JORDAN PETERSON vs SVERIGE
Hej! Jag heter Henrik Jönsson.
Inom kort besöker den kontroversielle kanadensiske
psykologiprofessorn Jordan B Peterson Sverige.
Peterson medverkade som preludium till detta
tillsammans med bland andra den Centerpartistiska partiledaren Annie Lööf
i pratprogrammet “Skavlan”.
Kontrasten mellan Petersons och gästernas perspektiv
utgjorde en frapperande kulturkrock
och med denna som underlag vill jag idag presentera en analys av deras samtal
vad det säger om det Svenska kynnet och vad DU kan lära dig
om att bearbeta ny information för att kommunicera bättre.
Häng med!
Sverige mer än kanske något annat land genomsyras av en konsensuskultur
där även konflikter hanteras inom tydligt definierade råmärken.
Svensk diskurs möter väldigt sällan internationella
konträra perspektiv offentligt utan att först filtrera dem genom
en svensk uttolkare som en journalist eller redaktör.
Dessa översätter inte bara språkligen de utomvarande perspektiven
utan stöper även om dem i ideologiska kategorier som gör dem begripliga
för en svensk publik.
Just på grund av detta är Skavlans intervju med Jordan B Peterson så intressant.
Eftersom det är underhållnings-TV och inte samhällsinformation
tar man sig lekfullt an ett ofiltrerat perspektiv som i flera avseenden
ska visa sig vara så främmande att gästerna förtvivlat misslyckas
med att ens grundläggande förstå varandra.
Det hela blir ofrivilligt en uppvisning i hur den man New York times dubbat som
“en av vår tids största intellektuella” möter
den Skandinaviska provinsiellt ideologiska lingonserien.
Önskan att avfärda honom som allt från irrelevant till lurendrejare
är mycket brett förankrad i de skandinaviska tjattrande klasserna'
men detta tenderar att säga mer om belackarnas obsoleta verklighetsbild än om Peterson.
I rollen som programledare är det naturligtvis Skavlans roll
att majevtiskt spela charmigt okunnig i syfte att förlösa gästens berättelse
men den research som Skavlans redaktion gjort framstår så påtagligt banal
att den inte tillhandahåller några samtalsmässiga tyglar över huvud taget
utan i stället reduceras till ett återkommande och allt mer genant försök
till en oskadliggörande etikettering av sin gäst.
"Du är konservatriv i hjärtat, eller hur?" till en oskadliggörande etikettering av sin gäst.
"Du är konservatriv i hjärtat, eller hur?"
"Inte särskilt"
Det är en dålig idé att som amatör försöka slå en expert
på vederbörandes egen hemmaplan
ungefär som det är en dålig idé att efter fem öl från läktarplats
försöka ge sig på en uppburen komiker utrustad med mikrofon
och livslång erfarenhet av att ta heder och ära av just halvfulla häcklare i publiken.
Detta stoppar dock inte Skavlan-redaktionen från att försöka
Utspykologisera mästerpsykologen.
Man önskar nämligen genom en gymnasial faderskomplexanalys
utmåla Peterson själv som ett offer för de patriarkala strukturer han påstås försvara.
Man försöker därigenom upprätta ett överlägset medlidande med honom
samtidigt som man kullkastar de teser han driver som ofrivillig konservativism
vilka i sin otyglade form driver alltmer mot fascism.
Peterson bedöms alltså förfäkta samhällsfarligt tankegods
vilket gör det nödvändigt att tydligt illustrera varför detta är förkastligt och olyckligt
samtidigt som man i upplysningsanda i alla fall på ytan
önskar företräda det tolerant utforskande goda samtalet.
Av detta skäl har man också påtagligt missvisande döpt programavsnittet
med Peterson till “Svaga Människor Är ett Problem”
"Varför är svaga män ett sådant problem?" med Peterson till “Svaga Människor Är ett Problem”
"Varför är svaga män ett sådant problem?"
"Tja, svaga människor är ett problem, i allmänhet."
"och jag menar inte fysiskt svaga utan, fega, ohederliga"
"Jag tänker mer på moralisk svaghet"
"till exempel, om du inte kan försörja dig, då måste någon annan göra det."
Man öppnar här med att göra Peterson till fiende med hela den svenska modellen
först genom att problematisera svaghetsbegreppet som ett moralistk tillkortakommande
sedan genom att antyda att det är viktigt att människor kan försörja sig själva.
Detta hamnar i konflikt med den i Sverige dominanta Marxistiska moral
som gör behov till valuta, under devisen:
“var och en efter förmåga, var och en efter behov”.
Det är i synnerhet intressant att vid detta tillfälle observera Lööfs
omedelbart djupt bekymrade ansiktsuttryck.
Med tanke på att hon i sin tidigare karriär angav den inte helt självutplånande
laissez-faire författarinnan Ayn Rand som en betydande ungdomsinfluens
framstår det inte helt orimligt att hon redan innan detta intervjutillfälle
stiftat bekantskap med föreställningen om självförsörjning
som i alla fall ett romantiskt ideal.
"Varför tror du att så många unga män följer dig?"
Skavlan fortsätter alltså med att ifrågasätta könsobalansen i Petersons publik
med en insinuans om att ett balanserat perspektiv har en balanserad publik.
Detta är en identitetspolitisk tankefigur som gör gällande att alla ojämnt
representerade gruppsammansättningar utgör uttryck för förtryckande strukturer
vilka social ingenjörskonst bör kompensera för.
Peterson kritiserar som svar konceptet om ett förtryckande patriarkat
som en felaktig samhällsanalys
vilket Skavlan uppfattar som en generell kritik av själva jämlikhetstanken.
"Jag antar det är en del av föreställningen att det västerländska samhället karaktäriseras av"
"ett tyrannsikt patriarkat, vilket i mina ögon är en vedervärdig doktrin."
"Det du gör nu är att ifrågasätta jämlikhet mellan könen."
Peterson nyanserar nu jämlikhetsbegreppet
där jämlikhet i process och möjlighet framhålls som synnerligen bra
medan strävan efter jämlikhet i utfall avfärdas som både farlig och orealistisk.
"Jämlikhet i möjligheter är absolut produktivt" medan strävan efter jämlikhet i utfall avfärdas som både farlig och orealistisk.
"Jämlikhet i möjligheter är absolut produktivt"
"...som fundamental princip, men den har inget att göra med jämlikhet i utfall."
"Att eftersträva jämlikhet i utfall är dårskap"
"och har historiskt visat sig vara både farligt och omöjligt."
Denna angelägna skillnad kan förstås som att alla medborgare
oavsett individuella och subjektiva karaktäristika bör behandlas lika
i sina möjligheter att få fatta egna beslut och göra sina egna karriärval.
Vad man däremot inte kan göra är att kräva att
utfallet av alla dessa olika val ändå ska bli likadant.
En person som väljer att studera Mergers and Aquistitions-juridik
i flera år på universitetsnivå kommer sannolikt att ha ett påtagligt annorlunda liv
både socialt och ekonomiskt än en person som väljer att försörja sig
på ströjobb som surfinstruktör och purple-haze-konnässör.
Båda valen har för och nackdelar och är helt legitima livsstilsval
vilka inget politiskt maskineri bör försöka kompensera för.
"Vad vi upptäcker är att ju mer jämlikt ett samhälle är" vilka inget politiskt maskineri bör försöka kompensera för.
"Vad vi upptäcker är att ju mer jämlikt ett samhälle är"
"desto större blir skillnaden mellan män och kvinnor."
"Är det här något du kan känne igen, eller..?"
Möjligen hänger detta i någon mån samman med språkförbistring i studion
men Annie Lööf ägnar nu ett mycket stort antal ord åt att säga att jämlikhet i process
är en god idé, vilket Peterson kortfattat håller med om.
"Håller du med om det här?"
"Jag anser att jämlikhet i möjlighet är en helt rimlig idé."
Skavlan driver nu frågan om det problematiskt ojämlika utfallet vidare
vilket Peterson förklarar med att fria val accentuerar divergent beteende
hos populationen som helhet.
"Varför tror du att detta leder till en större skillnad?"
"På grund av att män och kvinnor bara skiljer sig åt på två punkter:"
"Den ena är kulturell, den andra är biologisk."
"och om man minimerar de kulturella skillnaderna maximerar man de biologiska skillnaderna."
"och detta går inte att minimera genom socialt ingenjörsskap." "och om man minimerar de kulturella skillnaderna maximerar man de biologiska skillnaderna."
"och detta går inte att minimera genom socialt ingenjörsskap."
"Vad är syftet med att skapa ett samhälle som maximerar möjligheten till fria val?"
"Ett av svaren är att du maximerar möjligheten att välja fritt."
"...och om du maximerar det fria valet, maximerar du också"
"olikheter mellan människor." "...och om du maximerar det fria valet, maximerar du också"
"olikheter mellan människor."
Lööf bekymras av denna hållning och inleder nu
en mycket lång och vildvuxen monolog som kan sammanfattas med
att hon tror mer på socialisering än biologi.
"...då tror jag hon får en bra plattform från vilken hon kan bli civilingenjör, företagsledare - eller sjuksköterska!"
Det hela slutar lite småbisarrt med att Lööf kommer ut som företrädare
för en annan åsikt än vad det vetenskapliga underlaget gör gällande.
"Detta är inte vad underlaget påvisar."
"Jag håller inte med om det."
Det centrala problemet vid detta tillfälle är att varken Skavlan eller Lööf
är benägna att acceptera att olikhet kan vara ett uttryck för frihet.
Lööf återvänder trots Petersons upprepade förklaringar till
en förhållandevis oartig frågeställning som implicerar
att Peterson räds det icke-reella perspektiv hon själv företräder.
"Vad är så skräckinjagande med jämlikhet mellan könen?"
"Inget! Vad menar du med jämlikhet? Vill du att kvinnor ska ha fritt val eller ej?"
Petersons perspektiv uppfattas i studion felaktigt som
ett underkännande av hela jämställdhetstanken.
Skavlan vill nu försöka förklara Petersons underliggande motiv
genom att synergiskt med Lööfs påstående positionera honom
som rädd för jämställdhetens modernitet
vilket han insinueras uppfatta som det kaos hans bok försöker betvinga.
"En del av kaoset är att reglerna nu är så svåra att varsebli?"
"Reglerna är inte längre så uppenbara."
Detta följs av ett battemang av populärpsykologiserande diagnosticeringsförsök.
Upprepade gånger etablerar man honom som en utpräglad konservativ kraft
vilken kan ställas i kontrast till den skandinaviska modellen
och förklara på vilka reaktionära grunder den överhuvudtaget dristas utmanas.
"Du är ju konservativ i hjärtat, eller hur?"
"Inte speciellt."
Man går vidare med att ifrågasätta huruvida hans fadersrelation
möjligen var patriarkalt förtryckande.
"Vem var din manliga förebild?" möjligen var patriarkalt förtryckande.
"Vem var din manliga förebild?"
Slutligen vill man fastslå att han växt upp i en miljö som föraktar svaghet.
"Kommer du från en miljö där svaghet sågs om snågot dåligt?"
Det förekommer ingen självkritik rörande de synpunkter Peterson framför
rörande den sociala ingenjörskonstens eventuella tillkortakommanden
och han tvingas ytterst själv sammanfatta sin ideologiska position
på ett tydligt och pragmatiskt sätt eftersom ingen efterfrågar den.
"Jag är mycket skeptisk inför välmenade försök"
"att justera storskaliga sociala system baserat på ideologi."
Kommunikation är svårt.
Det innebär att försöka verbalisera tankar och erfarenheter och vokalisera dem
med förhoppningen att mottagaren ska ta emot dem och komplettera
sin egen erfarenhetsbas med dessa på ett begripligt och konstruktivt sätt.
Skavlan-intervjun illustrerar flera välkända kommunikationsbarriärer
vilka man i någon mån kan navigera runt i ju högre grad
båda parter är medvetna om dem.
En av de första kommunikativa svårigheterna utgöras av så kallade
“perceptuella barriären”
- vilket helt enkelt är realiteten att olika människor uppfattar världen på olika sätt.
Exempel på en perceptuell barriär i Skavlans intervju är
när han uppfattar Petersons kritik mot utfallsjämlikhet som
en kritik mot jämställdhetens själva idé och värde.
"Vad du gör nu är att utmana tanken om jämlikhet mellan könen!"
Utforska olika sätt att uppfatta verkligheten
snarare än att betrakta alternativa verklighetsuppfattningar som illegitima.
Även de - kanske i synnerhet de - du uppfattar som mest absurda.
Emotionella barriärer är en annan dominant kommunikationsbarriär
vilken huvudsakligen härrör hur mottagarens rädsla
misstro och misstänksamhet gentemot avsändaren.
Ett exempel på en emotionell kommunikativ barriär är när Lööf frågande utbrister
varför Peterson är så rädd för jämställdhet.
"Vad är så skrämmande med jämlikhet mellan könen?"
"Inget?"
Ge de du misstror chans att förklara sig utan att avfärda dem ohörda!
Den i Skandinavien överordnade kommunikationsbarriären är av kulturell natur.
Socialpsykologen Irvin Janis begrepp “grupptänkande”
beskriver en överordnad önskan om samstämmighet till den grad där
utmanande perspektiv avfärdas eller helt ignoreras
med syfte att bibehålla gruppens värdegemenskap intakt.
Detta exemplifieras i Skavlans intervju både av det konsekventa misslyckandet
att omfatta skillnaden mellan process och utfall
men även genom det reduktionistiska underminerande Skavlan ägnar sig åt
när han söker förklara motpartens bevekelsegrunder genom en traumatiserad barndom.
"Vem var din manliga förebild?"
Våga utforska perspektiv utanför din egen bekvämlighetszon.
Slutligen har vi en språklig barriär.
Även om det framstår som ett rimligt råd till Centerpartiets partiledarstab
att etablera en process för uppmjukande av partiledarens engelska
innan en TV-sändning
finns det ingen anledning att göra sig överdrivet lustig över de skandinaviska grammatiska tillkortakommandena.
Peterson förstår den grovhuggna retoriken
och hjälper vid flera tillfällen välvilligt sina motparter över semantiska misstag
för att driva det egentligen åsyftade samtalet framåt.
"Vad tycker du om utfallet, och de länder där utfallet är mer jämställt?"
Möjligen bidrar dock Petersons sofistikerade, ordrika och specifika språkbruk
till en svårighet i mottagarledet.
"Du måste ha en specifik tempramentsmässig fallenhet för att bli civilingenjör."
Ytterst sett åligger det den som önskar kommunicera att nyttja de grepp
som med framgång bäst når mottagaren.
Möjligen kan man i sammanhanget parafrasera den gamle skalden
Erik Axel Karlfeldt's folkkära strof från “Fridolins visor” - (inte Gustav!)
(Inte GUSTAV!)
“tala med bönder på bönders sätt men med lärde män på latin!”
Skandinavisk media domineras idag kanske inte helt av just lärde män.
Tycker du att det är angeläget att intervjumaterial präglas av ett öppenhjärtigt utbyte
snarare än av ett skyttegravsmässigt bevakande av positioner?
Sprid! Dela! Prenumerera på min YouTube-kanal!
Hur tycker du att kommunikationen mellan Jordan B Peterson
och den svenska Public Service-produktionen fortlöpte?
Dela gärna med dig av dina erfarenheter rörande hur god kommunikation bedrivs.
Jag uppskattar all respektfull feedback. Dela gärna med dig av dina erfarenheter rörande hur god kommunikation bedrivs.
Jag uppskattar all respektfull feedback.
Jag heter Henrik Jönsson
och jag är ödmjuk inför kommunikationens svårighet
och anstränger mig alltid för att bli bättre.
Tack för mig, och tack för att ni har lyssnat!