×

Мы используем cookie-файлы, чтобы сделать работу LingQ лучше. Находясь на нашем сайте, вы соглашаетесь на наши правила обработки файлов «cookie».

image

Ekot (with Audio), CSN-skulden hos Kronofogden ökar trots höjd påminnelseavgift

CSN-skulden hos Kronofogden ökar trots höjd påminnelseavgift

2020-09-13 02:46:00

2015 höjde regeringen Centrala Studiestödsnämndens påminnelseavgift till 450 kronor, för att fler skulle betala tillbaka lånet. Fem år senare har det obetalda CSN-skuldberget hos Kronofogden ökat med nästan 20 procent.

– De personerna som blir kvar här, deras genomsnittsskuld ökar, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.

Sedan Centrala Studiestödsnämnden, CSN, efter regeringens beslut höjde påminnelseavgiften från 200 kronor till 450 kronor år 2015 har alltså den obetalda CSN-skulden ökat med närmare 20 procent, och uppgick vid årsskiftet till närmare 1,4 miljarder kronor. Även den genomsnittliga snittskulden bland gäldenärerna har ökat med 37 procent under samma tidsperiod.

Johan Krantz tror att påminnelseavgiften kan vara en av orsakerna till varför de skuldsatta hamnar hos Kronofogden.

– Höga påminnelseavgifter kan påverka att man i slutändan inte kan betala och så hamnar hos Kronofogden, säger Krantz.

Maria Edström, chef på inbetalningsavdelningen på CSN, bekräftar visserligen att skuldberget växer, men menar också att det är positivt att allt fler betalar in sina räkningar i tid efter höjningen.

Enligt henne beror skuldökningen på ett höjt CSN-lån, en allmän skuldökning, och att de som redan har betalningsproblem fick en ännu högre skuld i och med de höjda påminnelseavgifterna.

– Det är klart att den ökningen kunde man se, särskilt de närmsta åren efter 2015 när den ökade påminnelseavgiften påfördes, säger Edström.

Pengarna CSN får in i påminnelseavgifter går rakt in i statskassan, och är inte öronmärkta. I fjol uppgick beloppet till 352 miljoner kronor, vilket är det högsta sedan höjningen verkställdes 2015, och enligt regeringen en bidragande orsak till att Sverige kan upprätthålla ett generöst studiestödssystem.

Enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på organisationen Sveriges Konsumenter, är det fel att låta ett litet antal låntagare betala för den stora massan.

– Självklart ska man betala sina räkningar, men man kan starkt ifrågasätta om man kan ta ut det som en påminnelseavgift, alltså som en sorts straffavgift.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

CSN-skulden hos Kronofogden ökar trots höjd påminnelseavgift

2020-09-13 02:46:00

2015 höjde regeringen Centrala Studiestödsnämndens påminnelseavgift till 450 kronor, för att fler skulle betala tillbaka lånet. Fem år senare har det obetalda CSN-skuldberget hos Kronofogden ökat med nästan 20 procent.

– De personerna som blir kvar här, deras genomsnittsskuld ökar, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.

Sedan Centrala Studiestödsnämnden, CSN, efter regeringens beslut höjde påminnelseavgiften från 200 kronor till 450 kronor år 2015 har alltså den obetalda CSN-skulden ökat med närmare 20 procent, och uppgick vid årsskiftet till närmare 1,4 miljarder kronor. Även den genomsnittliga snittskulden bland gäldenärerna har ökat med 37 procent under samma tidsperiod.

Johan Krantz tror att påminnelseavgiften kan vara en av orsakerna till varför de skuldsatta hamnar hos Kronofogden.

– Höga påminnelseavgifter kan påverka att man i slutändan inte kan betala och så hamnar hos Kronofogden, säger Krantz.

Maria Edström, chef på inbetalningsavdelningen på CSN, bekräftar visserligen att skuldberget växer, men menar också att det är positivt att allt fler betalar in sina räkningar i tid efter höjningen.

Enligt henne beror skuldökningen på ett höjt CSN-lån, en allmän skuldökning, och att de som redan har betalningsproblem fick en ännu högre skuld i och med de höjda påminnelseavgifterna.

– Det är klart att den ökningen kunde man se, särskilt de närmsta åren efter 2015 när den ökade påminnelseavgiften påfördes, säger Edström.

Pengarna CSN får in i påminnelseavgifter går rakt in i statskassan, och är inte öronmärkta. I fjol uppgick beloppet till 352 miljoner kronor, vilket är det högsta sedan höjningen verkställdes 2015, och enligt regeringen en bidragande orsak till att Sverige kan upprätthålla ett generöst studiestödssystem.

Enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på organisationen Sveriges Konsumenter, är det fel att låta ett litet antal låntagare betala för den stora massan.

– Självklart ska man betala sina räkningar, men man kan starkt ifrågasätta om man kan ta ut det som en påminnelseavgift, alltså som en sorts straffavgift.