SR granskar skolan – så gjorde vi
2020-09-22 03:29:00
Sveriges Radio har i en rad inslag granskat skolsegregationen i Sverige. Så här har vi gjort granskningen.
Granskningen bygger på uppgifter från Skolverket om eleverna i landets grundskolor under läsåren 2009/10 till 2019/20.
Vi har jämfört hur elevsammansättningen på varje skola avviker från elevsammansättningen i hela kommunen. Vi har särskilt tittat på skolor där andelen elever med utländsk bakgrund, eller andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning, skiljer sig med minst 20 procentenheter från den totala andelen i kommunen där skolan ligger.
Varför +/- 20 procentenheter?Beroende på var man sätter gränsen fångar man upp olika grader av segregation. Vi hade kunnat sätta en lägre brytpunkt och på så sätt fångat in ännu mer av den skolsegregation som finns runt om i landet, men valde att sätta gränsen relativt högt för att fokusera på de skolor där elevsammansättningen avviker mer tydligt. Den övergripande slutsatsen kring utvecklingen blir däremot densamma, även vid en lägre avvikelse, t ex +/- 15 procentenheter.
Hur har vi gjort med skolor som saknar uppgifter?
För vissa skolor i underlaget har vi inte kunnat dra slutsatser om elevsammansättningen på grund av bristande statistikunderlag.
Det senaste läsåret handlar det om 462 skolor, men de flesta av dessa är relativt små. Viktat efter antal elever motsvarar de endast 2 procent av alla skolor – en felmarginal som vi har tagit hänsyn till när vi har dragit slutsatser om till exempel segregationens utveckling över tid.
Vad menar vi med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå?Utländsk bakgrund innebär enligt Skolverkets definition att en elev är född utomlands, eller är född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Även elever som saknar uppgift om personnummer räknas in här.
När det gäller föräldrarnas utbildningsnivå har vi räknat på andelen elever som har minst en förälder som har eftergymnasial utbildning.
Ingår internationella skolor – hur påverkar de i statistiken?Samtliga grundskolor ingår i statistiken – även de internationella skolor som följer ett annat lands läroplan och som i första hand riktar sig till elever som bor i Sverige under en kortare tid. För våra slutsatser på riksnivå spelar dessa skolor ingen avgörande betydelse eftersom de är så pass få till antalet – endast 18 i hela landet.
Hur påverkar den ökade invandringen våra slutsatser?
När vi drar slutsatser kring skolsegregationen jämför vi med genomsnittet i varje kommun. Den ökade invandringen under de senaste tio åren gör att vi i flera kommuner har fler elever med utländsk bakgrund, men det innebär också att genomsnittet vi jämför med ökar. Om eleverna skulle fördelas mer jämt i kommunen skulle inte skolsegregationen öka även om invandringen gör det.
Har du tips om skolan? Hör av dig till oss!srgranskar@sverigesradio.se
