |||sagen||| You don't have to say hot or cold. No es necesario decir que es caliente o frío. Man behöver inte säga att det är långt eller kort att åka sommarstugan, utan det är 46 mil, och alla svenskar vet exakt hur många kvadratmeter deras boende på. ||||||||||||zum Sommerhaus||||460 Kilometer||||||||Quadratmeter||Wohnfläche| |||||||long|||||summer cottage||||miles|||Swedes||||how many|square meters||living space| ||||||||||||||||||||||||metrekare||| ||||||||||||||||||||||||||vivienda| Es ist nicht nötig zu sagen, dass es eine lange oder kurze Fahrt zum Sommerhaus ist, es sind 46 Meilen, und alle Schweden wissen genau, wie viele Quadratmeter ihre Unterkunft hat. You don't need to say that it is far or short to go to the summer cottage, but it is 46 miles, and all Swedes know exactly how many square meters their accommodation is. No es necesario decir que está lejos o cerca ir a la casa de verano, sino que son 46 millas, y todos los suecos saben exactamente cuántos metros cuadrados tiene su vivienda. Det här är, ja, självklart, absurd, från ett annat perspektiv att man har koll på sådana saker. |||||absürt||||||||||| ||||selbstverständlich|absurd|||||dass|||im Blick|||Dinge ||||of course|absurd||||perspective||||"track of"||such| |||||absurdo||||||||control||| Das ist ja natürlich absurd, aus einer anderen Perspektive, dass man solche Dinge im Griff hat. This is, yes, of course, absurd, from another perspective that you have a handle on such things. Esto es, sí, por supuesto, absurdo, desde otra perspectiva que se tenga control sobre esas cosas. Dit is natuurlijk absurd, vanuit een ander perspectief van bewust zijn van zulke dingen.

**Emil:** Har du en stor lägenhet? |||||apartment Emil: Do you have a big apartment? Emil: ¿Tienes un gran apartamento? 98 kvadrat. Quadrat kare square 98 square. 98 metros cuadrados.

**Sofi:** Och i annonsen så står det 99, men sedan har vi mätt och det är 98. |||der Anzeige||||||||gemessen||| |||ilanında||||||||||| |||anuncio||||||||medido||| |||the ad||||||||measured||| Sofi: Und in der Anzeige steht 99, aber dann haben wir gemessen und es ist 98. Sofi: And in the ad it says 99, but then we measured and it's 98. Det är väldigt viktigt och om man kan få lite mer svenska gå in, kom och verkligen börja prata om det här är som en natt i min mormors hemby så var det minus 37 grader, det här är det här datumet. |||||||||||||||||||||||||||||||||minus||||||| ||||||||get||||go|||||||||||||||||hometown|||||||||||date Es ist sehr wichtig, und wenn Sie noch mehr Schweden bekommen können, gehen Sie rein, kommen Sie und fangen Sie wirklich an, darüber zu sprechen, wie es eines Nachts im Heimatdorf meiner Großmutter war, es hatte minus 37 Grad, das ist dieses Datum. It is very important and if you can get a little more Swedish to go in, come and really start talking about this is like a night in my grandmother's home village, it was minus 37 degrees, this is this date. Es muy importante y si se puede obtener un poco más de sueco, entrar, venir y realmente empezar a hablar sobre esto es como una noche en la casa de mi abuela, así que era menos 37 grados, esta es esta fecha. Het is heel belangrijk en als je wat meer Zweeds kunt krijgen, ga naar binnen, kom en begin echt te praten over dit is zoals op een nacht in het geboortedorp van mijn oma, het was min 37 graden, dit is deze datum. Bu çok önemli ve eğer içeri girmek için biraz daha İsveççe öğrenebilirseniz, gelip gerçekten bunun hakkında konuşmaya başlayın, bu büyükannemin köyünde bir gece gibiydi, hava eksi 37 dereceydi, bu tarih.

**Emil:** Det är ett bra tips till de som ska jobba i Sverige om man vill ha en… Emil: Es ist ein guter Tipp für diejenigen, die in Schweden arbeiten wollen, wenn sie... Emil: It's a good tip for those who are going to work in Sweden if you want a... Emil: Es un buen consejo para quienes van a trabajar en Suecia si quieren tener un… Emil: İsveç'te çalışacak olanlar için iyi bir ipucu...

**Sofi:** Precis. Sofi| Sofi: Exactly. Sofi: Exactamente. Sofi: Aynen. Kanske inte de mest konventionella, liksom, konversationsstartar, som jag brukar kalla det, men det kan ofta liksom bryta med jobb i tystnad eller att man inte vet hur man ska prata om någonting. ||||konventionellen||Gesprächsthemen|||||||||||brechen||||Stille||||||||||| |||most conventional|conventional||conversation starters|||usually call|call|||||||break through|||in|silence||||||how||||| ||||||sohbet başlatıcıları|||||||||||||||||||||||||| ||los||convencionales||iniciadores de conversación|||||||||||romper con||trabajo||silencio||||||||||| Vielleicht sind das nicht die konventionellsten Gesprächsanfänge, wie ich es gerne nenne, aber es kann oft die Arbeit in der Stille durchbrechen oder wenn man nicht weiß, wie man über etwas sprechen soll. Maybe not the most conventional, like, conversation starters, as I usually call it, but it can often kind of break with work in silence or not knowing how to talk about something.

**Emil:** Men jag har också märkt ibland att somlig svenskarna blir ganska irriterade om det kommer någon… jag hade en kursdeltagare från en annan kultur som har stod och väntat på mig utanför mitt arbetsrum. ||||||||bazı|||||||||||||||||||||||||| |||||bemerkt|||manche||||genervt||||||||||||||||||||||Arbeitszimmer |||||noticed|||some of the|the Swedes||quite|irritated||||||||course participant|||||||stood||waited for|||outside my office||office |||||notado|||algunos de los|||||||||||||||||||esperado||||||| Emil: Aber ich habe auch festgestellt, dass manche Schweden ziemlich genervt sind, wenn jemand kommt... Ich hatte einen Kursteilnehmer aus einer anderen Kultur, der vor meinem Büro auf mich wartete. Emil: But I have also sometimes noticed that some Swedes get quite irritated if someone comes... I had a course participant from another culture who has been waiting for me outside my study. Emil: Maar ik heb soms ook gemerkt dat sommige Zweden behoorlijk geïrriteerd raken als er iemand komt... Ik had een cursist uit een andere cultuur die voor mijn kantoor op me stond te wachten. Och så ja, jag skulle in liksom, och, “Ja, hej, vad vill du?” och då började han här: “Hur mår du?” “Jag mår bra, tack” “Hur mår din fru?” “Hon mår så bra?” “Hur mår dina barn?” “Ja, de mår bra” “Hur mår dina föräldrar?” Och för hans kultur så är det väldigt oartigt att bara direkt säga vad man tycker, speciellt när man vill liksom begära någonting av någon annan, då måste man först vara lite trevlig. |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||kaba|||||||||||||||||||||||| |||ich||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||unhöflich|dass||||||||||||bitten um||||||||||| ||||||||||||||||||||||||||||wife||||||||||||||||parents|||||||||impolite|||||||||||||request something from||||||must|||||nice |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||Descortés|||||||||||||Pedir||||||||||| And so yeah, I'd go in like, and, "Yeah, hey, what do you want?" and then he started here: "How are you?" “I'm fine, thanks” “How's your wife?” “She is so well?” "How are your children?" “Yes, they are fine” “How are your parents?” And for his culture, it is very impolite to just directly say what you think, especially when you want to request something from someone else, then you have to be a little nice first. En dus ja, ik ging naar binnen, en, "Nou, hé, wat wil je?" en toen begon hij hier: "Hoe gaat het met je?" "Goed, dank je" "Hoe is het met je vrouw?" "Gaat het goed met haar? "Hoe gaat het met je kinderen?" "Ja, het gaat goed met ze" "Hoe gaat het met je ouders?" En voor zijn cultuur is het erg onbeleefd om gewoon direct te zeggen wat je denkt, vooral als je iets van iemand anders wilt vragen, moet je eerst aardig zijn. Det blir ju super irriterande till slut och så frågar jag mig “Vad vill du höra? ||||ärgerlich||||||||||| ||||irritating|||||||||||hear |||||||||||||||escuchar Am Ende wird es sehr nervig und ich frage mich: "Was willst du hören?". It gets super annoying in the end and then I ask myself “What do you want to hear? Sonunda çok sinir bozucu oluyor ve kendime şunu soruyorum: “Ne duymak istiyorsun? Kom med saken!” Get to the point!||Get to it! Los geht's!" Bring it on!” Onu getirmek!"

**Sofi:** Så där har du kanske inte heller varit trevlig tillbaka, för du kanske förväntades fråga om hans familj. ||||||||||||||erwartet wurde|||| |||||||either|been|nice|back||||were expected to|||| ||||||||||||||bekleniyordu|||| |||||||||amable|||tú||se esperaba que|||| Sofi: Vielleicht warst du dort auch nicht nett, weil man von dir erwartet hätte, dass du nach seiner Familie fragst. Sofi: So you might not have been nice back either, because you might have been expected to ask about his family. Sofi: Dus misschien was je daar ook niet aardig, omdat er misschien van je werd verwacht dat je naar zijn familie vroeg. Sofi: Yani sen de ona karşı pek hoş davranmamış olabilirsin, çünkü onun ailesini sorman bekleniyordu.

**Emil:** Precis. Emil: Exactly. Det är så det går till. It|||it|| So funktioniert es. That's how it happens. Bu böyle oluyor. Ja, men har du något tips då till den som ska arbeta i Sverige med att ge kritik och få kritik. |||||||for||||work|||||to give|||receive| Yes, but do you have any advice for those who will work in Sweden with giving criticism and receiving criticism. Evet ama İsveç'te eleştiri vererek ve eleştiri alarak çalışacaklara tavsiyeleriniz var mı? När vi pratar om hur svenskarna är, vad ska man göra som om man är utlänning och ska arbeta i Sverige och ge kritik? |||||||||||||||yabancı|||||||| ||sprechen|||||||||||||Ausländer|||||||| |||||the Swedes|||||do|||||foreigner|||||||| |||||||||||||||extranjero|||||||dar| Wenn wir darüber sprechen, wie die Schweden sind, was sollte man als Ausländer, der in Schweden arbeitet und Kritik übt, tun? When we talk about what the Swedes are like, what should you do as if you were a foreigner and were going to work in Sweden and give criticism? İsveçlilerin nasıl biri olduğunu konuştuğumuzda, sanki yabancıymışsınız ve İsveç'e çalışacakmışsınız gibi eleştiride bulunacaksınız, ne yapmalısınız?

**Sofi:** Jag då kommer ju först i frågan hur ska man anpassa sig till den nya lokala kulturen eller ska man hålla fast vid sin egen? |||||||||||||||||||||||||eigenen |||||||||||adapt to|||||local|culture||should one|||hold on to|stick to|| ||||||||||||||||||||||aferrarse a||| Sofi: I will come first to the question of how to adapt to the new local culture or should you stick to your own? Det där är ju ofta en ganska svår fråga för många. ||||||quite a|difficult||| That is often a rather difficult question for many. Då känner jag att det nästan är i konflikt med deras integritet eller identitet att liksom ändra på sig. |||||||||||mahremiyeti||||||| |fühle||||||||||Integrität||||||| |feel||||almost||||||integrity|||||change|about|changing oneself ||||||||||||||||cambiar|| Dann habe ich das Gefühl, dass es fast mit ihrer Integrität oder Identität kollidiert, wenn sie sich irgendwie verändern. Then I feel that it is almost in conflict with their integrity or identity to sort of change their mind.

**Emil:** Vi kanske behöver lite nytt blod på olika sätt i det landet också. ||||||Blut||||||| ||||||blood||||||| Emil: Vielleicht brauchen wir auch in diesem Land auf verschiedene Weise neues Blut. Emil: Maybe we need some new blood in different ways in that country too. Det kanske är bra också… It might also be good…

**Sofi:** Det brukar jag också säga. ||usually||| Sofi: I usually say that too. Tiggeri och kultur förändras alltid och att det flyttar in människor. Bettelei|||||||||| Tiggeri|||||||||| Mendicidad|||cambia||||||| Begging|||change|||||moves in|| Das Betteln und die Kultur verändern sich ständig, und die Menschen ziehen zu. Begging and culture is always changing and that it moves people in. Det är en del av vår kultur och att en anledning till att det förändras och det har förändrats tidigare så det är inget nytt. ||||||||||Grund||||sich verändert|||||||||| |||||our|||||reason for||||changes||||changed|earlier||||| ||||||||||razón||||cambia|||||anterior||||| It's part of our culture and that's a reason it's changing and it's changed before so it's nothing new. Bu kültürümüzün bir parçası ve değişmesinin bir nedeni de bu ve daha önce de değişti, yani yeni bir şey değil. Men däremot tycker jag att det är viktigt att man som en utländsk person i ett nytt land ska veta vilka regler eller vilka normer man har att göra med för att en dag sitter man där i en situation och verkligen vill göra ett gott intryck eller vill övertyga med om att ta det beslut man själv vill ta. |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||ikna|||||||||| |hingegen||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||überzeugen|||||||||| |however|||||||||||foreign||||||||which|rules|||||||||||||sit|||||||really||||good impression|impression|or||convince||||||decision|||| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||Buena impresión|||convencer||||||decisión|||| Andererseits halte ich es für wichtig, dass man als Ausländer in einem neuen Land weiß, mit welchen Regeln oder Normen man es zu tun hat, denn eines Tages sitzt man in einer Situation und möchte einen guten Eindruck machen oder die Leute von der Entscheidung überzeugen, die man treffen möchte. But on the other hand, I think it is important that as a foreign person in a new country you should know what rules or what norms you have to deal with because one day you are sitting there in a situation and really want to make a good impression or want to convince with making the decision you yourself want to make. Ancak diğer yandan, yeni bir ülkede yaşayan bir yabancı olarak hangi kurallarla veya hangi normlarla uğraşmanız gerektiğini bilmenizin önemli olduğunu düşünüyorum çünkü bir gün orada öyle bir durumda oturuyorsunuz ve gerçekten iyi bir şey yapmak istiyorsunuz. Kendiniz vermek istediğiniz kararı kendiniz vererek izlenim bırakmak veya ikna etmek istiyorsunuz. Och då kan det vara bra att kunna de här sociala koderna hos det svenska sättet att göra det. |||||||können||||||||||| |||||||to be able to|||||in the||Swedish|way of doing||| And then it can be good to know these social codes of the Swedish way of doing it. Ve sonra bunu İsveç'te yapmanın sosyal kodlarını bilmek iyi olabilir. Och då handlar det ju om liksom att om det handlar om kritik eller en konfrontation, då ska man tona ner det och ta det så försiktigt som möjligt. |||||||||||||||||||tona||||||||| Und|||||||||||||||Konfrontation||||abschwächen|herunterspielen||||||vorsichtig|| ||is about|||||||||||||confrontation||||tone down||||take it|||carefully|| |||||||||||||||||||suavizar||||||||| Und wenn es um Kritik oder eine Konfrontation geht, dann sollte man sich zurückhalten und so vorsichtig wie möglich sein. And then it's about, like, if it's about criticism or a confrontation, then you have to tone it down and take it as carefully as possible. Det finns ju den här ganska populära “sandwich metoden” att du börjar med något positivt och sedan får du in liksom det riktiga budskapet… ||||||beliebte|Sandwich-Methode|Methode|||||||||||||||die Botschaft |||||quite|popular|sandwich method|method||||||||||||||real|message |||||||sandviç|||||||||||||||| |||||||||||||||||||||||mensaje real Es gibt diese recht beliebte "Sandwich-Methode", bei der man mit etwas Positivem beginnt und dann die eigentliche Botschaft einfließen lässt... There is this quite popular "sandwich method" where you start with something positive and then you get the real message in...

**Emil**: …det man egentligen vill säga. Emil: ...what you really want to say.

**Sofi**: … precis och sedan avsluta med något “men det var bra ändå”. ||||beenden mit||||||| ||||end with|||||||still ||||terminar|||||||aún así Sofi: ... exactly and then finish with something "but it was good anyway". Det där brukar faktiskt inte vara särskilt svårt för många när de väl liksom har accepterat att det där inte, så att säga, inkräktar på deras person. |||||||||||||||akzeptiert||||||||eindringt in||| ||usually|actually|||especially not|||||they|well|||accepted||||||||encroach on||| |||||||||||||||||||||||tehdit eder||| |||||||||||||||aceptado||||||||invade su privacidad||| Das ist eigentlich für viele Menschen gar nicht so schwierig, wenn sie erst einmal akzeptiert haben, dass das sozusagen nicht ihre Person betrifft. That usually isn't very difficult for many people once they have sort of accepted that it doesn't, so to speak, encroach on their person. Men däremot kan det måste vara svårt att faktiskt förstå vad svenskarna menar. |dagegen||||||||||| |however||||||to||||| Andererseits kann es aber auch schwierig sein zu verstehen, was die Schweden meinen. But on the other hand, it must be difficult to actually understand what the Swedes mean. Att själv lyckas liksom hitta det där riktiga budskapet mitt i den här stora dubbelmakan, liksom bara onödigt positivt. ||||||||Botschaft|inmitten von|||||Doppelmoral|||unnötig| ||succeed||find|||real|message||||||double talk||just|unnecessarily| |||||||||||||||||gereksiz| ||tener éxito||||||mensaje real||||||doble sentido|||innecesariamente| Inmitten dieser großen Zweideutigkeit die eigentliche Botschaft zu finden, ist einfach unnötig positiv. To somehow manage to find that real message in the middle of this big double whammy, like just unnecessarily positive.

**Emil**: Man måste lära sig sålla lite för att höra vad de egentligen säger… |||||aussortieren|||||||| |||||ayırmak|||||||| |||||filtrar|||||||| |||||filter out|||||||| Emil: Man muss lernen, ein wenig zu sichten, um zu hören, was sie wirklich sagen... Emil: You have to learn to sift a little to hear what they are really saying...

**Sofi**: …ja…

**Emil**: …och kritiken kan ju vara ganska otydlig i dag, så det kan vara så “så kan man göra, men det vore lite bättre om vi kunde nästa gång göra så här”. |||||||belirsiz|||||||||||||||||||||||| ||Kritik|||||unklar|||||||||||||||||||||||| ||the feedback||||quite|unclear||||||||||||||would be|||||||||| |||||||poco clara|||||||||||||||||||||||| Emil: ...und die Kritik kann heute ziemlich unklar sein, so nach dem Motto: "So kann man es machen, aber es wäre besser, wenn wir es beim nächsten Mal so machen könnten". Emil: ...and the criticism can be quite unclear today, so it can be like "that's how you can do it, but it would be a little better if we could do it like this next time".

**Sofi:** Ja, och det är det min man hävdar beror på att vi är så ovana att uttrycka kritik, att vi faktiskt inte riktigt vet hur vi är, liksom, att vi inte tycker det är särskilt bra. ||||||||||||wir|||ungewohnt||ausdrücken||||||||||||||||||besonders| ||||||||claims|depends||that||||not used to||express||||||||||||||||||especially not| |||||||||||||||ovana||||||||||||||||||||| ||||||||afirma|depende||||||poco acostumbrados a||expresar||||||||||||||||||| Sofi: Ja, und mein Mann behauptet, das liegt daran, dass wir so ungewohnt sind, Kritik zu äußern, dass wir eigentlich gar nicht wissen, wie wir sind, dass wir es nicht gut finden. Sofi: Yes, and that's what my husband claims is because we're so unaccustomed to expressing criticism, that we don't really know how we are, like, that we don't think it's very good. Sofi: Evet, kocamın iddia ettiği de bu, çünkü eleştiriyi ifade etmeye o kadar alışkın değiliz ki aslında nasıl olduğumuzu bilmiyoruz, yani bunun pek iyi olduğunu düşünmüyoruz.

**Emil**: Vi är lite otränade på det. ||||untrainiert|| ||||eğitimsiz|| ||||out of practice|| Emil: We're a little untrained in that. Emil: Biz bu konuda biraz eğitimsiziz. Ja, men en annan fråga är då vad man ska göra om man som utländsk person i Sverige samarbetar om man verkligen vill visa framfötterna. ||||||||||||man||||||zusammenarbeitet||||||sich beweisen |||||||||||if|||||||"cooperates"||||||take initiative ||||||||||||||||||||||||ön ayaklarını ||||||||||||||||||colabora|||||demostrar|iniciativa propia Ja, aber eine andere Frage ist, was zu tun ist, wenn man als Ausländer in Schweden mitarbeitet, wenn man wirklich angeben will. Yes, but then another question is what to do if you as a foreign person in Sweden cooperate if you really want to show your forefoot. Evet ama başka bir soru da İsveç'te yabancı bir kişi olarak işbirliği yaparsanız ve gerçekten ön ayağınızı göstermek istiyorsanız ne yapmanız gerektiğidir. Vi har ju det här fina uttrycket “visa framfötterna” - gör ett gott intryck på jobbet - och liksom verkligen lyckas. |||||||göstermek|ön ayakları|yapmak|||||işte|||| ||||||Ausdruck|zeigen|Vorderfüße zeigen||||||||||erfolgreich sein ||||||expression|show|the front feet||||impression|||||really succeed|succeed |||||nice|dar la talla||delante|hace||buen|Buena impresión||||||tener éxito Wir haben diesen tollen Ausdruck "angeben" - einen guten Eindruck bei der Arbeit machen - und wirklich erfolgreich sein. After all, we have this nice expression "show the front feet" - make a good impression at work - and sort of really succeed. Vad gör man då? |do|| What do you do then? Man ska inte jobba för hårt. One should not||||| You shouldn't work too hard. Man ska liksom inte ta över någon annans arbetsuppgifter eller liksom konkurrera ut någon så där. |||||||jemandes anderen|Arbeitsaufgaben|||verdrängen|||| |||||||başkasının|||||||| |||||||otra persona|tareas laborales|||competir con alguien|||| |||||||someone else's|job responsibilities|||compete with|||| Man soll nicht die Aufgaben eines anderen übernehmen oder mit ihm konkurrieren. You shouldn't take over someone else's tasks or compete with someone like that.

**Sofi:** Nej, jag tror det handlar väldigt mycket och blir en del av team möte att liksom bygga förtroende med sina kollegor och sätta sig ner och fika och prata om hur många mil det är till sommarstugan och hur mycket man springer på helgen och hur många gamla… gammal katten är och så där. ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||koşar|||||||||||| |||||||||||||Team-Besprechung|Teammeeting|||Vertrauen aufbauen|Vertrauen aufbauen|||||||||||||||Kilometer||||||||||||||||||||| |||||||||||||team meeting|||||trust|||||||||coffee break||||||||||||||||||||||old||||| |||||||||||||equipo|reunión de equipo||||confianza||||||||||||||||||||||||||||||viejo/a|||||| Sofi: No, I think it matters a lot and becomes part of the team meeting to kind of build trust with your colleagues and sit down and have coffee and talk about how many miles it is to the summer house and how much you run on the weekend and how many old… old the cat is and so on. De är ganska egentligen meningslösa och ytliga relationer som man säkert tycker att det här är och sedan måste man se på lång sikt att om man är en kompetent yrkes person så kommer det alltid visa sig när det väl är dags. ||||sinnlose||oberflächliche|||||||||||||||||lange Sicht||||||kompetent|Berufs-|||||||||||| |are||actually|meaningless||superficial|relationships|||sure|||||||||||||long term||||||competent|professional|||||always|||||||day ||||||yüzeysel||||||||||||||görmek|||||||||yeterli|meslek|||||||||||| ||||sin sentido||superficiales||||||||||||||a largo plazo|||largo plazo|||||||profesional|||||siempre|mostrar|||||| Es sind ziemlich bedeutungslose und oberflächliche Beziehungen, von denen Sie wahrscheinlich denken, dass sie es sind, und dann müssen Sie auf lange Sicht sehen, dass, wenn Sie ein kompetenter Profi sind, es sich immer zeigen wird, wenn die Zeit kommt. They are actually quite pointless and superficial relationships that you probably think this is and then you have to see in the long term that if you are a competent professional, it will always show when the time is right. Bunlar aslında oldukça anlamsız ve yüzeysel ilişkiler, muhtemelen öyle olduğunu düşünüyorsunuz ve uzun vadede şunu görmelisiniz: eğer yetkin bir profesyonelseniz, her zaman doğru zamanı gösterecektir. Men även då kanske man man man framförallt fokuserar på det gemensamma resultat och inte sig själv som en individ. |||||||||||||||||||birey |||||||vor allem|konzentriert sich|||gemeinsame|Ergebnis|||||||Individuum |||||||above all|focuses|||common|result|||||||individual Aber selbst dann konzentrieren Sie sich vielleicht in erster Linie auf das kollektive Ergebnis und nicht auf sich selbst als Individuum. But even then, you may focus above all on the joint result and not yourself as an individual. Ancak o zaman bile, birey olarak kendinize değil, her şeyden önce ortak sonuca odaklanabilirsiniz.

**Emil:** Just det. Emil: Exactly. Emil: Kesinlikle. Teamet före laget före jaget är det som gäller. Das Team|vor|Mannschaft||das Ich|||| takım|||||||| El equipo||equipo||yo mismo||||es lo que importa The team||team||the individual|||| Was zählt, ist das Team vor dem Team vor sich selbst. The team before the team before the self is what counts. Önemli olan kendinden önce takımdan önce takımdır. Men om man då vänder på om man är svensken på arbetsplatsen och så får man en utländsk kollega som inte är van vid normerna kanske, har du några tips där och vad man ska tänka? |||||||||||Arbeitsplatz|||||||||||||die Normen||||||||||| ||||turns|||||||workplace|||||||||||used||the norms||||||||||| |||||||||||iş yerinde|||||||||||||||||||||||| ||||gira||||||||||||||||||||||||||||||| Aber wenn Sie sich umdrehen und der Schwede am Arbeitsplatz sind und einen ausländischen Kollegen bekommen, der nicht an die Normen gewöhnt ist, haben Sie da irgendwelche Tipps und woran Sie denken sollten? But if you then turn around if you are Swedish at the workplace and you get a foreign colleague who is perhaps not used to the standards, do you have any tips there and what to think? Ancak iş yerinde İsveçliyseniz ve muhtemelen standartlara alışkın olmayan yabancı bir meslektaşınızla karşılaşırsanız, orada herhangi bir ipucunuz var mı ve ne düşünmelisiniz?

**Sofi:** Jag tror att man alltid ska ha i bakhuvudet liksom att den här personen vill väl och den här personen vill göra ett gott intryck och genom det så tror jag att man får en mycket större tolerans för det som man kanske upplever som avvikande beteende och sedan också se det som en positiv sak att någon som bidrar med ett mer sätt att se saker från ett annat perspektiv. ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||tolerans||||||||farklı||||||||||||||katkıda bulunur||||||||||| |||||||haben||Hinterkopf|||||||||||||||||||||||||||||Toleranz||||||||abweichendes|Verhalten|||||||||||||||||||||||| |||||||||back of mind||||||||||||wants||||impression|||||||||||||tolerance||||||||deviant|behavior||||||||positive|||||contributes with||||||||||| |||||||||parte posterior||||||||||||||||||||||||||||mayor|Tolerancia||||||||comportamiento inusual|comportamiento desviado|||||||||||||contribuye||||||||||| Sofi: Ich denke, man sollte immer im Hinterkopf haben, dass diese Person gut abschneiden und einen guten Eindruck machen will, und dadurch, denke ich, bekommt man eine viel größere Toleranz für das, was man vielleicht als abweichendes Verhalten wahrnimmt, und sieht es dann auch als etwas Positives, dass jemand dazu beiträgt, die Dinge aus einer anderen Perspektive zu sehen. Sofi: I think that you should always have in the back of your mind that this person wants well and this person wants to make a good impression, and through that I think that you gain a much greater tolerance for what you might perceive as deviant behavior and then also see it as a positive thing that someone who contributes with a more way of seeing things from a different perspective. Sofi: Bence bu kişinin iyiliğini istediğini ve bu kişinin iyi bir izlenim bırakmak istediğini her zaman aklınızın bir köşesinde tutmalısınız ve bu sayede sapkın davranış olarak algılayabileceğiniz şeylere karşı çok daha fazla tolerans kazanacağınızı ve sonra da daha fazla tolerans kazanacağınızı düşünüyorum. Ayrıca, olaylara farklı bir bakış açısıyla daha farklı bir bakış açısıyla katkıda bulunan birinin bunu olumlu bir şey olarak görün. Det är någonting otroligt positivt också för från själva gemenskapen. |||||||||the community bu||||||||| |||||||de||la comunidad It is something incredibly positive also for from the community itself. Och angående fika och så där att faktiskt öppet informera om vad som är förväntningarna både från, så tt säga, högre ort och från kollegorna, så att man man som utländsk kollega faktiskt förstår vad det menar att man ska göra. |bezüglich|||||||offen|informieren|||||Erwartungen||||sozusagen||höherer Stelle|höhere Stelle||||||||||||||||||| |ilgili||||||||||||||||||||merkez||||||||||||||||||| |sobre|||||||abiertamente||||||expectativas|||||||alta instancia||||||||||||||||||| |regarding|||||||open|inform||what|||the expectations||||to|||higher authority||||||||||||||||||| Und was Kaffeepausen und so betrifft, sollte tatsächlich offen darüber informiert werden, was die Erwartungen sowohl von höherer Stelle als auch von den Kollegen sind, damit ausländische Kollegen verstehen, was es bedeutet, was sie tun sollen. And regarding coffee and such, to actually openly inform about what the expectations are both from, so to speak, higher up and from the colleagues, so that you, as a foreign colleague, actually understand what it means to do. 至于咖啡之类的东西,要真正公开地告知来自上级和同事的期望,这样你作为一名外国同事,才能真正理解这意味着什么。