×

Мы используем cookie-файлы, чтобы сделать работу LingQ лучше. Находясь на нашем сайте, вы соглашаетесь на наши правила обработки файлов «cookie».


image

Ekot (with Audio), Kritik mot ojämlik rehabilitering: ”Behövs en basnivå”

Kritik mot ojämlik rehabilitering: ”Behövs en basnivå”

2020-10-19 08:12:00

Inställd rehabilitering under pandemin riskerar att leda till bestående skador hos personer som inte har fått den vård de behöver, det uppger både läkare och patientföreningar, som kräver att regeringen ska skjuta till öronmärkta resurser. Och även branschföreningen Fysioterapeuterna ställer nu krav på regeringen.

Ordförande Stefan Jutterdal menar att rehabiliteringen i landet är kraftigt eftersatt och ojämlik.

– Det har visats under pandemin att det verkligen behövs en basnivå för rehabilitering, i alla kommuner, en slags kvalitetssäkring. Och att tillsätta en Medicinskt ansvarig rehabperson, MAR, skulle vara en enkel men väldigt viktig satsning. Sen ser vi också att regeringen måste ta ett nationellt grepp i det här läget. Så vi vill att regeringen tillsätter en nationell samordnare för rehabilitering för att kunna leda och samordna arbetet att åstadkomma en jämlik rehabilitering av hög kvalitet.

Vid sidan om den så kallade vårdskulden oroas nu både bransch- och patientföreningar över en kommande Rehabiliteringsskuld på grund av inställda operationer, uppskjuten rehab-behandling och en ny grupp covid-patienter som också kräver resurser. Man menar att staten bör skjuta till resurser till rehabiliteringsinsatser, för att man inte ska behöva prioritera bland patienterna.

Men enligt Fysioterapeuterna krävs alltså också en regional och nationell samordning, bland annat genom en så kallad MAR, har i uppdrag att säkerställa att den rehabilitering kommunen bedriver är patientsäker och av god kvalité enligt hälso- och sjukvårdslagen. I dag har bara drygt var tredje kommun en sån här MAR.

Bakgrunden till kraven är en samstämmig bild hos såväl läkare som patienter av en redan kraftigt eftersatt och ojämlik rehabiliteringsvård i landet.

– Från Uppsala och norrut är förutsättningarna för personer med en livslång neurologisk diagnos att få rehabilitering i princip obefintlig, säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuroförbundet.

Även Socialstyrelsen slår i en rapport från 2019 fast de regionala skillnaderna i den kommunala rehabiliteringen och att det skulle behövas en nationell bild av hur det här sköts i landet.

Fysioterapeuternas krav skriver även svenska rehabläkareföreningens ordförande Kristian Borg, under på.

– Det tror jag vore väldigt bra att ha det.

Fysioterapeuterna har framfört kraven till socialminister Lena Hallengren som medger att det finns saker att förbättra inom rehabiliteringen. Hon menar att staten har skjutit till pengar för inställd vård i sin budgetproposition men enligt henne är det inte aktuellt med några ytterligare åtgärder.

– Hur man organiserar detta i varje kommun har vi inga förslag på att förändra men däremot är vi väldigt angelägna att tillskjuta de resurser som jag nämnde till vården.


Kritik mot ojämlik rehabilitering: ”Behövs en basnivå”

2020-10-19 08:12:00

Inställd rehabilitering under pandemin riskerar att leda till bestående skador hos personer som inte har fått den vård de behöver, det uppger både läkare och patientföreningar, som kräver att regeringen ska skjuta till öronmärkta resurser. Och även branschföreningen Fysioterapeuterna ställer nu krav på regeringen.

Ordförande Stefan Jutterdal menar att rehabiliteringen i landet är kraftigt eftersatt och ojämlik.

– Det har visats under pandemin att det verkligen behövs en basnivå för rehabilitering, i alla kommuner, en slags kvalitetssäkring. Och att tillsätta en Medicinskt ansvarig rehabperson, MAR, skulle vara en enkel men väldigt viktig satsning. Sen ser vi också att regeringen måste ta ett nationellt grepp i det här läget. Så vi vill att regeringen tillsätter en nationell samordnare för rehabilitering för att kunna leda och samordna arbetet att åstadkomma en jämlik rehabilitering av hög kvalitet.

Vid sidan om den så kallade vårdskulden oroas nu både bransch- och patientföreningar över en kommande Rehabiliteringsskuld på grund av inställda operationer, uppskjuten rehab-behandling och en ny grupp covid-patienter som också kräver resurser. Man menar att staten bör skjuta till resurser till rehabiliteringsinsatser, för att man inte ska behöva prioritera bland patienterna.

Men enligt Fysioterapeuterna krävs alltså också en regional och nationell samordning, bland annat genom en så kallad MAR, har i uppdrag att säkerställa att den rehabilitering kommunen bedriver är patientsäker och av god kvalité enligt hälso- och sjukvårdslagen. I dag har bara drygt var tredje kommun en sån här MAR.

Bakgrunden till kraven är en samstämmig bild hos såväl läkare som patienter av en redan kraftigt eftersatt och ojämlik rehabiliteringsvård i landet.

– Från Uppsala och norrut är förutsättningarna för personer med en livslång neurologisk diagnos att få rehabilitering i princip obefintlig, säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuroförbundet.

Även Socialstyrelsen slår i en rapport från 2019 fast de regionala skillnaderna i den kommunala rehabiliteringen och att det skulle behövas en nationell bild av hur det här sköts i landet.

Fysioterapeuternas krav skriver även svenska rehabläkareföreningens ordförande Kristian Borg, under på.

– Det tror jag vore väldigt bra att ha det.

Fysioterapeuterna har framfört kraven till socialminister Lena Hallengren som medger att det finns saker att förbättra inom rehabiliteringen. Hon menar att staten har skjutit till pengar för inställd vård i sin budgetproposition men enligt henne är det inte aktuellt med några ytterligare åtgärder.

– Hur man organiserar detta i varje kommun har vi inga förslag på att förändra men däremot är vi väldigt angelägna att tillskjuta de resurser som jag nämnde till vården.