×

LingQ'yu daha iyi hale getirmek için çerezleri kullanıyoruz. Siteyi ziyaret ederek, bunu kabul edersiniz: çerez politikası.

image

Lysande Lagom, Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (1)

Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (1)

Sofi: Man kan ju riktigt få en svensk att gå igång och verkligen börja prata om det här, liksom. En natt i min mormors hemby så var det minus 37 grader det här och det här datumet…

Emil: Det där är bra tips till den som ska jobba i Sverige om man vill ha något att prata om.

[Intro]

Lysande Lagom

Emil: Ja, välkomna till lysande lagom, podden som handlar om svensk kultur, svenskt språk och om att lära sig svenska. Jag heter Emil Molander, jag är lärare i svenska som andraspråk, jobbar med sjukvård svenska.

Sofi: Och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux och jag driver företaget ‘Bee Swedish' där jag jobbar med kurser i svenska och svenskhet.

Emil: Ja, och du är ju författare också?

Sofi: Ja, jag har precis skrivit boken ‘Working in Sweden: The A-Z Guide'.

Emil: Vad är det för bok?

Sofi: Det är en ganska enkel introduktionsbok till den utländska person som börjar jobba i ett svenskt företag och vill veta lite hur det fungerar med både praktiska saker, lite byråkrati, men också de här kulturella koderna som man måste så att säga förstå sig på om man är omgiven av svenskar.

Emil: Just det, vi ska prata lite mer om den senare. Men du jag tänkte börja så här: jag träffade en man här i företaget som fick jobb på universitetet. Han kom från ett östland, kan vi säga. Han började jobba där och ville liksom forska, det var därför han var här av begränsad tid, han ville skriva massor med artiklar i samarbete med sina svenska kolleger som satt där på samma institution. Ingen var intresserad. Han fick inte med sig någon han han tyckte att det var så konstigt. Han tyckte han tyckte att alla var väldigt lata. Han tyckte att alla var väldigt lata, han sa: “Men om man vill vara en scholar, you have to work hard if you want to be a scholar, publish or perish” sa han.

Sofi: Och de svenska kollegerna sa: “Perish”.

Emil: Ja, de valde “perish” och han kunde inte förstå det. Kan du förstå det?

Sofi: Ja, alltså, det här med den svenska lättjan är ett ganska återkommande samtalsämne bland mina både klienter och utländska kontakter och…

Emil: Kan du trösta dem?

Sofi: Alltså, dels handlar det i viss del om fördomar och fördomar har ju alla om alla så att säga, och vi svenskar tycker ju säkert att att det finns många andra länder där man är lat där man pratar om södra Europa där man har siesta och det händer inte särskilt mycket alls liksom, så dels handlar det ju om det, att man kan ha svårt att säga nej eller väljer att se att man kan se mer negativ bild av en annan kultur. Dels handlar det också om generaliseringar och generaliseringen kanske ofta baseras på någon del av verkligheten i alla fall. Eller en tolkning av den verklighet man ser.

Emil: Vi kanske är lite lata, eller?

Sofi: Ja och nej.

Emil: Men varför är det så svårt? Varför är det så svårt för honom att engagera de här… du vet inte hans precisa fall, men är det något som du känner igen? Varför hakar inte svenskarna på?

Sofi: Jag tror att det egentligen är tre saker som de här utländska personerna brukar reagera på, och det jag tänker först det är ju det här att det kanske allra första vi satsar på när vi kommer in på nya arbetsplatser är inte det här att visa hur kompetenta och hur engagerade vi är, utan det är ju egentligen att bli en del av gruppen och att visa att vi är en del av den här gemenskapen som vi kommit in i, och mycket av det handlar om fika. Det är ju en klassiker att man ska vara med på det här fikat och sitta och prata om ganska tråkiga saker istället för att kasta sig tillbaka till datorn med en kopp kaffe och starta på sitt nya forskningsprojekt.

Emil: Det där är väldigt konstigt även för dem som kommer från länder som har en ganska likartad kultur. Min fru till exempel kommer från Tyskland och hon blev ju chockad när hon ville arbeta, men då skulle man sitta liksom och… Hon tyckte att det kändes obekvämt på fikat. “Jaha, ska alla fika nu? Men till och med chefen sitter här. Okej, men jag tar väl koppen kaffe snabbt och så pratar vi lite jobb och sen går vi iväg och jobbar.” Nej, man satt länge, man pratade inte om jobb. Man sitter och har det lite trevligt. Hon tyckte att det var helkonstigt.

Sofi: Precis, och det som man kanske alltid måste komma ihåg att tänka på är att alla som startar ett nytt jobb, oavsett om man kommer från så att säga samma kultur som sina arbetskamrater eller en annan kultur, det är att de flesta vill göra ett gott intryck, och i många kulturer gör man ju det genom att kasta sig på jobbet och visa vad man kan, och inte genom att sitta och lata sig och prata om helgen eller semesterplanerna. Då är man ju rädd att man ger fel intryck, så att säga.

Emil: Ja. Jag hade en kursdeltagare en gång som… han var livsmedelsinspektör i Irak och nu var han i Sverige och hamnade på praktik på någon kommun och skulle inspektera där på olika restauranger, och efter praktiken var han så himla besviken. Han var rent arg, och han sa så här: “När jag jobbade i Irak, då gjorde vi tolv inspektioner varje dag. Här gör de en! Sen sitter de och fikar!” Och så sa han: “Vi kan ha sex timmars arbetsdag i Sverige. Det är superlätt. Ta bort lunch, ta bort förmiddagsfika, ta bort eftermiddagsfika och ta bort alla möten. Sex timmars arbetsdag, samma lön. Vi hinner mer.”

Sofi: Fast där tar vi det kanske lite till punkt två, och det är ju det här att vi ska skynda långsamt. Det ska vara väl genomtänkt och vi ska planera väldigt noga. De här inspektionerna i Irak de kanske skedde lite mer spontant och vid behov medan i Sverige hade man ett kanske väldigt genomtänkt schema för det här, och det här brukar också vara väldigt frustrerande att vi lägger ner väldigt mycket tid på att planera och tänka igenom hur det ska ske, och sen när man gör det så följer man planen och gör det kanske i utländska ögon lite halvdant också. När man väl har planerat det så finns det inte utrymmer för förändringar eller förbättringar, utan man gör som man har tänkt och så blir det som det blir.

Emil: Inga spontana påfall där. När man har planerat något så gäller det.

Sofi: Nej, och framför allt inga spontana påfall som liksom är bättre än den ursprungliga planen och det är det jag tror många liksom… “Nu ska vi göra som vi har bestämt, även om det inte är världens bästa idé” liksom.

Emil: Ja, det är lätt att förstå att någon blir frustrerad av det.

Sofi: Ja.

Emil: Och så var det här denna planerings fasen då? Hur var en specifik för den i just Sverige? För det är väl något som är ganska svårt.

Sofi: Ja, det är ju det här att ge sig in i de här liksom långa mötena som ofta verkar handla om i princip ingenting, utan det handlar egentligen om… det är nästan som en ritual, skulle jag vilja beskriva det så är det alla för att säga göra sin röst hörd och de andra nickar bifall, andra “mm”, “hmm”, “aa” och så där och sedan. Sedan har egentligen inte hänt så mycket, tycker man.

Emil: Det är det med att alla ska göra sin röst hörd, det verkar vara väldigt viktigt så där hört från utlänningar, även i sociala sammanhang. Var ska vi gå i kväll? Var ska vi äta middag? Vad tycker du och vad tycker du och vad tycker du? Man kan inte bara gå till ett ställe utan alla måste få säga vart de skulle vilja gå.

Sofi: Ja, och att man nästan kanske kan låtsas då att man har kommit till ett gemensamt beslut. För det tror jag också att när vi väl uttrycker vad vi ska gå dit. Vi är väldigt noga med att inte så att säga belägrar restauranger som man vet att någon annan i gruppen hatar utan att man försöker redan där liksom anpassa sig till gruppens vilja.

Emil: Man vill inte köra över något. Vi är väldigt rädda för det, det tror jag.

Sofi: Det tror jag. Min tredje punkt är ju det här, liksom balansen mellan jobb och fritid. Och det är kombinerat med att vi lever i ett väldigt kallt klimat, och när solen väl skiner, då ska vi ut och, jag menar, det är ju så många av mina kursdeltagare som är otroligt fascinerade av det här konceptet “halv dag” att nämen i morgon är det härligt så det verkar… solen skiner, men det är du helt motiverad att gå ifrån strax efter lunch eller till och med före lunch…

Emil: …vit flexar ut lite.

Sofi: Ja, och det där… tror jag kan upplevas väldigt provocerande av någon som kommer från en kultur där man jobbar liksom hårt in i det sista. Man går aldrig hem före chefen och så vidare.

Emil: Jag hade en kursdeltagare som sa, liksom, att när jag kom till Sverige, sa han, och jag jobbade så kom chefen till mitt arbetsrum och sa “Kom hit, nu ska du gå och fika”. Det var liksom, det var första gången, han var över 50, det var första gången som en chef hade sagt till honom att han skulle sluta jobba, det brukar vara tvärtom.

Sofi:. Och då kanske man blir lite nervös och tror liksom att någonting är på väg åt fel håll, att man inte har skött sig på jobbet, till exempel. Vad är det för lurt med det där, liksom, vill chefen att jag inte ska jobbar här? Har en fel lagt, kanske man börjar tänka.

Emil: En annan sak som man ofta hör är ju att svenskar är blyga. Stämmer det?

Sofi: Ja, vad ska man svara på det? Den första frågan är vad är egentligen blyghet? Ofta då pratar man om att svenskar till exempel inte är särskilt socialt engagerad eller tycker om att prata med främlingar, tenderar att prata med låg röst och inte gestikulerar särskilt mycket, då det är faktiskt gjort en del inte så mycket forskning. Men det är en etnolog, Åke Daun som på 80-talet gjorde en ganska stor studie på den här svensk mentalitet som man kallar det, också skrev en bok på ämnet. Där fick man i olika länder att beskriva själv hur man upplevde sig som blyg eller inte. Och vi har ju ofta, liksom, visst också fördom som passerar kanske idén att amerikaner är till exempel inte alls blyga. Men vad den här studien visade var att fler amerikaner än svenskar upplevde sig själva som blyga.

Emil: Det låter helt konstigt.

Sofi: Jag, det låter väldigt konstigt, och kanske väldigt kontraintuitivt, men han hävdar då, Daun, att det här beror på att det, vad ska man säga, i USA finns ett ganska stort socialt tryck, att man ska vara utåtriktad och prata mycket med främlingar och dela med sig av ganska personliga saker. Men det sociala trycket i Sverige är inte alls lika stort.

Emil: Man behöver inte känna sig blyg i Sverige, det är helt normalt.

Sofi: Ja, precis! Man känner sig normal att man är som alla andra som inte säger så mycket… så vad det här är en del handlar om är kanske egentligen inte så mycket om hur man är själv som person utan också hur man är i relation till andra.

Emil: Just det, det är klart. Men jag har en egen teori där också, det är att svenska män är i regel blygare än män i andra länder.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (1) |Vorurteile||Verallgemeinerungen Episode|Prejudices||generalizations |Önyargılar|| |||generalizações |Prejuicios||generalizaciones Abschnitt 2: Vorurteile und Verallgemeinerungen (1) Τμήμα 2: Προκαταλήψεις και γενικεύσεις (1) Section 2: Prejudices and Generalizations (1) Sección 2: Prejuicios y generalizaciones (1) Section 2 : Préjugés et généralisations (1) Sezione 2: Pregiudizi e generalizzazioni (1) Sekcja 2: Uprzedzenia i uogólnienia (1) Secção 2: Preconceitos e generalizações (1) Раздел 2: Предрассудки и обобщения (1) Bölüm 2: Önyargı ve genellemeler (1) Розділ 2: Упередження та узагальнення (1) 第 2 节:偏见和概括 (1)

**Sofi:** Man kan ju riktigt få en svensk att gå igång och verkligen börja prata om det här, liksom. Sofi|one||||||||get started|get excited||really|start to|||||"you know" |||||||||gitmek||||||||| |Uno|||realmente||||||||realmente|||||| Sofi: Man kann wirklich einen Schweden dazu bringen, anzufangen und wirklich anzufangen, darüber zu reden, sozusagen. Sofi: You can really get a Swede to get started and really start talking about this, sort of. Sofi: Bir İsveçliyi gerçekten harekete geçirebilir ve bu konuda konuşmaya başlayabilirsiniz. En natt i min mormors hemby så var det minus 37 grader det här och det här datumet… |night|||grandmother's|home village||||minus|degrees Celsius|||||this|the date |||||vila||||||||||| ||||Großmutters|Heimatdorf||||minus|Grad Celsius||||||das Datum ||||büyükanne|||||||||||| |||||село||||||||||| |noche|||abuela|pueblo natal|||||||||||la fecha Eines Nachts, im Heimatdorf meiner Großmutter, hatte es an diesem Tag minus 37 Grad... One night in my grandmother's home village, it was minus 37 degrees this and this date... Una noche en el pueblo de mi abuela hacía menos 37 grados en esta fecha... Anneannemin köyünde bir gece, bu tarihte hava eksi 37 dereceydi...

**Emil:** Det där är bra tips till den som ska jobba i Sverige om man vill ha något att prata om. |||||Tipps||||||||||||||| |||||advice||||||||||||||| Emil: Das sind gute Tipps für diejenigen, die in Schweden arbeiten werden, wenn Sie etwas zum Reden haben möchten. Emil: Those are good tips for those who are going to work in Sweden if you want something to talk about. Emil: Ese es un buen consejo para quien va a trabajar en Suecia si quiere tener algo de qué hablar. Emil: Bu, İsveç'te çalışan ve konuşacak bir şey arayan herkes için iyi bir ipucu.

[Intro] Introduction one [Intro] [Introducción]

**Lysande Lagom** |just right Brilliant Just right

**Emil:** Ja, välkomna till lysande lagom, podden som handlar om svensk kultur, svenskt språk och om att lära sig svenska. ||||leuchtende|genau richtig|||||||||||||| ||||||the podcast||||||||||||| Emil: Yes, welcome to brilliant lagom, the podcast about Swedish culture, Swedish language and learning Swedish. Jag heter Emil Molander, jag är lärare i svenska som andraspråk, jobbar med sjukvård svenska. |||||||||||||Krankenpflege-Schweden| ||||||||||and second language|||healthcare Swedish| |||||||||||||sağlık hizmetleri| |||||||||||||saúde| |||||||||||||atención médica| My name is Emil Molander, I am a teacher of Swedish as a second language, I work with Swedish healthcare. Benim adım Emil Molander, ikinci dil olarak İsveççe öğretmeniyim, sağlık İsveççesi ile çalışıyorum.

**Sofi:** Och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux och jag driver företaget ‘Bee Swedish' där jag jobbar med kurser i svenska och svenskhet. ||||||||||das Unternehmen||||||||||| ||||||Deveaux||I|run|the company|||||work||courses||||Swedish culture Sofi: And my name is Sofi Tegsveden Deveaux and I run the company 'Bee Swedish' where I work with courses in Swedish and Swedishness.

**Emil:** Ja, och du är ju författare också? ||||||Autor| Emil||||||author| ||||||autor/a| Emil: Yes, and you're a writer too? Emil: Evet, siz de bir yazar mısınız?

**Sofi:** Ja, jag har precis skrivit boken ‘Working in Sweden: The A-Z Guide'. |||||||Çalışmak|||||| ||||||das Buch|Arbeiten||Schweden|||A-Z|Leitfaden ||||||the book|Working|in|in Sweden|The|A-Z|The A-Z|Handbook ||||||||||||Z| Sofi: Yes, I have just written the book 'Working in Sweden: The AZ Guide'.

**Emil:** Vad är det för bok? |||||book ||||por| Emil: What kind of book is it? Emil: Bu kitap nedir?

Sofi: Det är en ganska enkel introduktionsbok till den utländska person som börjar jobba i ett svenskt företag och vill veta lite hur det fungerar med både praktiska saker, lite byråkrati, men också de här kulturella koderna som man måste så att säga förstå sig på om man är omgiven av svenskar. ||||||Einführungsbuch|||||||||||||||||||||praktische Dinge|||Bürokratie||||||kulturellen Codes|||||||||||||umgeben von|| ||||quite|simple|introductory book|||foreign||||||||company|||know||||works|||practical matters|||bureaucratic procedures|||||cultural|cultural codes|||must understand||||understand||||||surrounded by||Swedish people ||||||||||||||||||||||||||||||bürokrasi||||||||||||||||||||| ||||||livro de introdução||||||||||||||||||||||||burocracia|||||||||||||||||||sobre a|| ||||||libro introductorio sencillo|||extranjera|||||||||||||||||||||burocracia|||||||||||||entender||||||rodeado de|| Sofi: Es ist ein recht einfaches Einführungsbuch für einen Ausländer, der in einem schwedischen Unternehmen zu arbeiten beginnt und wissen will, wie es funktioniert, sowohl mit praktischen Dingen, etwas Bürokratie, aber auch mit diesen kulturellen Codes, die man sozusagen verstehen muss, wenn man von Schweden umgeben ist. Sofi: It is a fairly simple introductory book for the foreign person who starts working in a Swedish company and wants to know a little about how it works with both practical things, a little bureaucracy, but also these cultural codes that you have to understand about you are surrounded by Swedes. Sofi: Bir İsveç şirketinde çalışmaya başlayan ve hem pratik şeyler, hem bazı bürokrasi, hem de etrafınız İsveçlilerle çevriliyse anlamanız gereken bu kültürel kodlarla nasıl çalıştığını öğrenmek isteyen yabancı bir kişi için oldukça basit bir giriş kitabı.

**Emil:** Just det, vi ska prata lite mer om den senare. ||||||||||later on Emil: Exactly, we'll talk a little more about it later. Emil: Doğru, bu konu hakkında daha sonra biraz daha konuşacağız. Men du jag tänkte börja så här: jag träffade en man här i företaget som fick jobb på universitetet. Han kom från ett östland, kan vi säga. |||||||||||||||||||||||Ostblockland||| |you|||||||met|||||the company||||at|the university|||||Eastern European country||| |||||||||||||||||||||||doğu ülkesi||| |||||||||||||||||||||||país do leste||| |||||||||||||la empresa||||||||||país del este||| But you I thought I'd start like this: I met a man here in the company who got a job at the university. He came from an eastern country, we can say. Pero yo pensé en comenzar así: conocí a un hombre aquí en la empresa que consiguió un trabajo en la universidad. Él venía de un país del este, digamos. Ama şöyle başlamayı düşündüm: Şirkette üniversitede işe giren bir adamla tanıştım. Bir doğu ülkesinden gelmişti diyelim. Han började jobba där och ville liksom forska, det var därför han var här av begränsad tid, han ville skriva massor med artiklar i samarbete med sina svenska kolleger som satt där på samma institution. |||||||||||o|||||||||||||işbirliği|||||||||| |||||||forschen||||||||begrenzter Zeitrahmen|||||viele||Artikel||Zusammenarbeit mit||||Kollegen||||||Institut |||||||research|||because of that|||||limited duration|||wanted||a lot of||articles||in collaboration with||his||colleagues||sat there||||department ||||||||||||||||||||||||||||colegas|||||| |||||||investigar||||||||tiempo limitado|||||muchas||||colaboración con||||colegas suecos||||||institución He started working there and sort of wanted to do research, that's why he was here for a limited time, he wanted to write lots of articles in collaboration with his Swedish colleagues who were there at the same department. Empezó a trabajar allí y quería investigar, por eso estaba aquí por un tiempo limitado, quería escribir muchos artículos en colaboración con sus colegas suecos que estaban en la misma institución. Orada çalışmaya başladı ve araştırma yapmak istedi, bu yüzden sınırlı bir süre için buradaydı, aynı kurumda bulunan İsveçli meslektaşlarıyla işbirliği içinde çok sayıda makale yazmak istedi. Ingen var intresserad. Han fick inte med sig någon han han tyckte att det var så konstigt. ||||almakta|||||||||||| Keine|||||||||||||||| ||interested||||||||he|thought||||| Nadie||||||||nadie|||||||| Niemand war daran interessiert. Er konnte niemanden dazu bringen, mit ihm zu kommen, weil er es so seltsam fand. Nobody was interested. He didn't bring anyone he thought it was so strange. Nadie estaba interesado. No logró involucrar a nadie y pensó que era tan extraño. Kimse ilgilenmedi. Kimseyi kendisiyle gelmeye ikna edemiyordu çünkü bunun çok tuhaf olduğunu düşünüyordu. Han tyckte han tyckte att alla var väldigt lata. ||||||||faul |||thought||everyone|||lazy ||||||||perezosos Er sagte, er halte alle für sehr faul. He thought he thought everyone was very lazy. Él pensaba que todos eran muy perezosos. Herkesin çok tembel olduğunu düşündüğünü söyledi. Han tyckte att alla var väldigt lata, han sa: “Men om man vill vara en scholar, you have to work hard if you want to be a scholar, publish or perish” sa han. |||||||||||||||Wissenschaftler|muss man|muss|um|arbeiten|hart arbeiten|wenn||will|||||veröffentlichen|oder|verderben|| ||||||lazy|||||||||academic|du måste|need to|att|work hard|work diligently|"if"|you|||become||scholar|"publish or perish"|or|"gå under"|| |||||||||||||||bilim insanı||||||eğer|||||||||ölmek|| |||||||||||||||estudioso|||||duro||||||||publicar||perecer|| |||||||||||||||erudito|||||||||||||publicar||perecer|| Er hielt alle für sehr faul und sagte: "Aber wenn du ein Gelehrter sein willst, dann musst du hart arbeiten, wenn du ein Gelehrter sein willst, dann musst du veröffentlichen oder untergehen", sagte er. He thought everyone was very lazy, he said: "But if you want to be a scholar, you have to work hard if you want to be a scholar, publish or perish" he said. Él pensaba que todos eran muy perezosos, dijo: “Pero si quieres ser un académico, tienes que trabajar duro si quieres ser un académico, publica o perece”, dijo. Herkesin çok tembel olduğunu düşünüyordu, "Ama alim olmak istiyorsan çok çalışmalısın, yayınla ya da yok ol" dedi.

**Sofi:** Och de svenska kollegerna sa: “Perish”. ||||die Kollegen|| ||||iş arkadaşları|| ||||colegas|| ||||colleagues||Perish Sofi: And the Swedish colleagues said: "Perish". Sofi: Y los colegas suecos dijeron: “Perecer”. Sofi: Ve İsveçli meslektaşlarımız dedi ki: "Yok ol".

**Emil:** Ja, de valde “perish” och han kunde inte förstå det. |||wählten||||||| |||chose||||||| |||eligieron||||||| Emil: Yes, they chose "perish" and he couldn't understand it. Emil: Evet, "yok olmayı" seçtiler ve o bunu anlayamadı. Kan du förstå det? can||| Can you understand that? Bunu anlayabiliyor musun?

**Sofi:** Ja, alltså, det här med den svenska lättjan är ett ganska återkommande samtalsämne bland mina både klienter och utländska kontakter och… ||||||the||Faulheit||||wiederkehrendes|Gesprächsthema||||Klienten|||| ||"well"||||||laziness|||quite|recurring|topic of conversation|among|||clients||foreign contacts|foreign contacts| ||||||||||bir||tekrar eden||||||||| |||||||||||||assunto de conversa||||clientes|||| ||||||||pereza sueca||||recurrent|tema de conversación||mis|||||| Sofi: Ja, also, dieses Thema der schwedischen Faulheit ist ein ziemlich häufiges Gesprächsthema unter meinen Kunden und ausländischen Kontakten und... Sofi: Yes, so, this thing about Swedish laziness is a fairly recurring topic of conversation among both my clients and foreign contacts and... Sofi: Sí, bueno, esto de la pereza sueca es un tema de conversación bastante recurrente entre mis clientes y contactos extranjeros y… Sofi: Evet, İsveç'in tembelliği konusu müşterilerim ve yabancı bağlantılarım arasında sıkça tekrarlanan bir konu...

Emil: Kan du trösta dem? |||trösten| |||comfort| |||consolar| |||consolar| Emil: Can you comfort them? Emil: ¿Puedes consolarlos? Emil: Onları rahatlatabilir misin?

Sofi: Alltså, dels handlar det i viss del om fördomar och fördomar har ju alla om alla så att säga, och vi svenskar tycker ju säkert att att det finns många andra länder där man är lat där man pratar om södra Europa där man har siesta och det händer inte särskilt mycket alls liksom, så dels handlar det ju om det, att man kan ha svårt att säga nej eller väljer att se att man kan se mer negativ bild av en annan kultur. |||||||||Vorurteile||Vorurteile|||||||||||||||||||||||||faul|||||südliches|||||Mittagspause|||||||||||||||||||||||||wählt||||||||||||| ||"partly"|"is about"|||certain|partly||prejudices||||of course|everyone about everyone|||"so to speak"||so to speak|||Swedes|||surely|that||||||||||lazy|||talks about||southern|southern Europe|||have|afternoon nap|||happens||particularly||at all|||partly|concerns|it|||||||||||||chooses|||||||more|negative|negative image|||another| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||tembel|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||soneca|||||||||||||||||||||||||||||||||||||| ||en parte||||cierto|||Prejuicios||prejuicios|||||||||||||||||||||||||perezoso||||||||||siesta|||sucede||||en absoluto|||||||||||||difícil||por así decirlo|||elige||ver||||||||||| Sofi: Nun, es hat zum Teil mit Vorurteilen zu tun, und jeder hat sozusagen Vorurteile über jeden, und wir Schweden sind sicher der Meinung, dass es viele andere Länder gibt, in denen man ein Team ist, in dem man über Südeuropa spricht, wo man eine Siesta hält und das nicht sehr oft vorkommt, also hat es zum Teil damit zu tun, dass es einem schwer fällt, nein zu sagen oder ein eher negatives Bild einer anderen Kultur zu sehen. Sofi: Well, partly it is about prejudices and prejudices everyone has about everyone so to speak, and we Swedes surely think that there are many other countries where you are teams where you talk about southern Europe where you have siesta and it doesn't happen very much at all, so it's partly about that, that you may have difficulty saying no or choose to see that you can see a more negative image of another culture. Sofi: Bueno, en parte se trata de prejuicios y todos los tienen sobre todos, por así decirlo, y nosotros los suecos seguramente pensamos que hay muchos otros países donde se es perezoso, donde se habla de Europa del Sur, donde se tiene siesta y no sucede mucho, así que en parte se trata de eso, de que puede ser difícil decir que no o elegir ver una imagen más negativa de otra cultura. Sofi: Bu kısmen önyargılarla ilgili ve tabiri caizse herkesin herkes hakkında önyargıları var ve biz İsveçliler kesinlikle Güney Avrupa'dan bahsettiğiniz bir takım olduğunuzda siesta yaptığınız pek çok başka ülke olduğunu ve bunun pek de gerçekleşmediğini düşünüyoruz, dolayısıyla bu kısmen bununla ilgili, hayır demekte zorlanabilir veya başka bir kültürün daha olumsuz bir imajını görmeyi tercih edebilirsiniz. 索菲:嗯,从某种程度上来说,这是每个人对每个人都有的偏见,我们瑞典人肯定认为,还有很多其他国家的球队,你们谈论南欧,在那里你们有午睡,但事实并非如此。这种情况根本不会发生,所以部分原因在于,你可能很难拒绝或选择看到你可以看到另一种文化的更负面的形象。 Dels handlar det också om generaliseringar och generaliseringen kanske ofta baseras på någon del av verkligheten i alla fall. |||||||die Verallgemeinerung||häufig|basieren auf|||||||| part|||||generalizations||the generalization|||is based on||some|||reality|||in any case ||||||||||dayanır||||gerçekliğin|||| |||||||a generalização|||baseia|||||||| |||||generalizaciones||generalización|||se basa en|||||realidad||| In part, it is also about generalizations, and the generalization may often be based on some part of reality in any case. Öte yandan, bu aynı zamanda genellemelerle de ilgilidir ve genelleme çoğu zaman yine de gerçekliğin bir kısmına dayanabilir. 在某种程度上,它也是关于概括的,而无论如何,概括通常可能基于现实的某些部分。 Eller en tolkning av den verklighet man ser. ||Interpretation|||Realität|| ||yorumlama||||| ||interpretação|||realidade|| ||interpretación|||realidad|| ||interpretation|of||reality one perceives||sees Or an interpretation of the reality you see. Ya da gördüğünüz gerçekliğin bir yorumu.

**Emil:** Vi kanske är lite lata, eller? ||maybe|||lazy| Emil: Maybe we're a bit lazy, aren't we? Emil: Belki biraz tembeliz, değil mi?

Sofi: Ja och nej. Sofi: Yes and no.

Emil: Men varför är det så svårt? Emil: But why is it so difficult? Emil: Ama neden bu kadar zor? Varför är det så svårt för honom att engagera de här… du vet inte hans precisa fall, men är det något som du känner igen? |||||||||||sen||||kesin||||||||| ||||||||einzubinden|||||||genauen||||||||| ||||||||engage|||||||exact|case|||||||| |||||||||||||||preciso||||||||| |||||||||||||||caso específico|caso|||||||| Why is it so difficult for him to engage these… you don't know his exact case, but is it something you recognize? Bunları yapmak onun için neden bu kadar zor... tam durumunu bilmiyorsunuz ama tanıdığınız bir şey mi? 为什么他这么难接触这些……你不知道他的具体情况,但这是你认识的吗? Varför hakar inte svenskarna på? Warum nicht|haken||die Schweden| |haklamak||| |pegam||| |se enganchan||| |hook||| Warum holen die Schweden nicht ab? Why don't the Swedes join in? ¿Por qué los suecos no se integran? Neden İsveçliler de aynı şeyi yapmıyor?

**Sofi:** Jag tror att det egentligen är tre saker som de här utländska personerna brukar reagera på, och det jag tänker först det är ju det här att det kanske allra första vi satsar på när vi kommer in på nya arbetsplatser är inte det här att visa hur kompetenta och hur engagerade vi är, utan det är ju egentligen att bli en del av gruppen och att visa att vi är en del av den här gemenskapen som vi kommit in i, och mycket av det handlar om fika. |||||||||||||||reagieren auf||||||||||||||vielleicht||||setzen auf||||||||Arbeitsplätze||||||||kompetent|||engagiert|||||||||||||||||||||||||Gemeinschaft||||||||||||Kaffe und Kuchen |||||actually||three|things||||foreign||usually react|react to|||||||||||||||very first|||focus on||||||||workplaces|||it|||||competent|||engaged|||||||||||||the group|||||||||||this|the community||||on|it||a lot||fika|involves||coffee break |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||iş yerleri||||||||||||||||||||||||grup|||||||||||||||||||||||| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||locais de trabalho||||||||||||||||||||||||||||||||||||a comunidade|||||||||||| |||||realmente||tres|cosas||||||suelen|reaccionar a||||||primero|||||||||Lo más|primero||apostamos||||||||Lugares de trabajo|||||||||||comprometidos|||||||realmente||||||||||||||||||comunidad||||||||||||Tomar café juntos Sofi: Ich glaube, es gibt eigentlich drei Dinge, auf die diese ausländischen Menschen reagieren, und das erste ist, dass wir uns vielleicht als allererstes darauf konzentrieren, wenn wir einen neuen Arbeitsplatz betreten, nicht zu zeigen, wie kompetent und wie engagiert wir sind, sondern dass wir Teil der Gruppe werden und zeigen, dass wir Teil dieser Gemeinschaft sind, in die wir eingetreten sind, und dabei geht es oft um Kaffee. Sofi: I think there are actually three things that these foreign people usually react to, and the first thing that comes to my mind is this, that perhaps the very first thing we invest in when we enter new workplaces is not this to show how competent and how committed we are, but it's really about becoming part of the group and showing that we're part of this community we've joined, and a lot of it is about coffee. Sofi: Creo que en realidad hay tres cosas que estas personas extranjeras suelen reaccionar. Lo primero que pienso es que puede que lo más importante en lo que nos enfocamos al llegar a nuevos lugares de trabajo no sea demostrar cuán competentes y comprometidos somos, sino en realidad convertirnos en parte del grupo y mostrar que somos parte de esta comunidad en la que hemos entrado, y gran parte de eso se trata de la merienda. Sofi: Bence bu yabancı insanların tepki gösterme eğiliminde olduğu üç şey var ve bence ilk şey, belki de yeni işyerlerine girdiğimizde odaklandığımız ilk şey ne kadar yetkin ve ne kadar kararlı olduğumuzu göstermek değil, aslında grubun bir parçası olmak ve girdiğimiz bu topluluğun bir parçası olduğumuzu göstermektir ve bunun çoğu kahve ile ilgilidir. Det är ju en klassiker att man ska vara med på det här fikat och sitta och prata om ganska tråkiga saker istället för att kasta sig tillbaka till datorn med en kopp kaffe och starta på sitt nya forskningsprojekt. |||||||||||||ikramı|||||||||||||||||||||||||| ||||Klassiker|||||||||Kaffe und Kuchen|||||über||langweilige|||||sich stürzen||||||||||||||Forschungsprojekt ||||classic|||||||||the coffee break||sit down|||||boring||||that|throw oneself||||the computer||||||||one's|new|research project |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||projeto de pesquisa ||||clásico|||||||||||||||||||||lanzarse||||||||||empezar||||proyecto de investigación Es ist ein Klassiker, dass Sie in diesem Café sitzen und über eher langweilige Dinge reden, anstatt sich mit einer Tasse Kaffee an den Computer zu setzen und Ihr neues Forschungsprojekt zu beginnen. It is a classic that you should join this coffee and sit and talk about rather boring things instead of throwing yourself back at the computer with a cup of coffee and start your new research project. Es un clásico que hay que participar en esta merienda y sentarse a hablar de cosas bastante aburridas en lugar de lanzarse de nuevo al ordenador con una taza de café y comenzar su nuevo proyecto de investigación. Kendinizi bir fincan kahve ile bilgisayarın başına atmak ve yeni araştırma projenize başlamak yerine bu kafede oturup oldukça sıkıcı şeyler hakkında konuşmanız bir klasiktir.

**Emil:** Det där är väldigt konstigt även för dem som kommer från länder som har en ganska likartad kultur. |||||||||||from||||||similar culture| |||||||||||||||||semelhante| |||||||||||||||||ähnliche| |||||||||||||||||benzer| |||||дивно||||||||||||| |||||extraño|incluso|||||||||||similar| Emil: That is very strange even for those who come from countries that have a fairly similar culture. Emil: Eso es muy raro incluso para aquellos que vienen de países que tienen una cultura bastante similar. Emil: Bu, oldukça benzer bir kültüre sahip ülkelerden gelenler için bile çok garip. Min fru till exempel kommer från Tyskland och hon blev ju chockad när hon ville arbeta, men då skulle man sitta liksom och… Hon tyckte att det kändes obekvämt på fikat. |||||||||||schockiert|||||||||||||||||unwohl||beim Kaffee |||example|||Germany|||||shocked|||||||||||||||||uncomfortable||the coffee break ||||||||||||||||||||||||||||rahat değil|| ||||||||||||||||||||||||||||незручно|| |||||||||||sorprendida||||||||||como||||||se sentía|Incómoda|| Meine Frau zum Beispiel kommt aus Deutschland und sie war geschockt, als sie arbeiten wollte, aber dann musste man sich hinsetzen und … Sie fand es im Café unangenehm. My wife, for example, comes from Germany and she was shocked when she wanted to work, but then you would have to sit and... She thought it felt uncomfortable at the coffee shop. Mi esposa, por ejemplo, viene de Alemania y se quedó impactada cuando quiso trabajar, pero entonces tendrían que sentarse y... Le parecía incómodo durante el café. Örneğin eşim Almanya'dan geliyor ve çalışmak istediğinde şok oldu, ama sonra oturmak zorundaydınız ve... Kahve dükkanında rahatsız edici buldu. “Jaha, ska alla fika nu? "Also, trinken jetzt alle Kaffee? "Well, is everyone going have a coffee break now? “Ah, ¿todos van a tomar café ahora? "Herkes kahve içiyor mu? Men till och med chefen sitter här. ||||der Chef|| but|||with||| ||||şef|| Aber auch der Chef sitzt hier. But even the boss sits here. Ama patron bile burada oturuyor. Okej, men jag tar väl koppen kaffe snabbt och så pratar vi lite jobb och sen går vi iväg och jobbar.” Nej, man satt länge, man pratade inte om jobb. |||||die Tasse|||||||||||||||||||||||| ||||well|the cup||quickly|||||||||||||||||||||| |||||fincan|||||||||||||||||||||||| |||||copo|||||||||||||||||||||||| |||||taza de café|||||||||||||lejos||||||||||| Okay, but I'll have a quick cup of coffee and then we'll talk a bit about work and then we'll go to work." No, they sat for a long time, they didn't talk about work. Tamam, ama hemen bir fincan kahve içeceğim ve iş hakkında konuşacağız, sonra da gidip çalışacağız." Hayır, uzun süre oturduk, iş hakkında konuşmadık. Man sitter och har det lite trevligt. |||||a little|nice ||||||agradable You sit and have a good time. Oturur ve iyi vakit geçirirsiniz. Hon tyckte att det var helkonstigt. |||||ganz seltsam |||||tamamen garip |||||muito estranho |||||Muy extraño. |||||really strange She thought it was very strange. Bunun çok tuhaf olduğunu düşündü.

**Sofi:** Precis, och det som man kanske alltid måste komma ihåg att tänka på är att alla som startar ett nytt jobb, oavsett om man kommer från så att säga samma kultur som sina arbetskamrater eller en annan kultur, det är att de flesta vill göra ett gott intryck, och i många kulturer gör man ju det genom att kasta sig på jobbet och visa vad man kan, och inte genom att sitta och lata sig och prata om helgen eller semesterplanerna. ||||||||||||||||||||||unabhängig davon||||||||||||Arbeitskollegen|||||||||||||||||||||||||throw|||||||||||genome|||||||||dem Wochenende||Urlaubspläne ||||||||||remember||||||||starts||||regardless of||||||||||||work colleagues|||||||||most people|||||impression||||cultures|||||||throw themselves|themselves|||||||||||||||||||weekend||vacation plans ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||da|||yapmak|||||||||||||||||||||||||||||lata||ve|||||semestr planları ||||||||||||||||||||||||||||||||||companheiros de trabalho|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||plano de semestre ||||||||||||||||||||||sin importar||||||||||||Compañeros de trabajo||||||||||||||Buena impresión|||||||||||lanzarse a|||||||||||||||holgazanear|||||fin de semana||planes de vacaciones Sofi: Genau, und man muss immer daran denken, dass jeder, der eine neue Stelle antritt, unabhängig davon, ob man aus der gleichen Kultur wie seine Kollegen oder aus einer anderen Kultur kommt, einen guten Eindruck hinterlassen möchte, und in vielen Kulturen tut man das, indem man sich in die Arbeit stürzt und zeigt, was man kann, und nicht, indem man herumsitzt und über das Wochenende oder Urlaubspläne spricht. Sofi: Exactly, and what you may always have to remember to think about is that everyone who starts a new job, regardless of whether you come from, so to speak, the same culture as your colleagues or a different culture, is that most people want to a good impression, and in many cultures you do that by throwing yourself into work and showing what you can do, and not by sitting around and talking about the weekend or holiday plans. Sofi: Precis, y lo que quizás siempre hay que recordar pensar es que todos los que comienzan un nuevo trabajo, independientemente de si vienen de, por decirlo de alguna manera, la misma cultura que sus compañeros de trabajo o de otra cultura, es que la mayoría quiere causar una buena impresión, y en muchas culturas se hace lanzándose al trabajo y mostrando lo que se puede, y no quedándose sentados y hablando sobre el fin de semana o los planes de vacaciones. Sofi: Kesinlikle ve her zaman düşünmeniz gereken şey, ister iş arkadaşlarınızla aynı kültürden ister farklı bir kültürden geliyor olun, yeni bir işe başlayan herkesin iyi bir izlenim bırakmak istediğidir ve birçok kültürde bunu kendinizi işe vererek ve neler yapabileceğinizi göstererek yaparsınız, oturup hafta sonu veya tatil planları hakkında konuşarak değil. Då är man ju rädd att man ger fel intryck, så att säga. ||||ängstlich|||||Eindruck||| Then|||||||||wrong impression|||so to speak ||||asustado|||||impresión equivocada||| Then you are afraid that you will give the wrong impression, so to speak. Entonces, uno tiene miedo de dar una mala impresión, por así decirlo. O zaman tabiri caizse yanlış izlenim vermekten korkarsınız.

**Emil:** Ja. Emil: Yes. Emil: Sí. Jag hade en kursdeltagare en gång som… han var livsmedelsinspektör i Irak och nu var han i Sverige och hamnade på praktik på någon kommun och skulle inspektera där på olika restauranger, och efter praktiken var han så himla besviken. |||||||||Lebensmittelinspektor||Irak|||||||||||||Gemeinde|||überprüfen||||Restaurants|||das Praktikum||||sehr|enttäuscht |||course participant||||||food inspector||||||||||ended up||internship|||municipality|||inspect||||restaurants|||the internship||||heavenly|disappointed |||||||||||||||||||||||||||denetlemek|||||||||||| |||||||||inspetor de alimentos||Iraque|||||||||||||município|||inspecionar||||||||||||besviken |||||||||inspector de alimentos||||||||||terminó en|||||municipio|||inspeccionar||||||||||||decepcionado Ich hatte einmal einen Kursteilnehmer, der ... er war Lebensmittelinspektor im Irak und jetzt in Schweden, wo er ein Praktikum in einer Gemeinde absolvierte und dort verschiedene Restaurants inspizieren sollte, und nach dem Praktikum war er sehr enttäuscht. I had a course participant once who... he was a food inspector in Iraq and now he was in Sweden and ended up doing an internship at some municipality and was going to inspect different restaurants there, and after the internship he was so very disappointed. Tuve un participante en el curso una vez que... era inspector de alimentos en Irak y ahora estaba en Suecia, donde hizo una práctica en algún municipio y debía inspeccionar en diferentes restaurantes, y después de la práctica estaba tan decepcionado. Bir keresinde bir kurs katılımcım vardı... Irak'ta gıda denetçisiydi ve şimdi İsveç'teydi ve bir belediyede staj yaptı ve orada çeşitli restoranları denetleyecekti ve stajdan sonra çok büyük hayal kırıklığına uğradı. Han var rent arg, och han sa så här: “När jag jobbade i Irak, då gjorde vi tolv inspektioner varje dag. ||||||||||||||||||denetim|| ||ganz|wütend||||||||||||||zwölf|Inspektionen|| ||just|really angry||||||||worked||||||twelve|inspections|| ||||||||||||||||||inspeções|| |||enojado||||||||||||||doce inspecciones|inspecciones diarias|| Er war regelrecht wütend und sagte Folgendes: "Als ich im Irak gearbeitet habe, haben wir jeden Tag 12 Inspektionen durchgeführt. He was downright angry, and he said this: “When I worked in Iraq, we did twelve inspections every day. Él estaba realmente enojado, y dijo así: “Cuando trabajaba en Irak, hacíamos doce inspecciones cada día. Düpedüz öfkeliydi ve şunları söyledi: "Irak'ta çalışırken her gün 12 teftiş yapıyorduk. Här gör de en! aqui||| Here they make one! ¡Aquí hacen una! Burada bir tane yapıyorlar! Sen sitter de och fikar!” Och så sa han: “Vi kan ha sex timmars arbetsdag i Sverige. ||||Kaffee trinken|||||||||Stunden||| Then||||have coffee||||||||six|hours|work day|| ||||çay saati yapmak|||||||||||| Then they sit and have coffee!” And then he said: "We can have a six-hour working day in Sweden. ¡Entonces se sientan a tomar café!” Y él dijo: “Podemos tener una jornada laboral de seis horas en Suecia. Sonra oturup kahve içiyorlar!" Ve dedi ki: "İsveç'te altı saatlik bir iş günü yaşayabiliriz. Det är superlätt. ||Es ist supereinfach. ||çok kolay ||superfácil ||Es facilísimo. ||It's super easy. It's super easy. Es súper fácil. Çok kolay. Ta bort lunch, ta bort förmiddagsfika, ta bort eftermiddagsfika och ta bort alla möten. ||||||||ikindi kahvesi||||| Nehmt|||||Vormittagskaffee|||Nachmittagskaffee||||| |remove|lunch|||morning coffee break|||afternoon snack|||||meetings |||||lanche da manhã|||fika da tarde||||| |||||tentempié matutino|||merienda de la tarde||quitar|Quitar|| Streichen Sie das Mittagessen, den Morgenkaffee, den Nachmittagskaffee und alle Sitzungen. Remove lunch, remove morning coffee, remove afternoon coffee and remove all meetings. Elimina el almuerzo, elimina el café de la mañana, elimina el café de la tarde y elimina todas las reuniones. Öğle yemeğini kaldırın, sabah kahvesini kaldırın, öğleden sonra kahvesini kaldırın ve tüm toplantıları kaldırın. Sex timmars arbetsdag, samma lön. |Stunden||| |hour|||salary ||||salário |||misma|salario Six hour work day, same pay. Vi hinner mer.” |Wir schaffen mehr.| |yaparız| |встигнемо| Nosotros|Nos da tiempo.| |"We have time"| Wir haben mehr Zeit.“ We have more time.” Nos da tiempo para más. Daha zamanımız var."

**Sofi:** Fast där tar vi det kanske lite till punkt två, och det är ju det här att vi ska skynda långsamt. ||||||||||||||||||||sich beeilen|langsam voran |But||takes||||||point|||||||||||hurry|slowly |||||||||||||||||yani|||acele etmek| ||||||||||||||||||||apresurarse|despacio Sofi: Aber das bringt uns zu Punkt zwei, nämlich, dass wir uns langsam bewegen sollten. Sofi: Although there we may take it a bit to point two, and this is where we should hurry slowly. Sofi: Pero ahí quizás lo llevamos un poco al punto dos, y es que debemos apresurarnos despacio. Sofi: Ama bu bizi ikinci noktaya getiriyor, yani yavaş hareket etmeliyiz. 索菲:但是我们可能需要一点时间来讨论第二点,这是我们应该慢慢来的地方。 Det ska vara väl genomtänkt och vi ska planera väldigt noga. ||||gut durchdacht||||planen||sehr sorgfältig ||||düşünülmüş|||||| ||||bien pensado||||||cuidadosamente ||||well thought-out||||||carefully Es muss gut durchdacht sein und wir müssen sehr sorgfältig planen. It must be well thought out and we must plan very carefully. Debe estar bien pensado y debemos planificar muy cuidadosamente. İyi düşünülmüş olmalı ve çok dikkatli planlamalıyız. De här inspektionerna i Irak de kanske skedde lite mer spontant och vid behov medan i Sverige hade man ett kanske väldigt genomtänkt schema för det här, och det här brukar också vara väldigt frustrerande att vi lägger ner väldigt mycket tid på att planera och tänka igenom hur det ska ske, och sen när man gör det så följer man planen och gör det kanske i utländska ögon lite halvdant också. ||||||||||||||||||||||düşünülmüş||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||halvdant| ||Inspektionen|||||geschahen|||||bei Bedarf|Bedarf||||||||sehr||Schema|||||||||||frustrierend|||||||||||||||||stattfinden||||||||||planen||||||||ein bisschen|halbherzig| ||The inspections|||||happened|||spontaneously|||as needed|while||||||maybe|very|well thought out|schedule|||||||tends to||to be|very|frustrating|||put in|||||||plan|||thought-out||||happen||||||||||plan||do||||foreign|foreign eyes||half-heartedly| ||as inspeções|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||plano|||||||||frustrar| ||inspecciones|||||ocurrieron|||||en caso de|necesidad||||||||muy|bien pensado||||||||||||frustrante|||dedicamos||||||||||reflexionar sobre||||llevar a cabo||||||||se sigue|||||||||ojos extranjeros||A medias| Diese Inspektionen im Irak waren vielleicht etwas spontaner und nach Bedarf, während es in Schweden einen sehr gut durchdachten Zeitplan dafür gab, und das ist in der Regel auch sehr frustrierend, dass wir viel Zeit damit verbringen, zu planen und darüber nachzudenken, wie es gemacht werden sollte, und wenn man es dann macht, hält man sich an den Plan und macht es in den Augen des Auslands vielleicht ein bisschen halbherzig. These inspections in Iraq perhaps took place a little more spontaneously and when necessary, whereas in Sweden you had a perhaps very well thought out schedule for this, and this is also usually very frustrating as we spend a lot of time planning and thinking through how it has to happen, and then when you do it, you follow the plan and maybe in foreign eyes do it a bit half-baked too. Estas inspecciones en Irak tal vez se realizaron de manera más espontánea y según la necesidad, mientras que en Suecia se tenía un programa quizás muy bien pensado para esto, y esto también suele ser muy frustrante, ya que dedicamos mucho tiempo a planificar y reflexionar sobre cómo debe llevarse a cabo, y luego, cuando lo hacemos, seguimos el plan y lo hacemos, tal vez a ojos extranjeros, de manera un poco mediocre. Irak'taki bu denetimler belki biraz daha spontane ve ihtiyaç duyulduğunda yapılırken, İsveç'te bunun için çok iyi düşünülmüş bir program vardı ve bu da genellikle çok sinir bozucu bir durumdur, çünkü bunun nasıl yapılması gerektiğini planlamak ve düşünmek için çok zaman harcıyoruz ve sonra bunu yaptığınızda, planı takip ediyorsunuz ve belki de yabancıların gözünde bunu biraz gönülsüzce yapıyorsunuz. 在伊拉克,这些检查可能是在必要时自发进行的,而在瑞典,您可能对此有一个经过深思熟虑的时间表,这通常也非常令人沮丧,因为我们花了很多时间计划和思考如何进行检查。事情必须发生,然后当你去做的时候,你就按照计划去做,也许在外国人眼里做得有点不成熟。 När man väl har planerat det så finns det inte utrymmer för förändringar eller förbättringar, utan man gör som man har tänkt och så blir det som det blir. ||||||||||||||iyileştirmeler|||||||||||||| ||||geplant||||||Spielraum||Änderungen||Verbesserungen|||||||||||||| ||||planned||||||room||changes||improvements|||||||||||||| |||||||hay|||espacio||cambios||mejoras|||||||||||||| Wenn man es einmal geplant hat, gibt es keinen Spielraum für Änderungen oder Verbesserungen, man macht, was man geplant hat, und es wird, was es ist. Once you have planned it, there is no room for changes or improvements, but you do as you have planned and that is how it will be. Una vez que se ha planificado, no hay espacio para cambios o mejoras, sino que se hace como se ha previsto y así resulta. Bir kez planladıktan sonra, değişiklik veya iyileştirmeye yer yoktur, planladığınız şeyi yaparsınız ve neyse o olur. 一旦你计划好了,就没有改变或改进的余地,但你按照你计划的去做,那就是这样。

**Emil:** Inga spontana påfall där. |||saldırılar| |Inga|spontanen|Äußerungen| |no|spontaneous remarks|outbursts| ||spontâneas|| Emil: Da gibt es keine spontanen Ausbrüche. Emil: No spontaneous impositions there. Emil: No hay intervenciones espontáneas allí. Emil: Orada spontane patlamalar yok. 埃米尔:没有自发性癫痫发作。 När man har planerat något så gäller det. ||||||giltig ist| |||planned|||| ||||||aplica| When you have planned something, it applies. Cuando se ha planeado algo, hay que cumplirlo. Bir şey planladığınızda, işe yarar.

**Sofi:** Nej, och framför allt inga spontana påfall som liksom är bättre än den ursprungliga planen och det är det jag tror många liksom… “Nu ska vi göra som vi har bestämt, även om det inte är världens bästa idé” liksom. ||||||||||||||orijinal|||||||||||||||||||||||||| |||vor allem||keine|spontaneous|outbursts||||||||||||||||||||||||||||||||| |||in front of|||spontaneous|suggestions|||||||original|the plan||||||||||||||||||||||the world's||| |||||||ocurrencias espontáneas|||||||original|||||||||||||||||||||||||| Sofi: Nein, und vor allem keine spontanen Ideen, die besser sind als der ursprüngliche Plan, und ich glaube, das ist es, was viele Leute mögen... "Jetzt machen wir das, was wir beschlossen haben, auch wenn es nicht die beste Idee der Welt ist". Sofi: No, and above all no spontaneous attacks that are somehow better than the original plan and that's what I think a lot of people are like... "Now we're going to do what we've decided, even if it's not the best idea in the world" sort of. Sofi: No, y sobre todo, nada de decisiones espontáneas que sean mejores que el plan original, y eso es lo que creo que muchos... 'Ahora vamos a hacer lo que hemos acordado, aunque no sea la mejor idea del mundo'. Sofi: Hayır ve her şeyden önce orijinal plandan daha iyi olan spontane fikirler yok ve bence pek çok insanın hoşuna giden de bu... "Şimdi dünyadaki en iyi fikir olmasa bile karar verdiğimiz şeyi yapacağız". 索菲:不,最重要的是,没有比原计划更好的自发攻击,我认为很多人都是这样的……“现在我们要做我们已经决定的事情,即使它不是世界上最好的主意”之类的。

**Emil:** Ja, det är lätt att förstå att någon blir frustrerad av det. ||||||||||frustrated|| Emil: Yes, it is easy to understand that someone gets frustrated by it. Emil: Sí, es fácil entender que alguien se sienta frustrado por eso. Emil: Evet, birilerinin bundan dolayı hayal kırıklığına uğramasını anlamak kolay.

Sofi: Ja.

Emil: Och så var det här denna planerings fasen då? ||||||diese|Planungs-|Planungsphase| |||was|||this|planning|phase| |||||||planlama|| ||||||esta|fase de planificación|| Emil: Und das war dann die Planungsphase? Emil: And so was this the planning phase then? Emil: ¿Y esta es la fase de planificación entonces? Emil: Ve sonra bu planlama aşaması vardı? Hur var en specifik för den i just Sverige? |||spezifisch||||| |||específica||||| How was it specific to Sweden? ¿Cómo era una específica para esto en Suecia? İsveç'e özgü bir durum muydu? För det är väl något som är ganska svårt. ||||||||difícil Because it is something that is quite difficult. Porque es algo que es bastante difícil. Çünkü bu oldukça zor bir şeydir.

**Sofi:** Ja, det är ju det här att ge sig in i de här liksom långa mötena som ofta verkar handla om i princip ingenting, utan det handlar egentligen om… det är nästan som en ritual, skulle jag vilja beskriva det så är det alla för att säga göra sin röst hörd och de andra nickar bifall, andra “mm”, “hmm”, “aa” och så där och sedan. ||||||||||||||||den Treffen|||||||||||||||||||||||beschreiben||||||||||||heard||||nicken zustimmend|approval||||ja|||||sedan = then |||||||||to give oneself|||||||meetings|||seems to|be about|||principle||||||||||||ritual|||would like|describe||||||||||||be heard||||nod in agreement|approval|||hmm|about||||| ||||||||||||||||||||||ilkeler açısından|||||||||||||||||tanımlamak|||||||||||||||||onay||||aa||||| ||||||||meter||||||||las reuniones|||||||en principio|nada en absoluto|||||||||||||||describirlo como|||||todos|para|||||voz|escuchar su voz||||asienten|asentimiento||||||||| Sofi: Nun, es ist so eine Sache mit diesen langen Sitzungen, bei denen es im Grunde genommen um nichts zu gehen scheint, aber in Wirklichkeit geht es um... es ist fast wie ein Ritual, wenn ich es beschreiben wollte, jeder sagt, dass er sich Gehör verschaffen will, und die anderen nicken zustimmend, andere sagen "mm", "hmm", "aa" und so weiter und so fort. Sofi: Yes, it's this thing of going into these kind of long meetings that often seem to be about basically nothing, but it's really about... it's almost like a ritual, if I'd like to describe it, it's all to say make your voice heard and the others nod their approval, others "mm", "hmm", "aa" and so on and then. Sofi: Sí, es que esto de meterse en estas reuniones largas que a menudo parecen tratar de prácticamente nada, en realidad trata de... es casi como un ritual, si lo describo así es para que todos digan que se haga oír su voz y los demás asienten, otros “mm”, “hmm”, “aa” y así, y luego. Sofi: Şey, bu tür uzun toplantılara girmekle ilgili bir şey var, genellikle temelde hiçbir şey hakkında değilmiş gibi görünüyor, ama aslında... neredeyse bir ritüel gibi, tarif etmek istersem, herkesin sesini duyurmak istediğini söylemesi ve diğerlerinin onaylayarak başını sallaması, diğer "mm", "hmm", "aa" ve benzeri şeyler ve sonra. Sedan har egentligen inte hänt så mycket, tycker man. ||actually|||||| ||en realidad||sucedido|||| Not much has really happened since then, people think. Luego, en realidad no ha pasado tanto, uno piensa. O zamandan beri pek bir şey olmamış gibi görünüyor.

**Emil:** Det är det med att alla ska göra sin röst hörd, det verkar vara väldigt viktigt så där hört från utlänningar, även i sociala sammanhang. |||||||||||hörbar||||||||||Ausländer|||| |||||||||||||||||||||yabancılardan|||| ||||||||||voz|oída||||muy|importante||así|escuchar||extranjeros||||contextos sociales |||||||||||||||||||||foreigners||||social contexts Emil: Jeder sollte sich Gehör verschaffen, es scheint sehr wichtig zu sein, von Ausländern gehört zu werden, auch in sozialen Kontexten. Emil: That's the thing about everyone making their voice heard, it seems to be very important to hear from foreigners, even in social contexts. Emil: Eso de que todos deben hacerse oír, parece ser muy importante, he escuchado eso de extranjeros, incluso en contextos sociales. Emil: Herkes sesini duyurmalı, sosyal bağlamlarda bile yabancılar tarafından duyulmak çok önemli görünüyor. 埃米尔:这就是每个人都发出自己的声音的问题,即使在社交场合,听到外国人的声音似乎也非常重要。 Var ska vi gå i kväll? Wohin sollen wir heute Abend gehen? Where shall we go tonight? Bu gece nereye gidelim? Var ska vi äta middag? Where should we have dinner? ¿Dónde vamos a cenar? Vad tycker du och vad tycker du och vad tycker du? What do you think and what do you think and what do you think? ¿Qué piensas tú y qué piensas tú y qué piensas tú? Man kan inte bara gå till ett ställe utan alla måste få säga vart de skulle vilja gå. |||||||place||||||where|||want to go| |||solo||||lugar|||||||||| You can't just go to one place, but everyone must be able to say where they would like to go. No se puede ir a un lugar sin que todos puedan decir a dónde les gustaría ir. Sadece tek bir yere gidemezsiniz, herkes nereye gitmek istediğini söylemelidir.

**Sofi:** Ja, och att man nästan kanske kan låtsas då att man har kommit till ett gemensamt beslut. ||||||||so tun als||||||||gemeinsamen|Entscheidung |||||almost|maybe||pretend||||||||common| ||||||||davranmak||||||||| ||||||||fingir||||||||común acuerdo|decisión común Sofi: Ja, und dass man fast so tun kann, als ob man eine gemeinsame Entscheidung getroffen hätte. Sofi: Yes, and that you can almost pretend then that you have come to a joint decision. Sofi: Evet ve neredeyse ortak bir karara varmış gibi davranabiliyorsunuz. 索菲:是的,而且你几乎可以假装你们已经做出了共同决定。 För det tror jag också att när vi väl uttrycker vad vi ska gå dit. |||||||||express||||| |||||to|||well|express||||| |||||||||expresamos||||| Denn ich denke auch, dass wir, sobald wir ausdrücken, was wir tun wollen, dorthin gehen werden. Because I also think that once we express what we should go there. Çünkü ben de bir kez ifade ettiğimizde oraya gideceğimizi düşünüyorum. Vi är väldigt noga med att inte så att säga belägrar restauranger som man vet att någon annan i gruppen hatar utan att man försöker redan där liksom anpassa sig till gruppens vilja. ||||||||||kuşatmak|||||||||||||||||||||| |||sehr darauf bedacht|||||dass||belagern||||||||||hasst|ohne dass man||||bereits||||||der Gruppe|Wunsch |||careful|||||||besiege||||||||||hates||||try to|already|||adapt|||group's| |||cuidadosos|||||||ocupar||||||||||odia|||||ya||||||del grupo| Wir achten sehr darauf, dass wir nicht Restaurants belagern, von denen wir wissen, dass jemand in der Gruppe sie hasst, sondern wir versuchen, uns dem Willen der Gruppe anzupassen. We are very careful not to, so to speak, besiege restaurants that you know someone else in the group hates, without already trying to adapt to the will of the group. Estamos muy cuidadosos de no, digamos, asediar restaurantes que sabemos que a alguien en el grupo no le gusta, sin intentar ya allí, como, adaptarnos a la voluntad del grupo. Grubun iradesine uyum sağlamaya çalışmadan, grup içinde bir başkasının nefret ettiğini bildiğiniz restoranları deyim yerindeyse kuşatmamaya çok dikkat ediyoruz. 可以说,我们非常小心,不会在没有尝试适应团体意愿的情况下,围攻你知道团体中其他人讨厌的餐馆。

**Emil:** Man vill inte köra över något. ||||überfahren|| ||||geçmek|| ||||run over||something Emil: Du willst doch nichts überfahren. Emil: You don't want to run over anything. Emil: No se quiere pisotear a nadie. Emil: Hiçbir şeyin üzerinden geçmek istemezsin. Vi är väldigt rädda för det, det tror jag. |||ängstlich||||| |||muy asustados||||| We are very afraid of that, I think so. Tenemos mucho miedo de eso, creo. Bundan çok korkuyoruz, öyle düşünüyorum.

**Sofi:** Det tror jag. Sofi: I think so. Min tredje punkt är ju det här, liksom balansen mellan jobb och fritid. ||||||||the balance|||| my|third|point||||||the balance||||leisure ||||||||denge|||| ||||||||equilibrio|||| Dies ist mein dritter Punkt, ebenso wie das Gleichgewicht zwischen Arbeit und Freizeit. My third point is this, as well as the balance between work and leisure. Mi tercer punto es esto, como el equilibrio entre trabajo y tiempo libre. Üçüncü noktam ise şu: İş-yaşam dengesi gibi. Och det är kombinerat med att vi lever i ett väldigt kallt klimat, och när solen väl skiner, då ska vi ut och, jag menar, det är ju så många av mina kursdeltagare som är otroligt fascinerade av det här konceptet “halv dag” att nämen i morgon är det härligt så det verkar… solen skiner, men det är du helt motiverad att gå ifrån strax efter lunch eller till och med före lunch… ||||||||||||iklim||||||||||||||||||||||||||||||||ama||||||||||||||||||||hemen|||||||| |||kombiniert mit||||||||||||||scheint||||||||||||||||||unglaublich|fasziniert von||||Konzept||||ach wirklich|||||herrlich|||scheint||scheint|aber|||||motiviert|||weg von|gleich|||||||| |||combined|||||||||climate|||the sun|finally|shines||||||||||||||||||incredibly|fascinated||||concept||||well|||||lovely|||seems||||||||motivated to||||shortly|||||||| |||combinado|||||||muy|||||||||||||||||||||||||increíblemente|fascinados||||concepto||||vaya que|||||agradable|||parece ser|||||||Totalmente|motivado/a||||poco después de|||||||antes de| Dazu kommt, dass wir in einem sehr kalten Klima leben, und wenn die Sonne scheint, gehen wir raus, und ich meine, so viele meiner Kursteilnehmer sind unglaublich fasziniert von diesem "Halbtagskonzept", dass der Morgen so schön ist, wie er zu sein scheint... die Sonne scheint, aber man ist total motiviert, kurz nach dem Mittagessen oder sogar vor dem Mittagessen zu gehen... And that is combined with the fact that we live in a very cold climate, and when the sun does shine, then we go out and, I mean, there are so many of my course participants who are incredibly fascinated by this concept of "half day" that well tomorrow it's lovely it seems... the sun is shining, but you are fully motivated to leave just after lunch or even before lunch... Y eso se combina con que vivimos en un clima muy frío, y cuando el sol brilla, entonces salimos y, quiero decir, hay tantos de mis participantes del curso que están increíblemente fascinados por este concepto de “medio día” que, ¡hombre, mañana será maravilloso, parece… el sol brilla, pero estás completamente motivado para salir poco después del almuerzo o incluso antes del almuerzo… Ve bu, çok soğuk bir iklimde yaşadığımız gerçeğiyle birleşiyor ve güneş parladığında dışarı çıkıyoruz ve demek istediğim, öğrencilerimin çoğu bu "yarım gün" kavramından inanılmaz derecede etkileniyor, yarın çok güzel görünüyor... güneş parlıyor, ama öğle yemeğinden hemen sonra veya hatta öğle yemeğinden önce ayrılmak için tamamen motive oluyorsunuz... 再加上我们生活在非常寒冷的气候中,当阳光确实照射时,我们就会出去,我的意思是,我的课程中有很多参与者对“一半”的概念非常着迷。明天的一天,看起来很可爱……阳光明媚,但你在午饭后甚至午饭前就充满动力离开……

**Emil**: …vit flexar ut lite. |weiß|sich entspannt|| ||esneyerek|| ||relajarnos|| ||"flex out"|| Emil: ...Weiß biegt sich ein bisschen. Emil: ...white flexes out a little. Emil: ...se flexa un poco. Emil: ...beyaz biraz esniyor.

**Sofi**: Ja, och det där… tror jag kan upplevas väldigt provocerande av någon som kommer från en kultur där man jobbar liksom hårt in i det sista. ||||||||als provokant empfunden||provokant||||||||||||||||bis zum Schluss ||||||||algılanabilir|||||||||||||||||| ||||||||percibirse como provocador||provocador||||||||||||duro|||| ||||||||be experienced||provocative||||||||||||hard||||last minute Sofi: Ja, und das ... Ich denke, es kann von jemandem, der aus einer Kultur kommt, in der man bis zum Ende hart arbeitet, als sehr provokant empfunden werden. Sofi: Yes, and that... I think it can be found very provocative by someone who comes from a culture where you kind of work hard until the very end. Sofi: Sí, y eso… creo que puede ser muy provocador para alguien que viene de una cultura donde se trabaja duro hasta el último momento. Sofi: Evet ve bu... Bence sonuna kadar çok çalıştığınız bir kültürden gelen biri için çok kışkırtıcı olabilir. Man går aldrig hem före chefen och så vidare. Man geht nie vor dem Chef nach Hause und so weiter.|||||||| ||never||before|the boss|and so on|| Sie gehen nie vor Ihrem Chef nach Hause usw. You never go home before the boss and so on. Nunca se va a casa antes que el jefe, y así sucesivamente. Asla patronunuzdan önce eve gitmezsiniz vb.

**Emil:** Jag hade en kursdeltagare som sa, liksom, att när jag kom till Sverige, sa han, och jag jobbade så kom chefen till mitt arbetsrum och sa “Kom hit, nu ska du gå och fika”. ||||||||||||||||||||||||Büro|||||||||| |I|||course participant||||||||||||||||||||workroom|||||||||| ||||||||||||||||||||||||çalışma odası|||||||||| ||||||||||||||dijo|||||||||||||||||||| Emil: Ich hatte einen Kursteilnehmer, der sagte, als ich nach Schweden kam und arbeitete, kam der Chef in mein Büro und sagte: "Komm her, jetzt bekommst du einen Kaffee". Emil: I had a course participant who said, like, that when I came to Sweden, he said, and I was working, the boss came to my study and said "Come here, now you're going to have coffee". Emil: Tuve un participante en el curso que dijo, como, que cuando llegó a Suecia, dijo, y estaba trabajando, el jefe llegó a mi oficina y dijo "Ven aquí, ahora tienes que ir a tomar un café". Det var liksom, det var första gången, han var över 50, det var första gången som en chef hade sagt till honom att han skulle sluta jobba, det brukar vara tvärtom. ||||||||||||||||Chef|||||||sollte|||es|||ganz andersrum |||||||||over||||time|that||boss|had||||||should|stop|||usually|be|the opposite |||||||||||||||||||||||||||||al revés It was like, it was the first time, he was over 50, it was the first time a boss had told him to stop working, it's usually the other way around. Era como, era la primera vez, él tenía más de 50, era la primera vez que un jefe le decía que debía dejar de trabajar, suele ser al revés.

**Sofi:**. Sofi:. Sofi:. Och då kanske man blir lite nervös och tror liksom att någonting är på väg åt fel håll, att man inte har skött sig på jobbet, till exempel. ||||||||||||||||falsche|Richtung||||hat|sich verhalten||||| ||maybe||become||nervous||think|like||something|||on the way|towards|wrong|direction|||||behaved||||| |||||||||||||||||||insan|||skötmek||||| |||||||||||algo|||||||||||cumplido con||||| And then you might get a little nervous and sort of think that something is going in the wrong direction, that you haven't behaved at work, for example. Y entonces quizás uno se pone un poco nervioso y cree que algo está yendo en la dirección equivocada, que no se ha portado bien en el trabajo, por ejemplo. Ve sonra biraz gerginleşebilir ve bir şeylerin yanlış gittiğini, örneğin işte iyi gitmediğinizi düşünebilirsiniz. Vad är det för lurt med det där, liksom, vill chefen att jag inte ska jobbar här? ||das|für|faul|||||||||||| ne|||||||||||||||| ||||sospechoso|||||||||||| ||||sneaky||||||||||shouldn't|| Was soll das, der Boss will nicht, dass ich hier arbeite? What's the point of that, like, the boss doesn't want me to work here? ¿Qué ocurre con eso, como, quiere el jefe que no trabaje aquí? Bunun nesi yanlış, patron burada çalışmamı istemiyor mu? Har en fel lagt, kanske man börjar tänka. |||falsch gemacht|||| var||||||| |||puesto|||| |||laid|maybe||start|think Wenn Sie den falschen Ort haben, könnten Sie anfangen zu denken. If you have made a mistake, you might start to think. Se ha cometido un error, tal vez uno comienza a pensar.

**Emil:** En annan sak som man ofta hör är ju att svenskar är blyga. |||||||||||||schüchtern |||thing||||||||||shy |||||||||||||сором'язливі |||||||||||||tímidos Emil: Another thing you often hear is that Swedes are shy. Emil: Otra cosa que se escucha a menudo es que los suecos son tímidos. Stämmer det? Is this true? ¿Es cierto?

**Sofi:** Ja, vad ska man svara på det? |||||answer|| Sofi: Yes, what to answer to that? Sofi: Sí, ¿qué se supone que se debe responder a eso? Sofi: Evet, buna ne cevap vereyim? Den första frågan är vad är egentligen blyghet? |||||||Schüchternheit ||the question|||||Shyness |||||||utangaçlık |||||||Timidez The first question is what exactly is shyness? La primera pregunta es, ¿qué es en realidad la timidez? İlk soru utangaçlığın tam olarak ne olduğudur? Ofta då pratar man om att svenskar till exempel inte är särskilt socialt engagerad eller tycker om att prata med främlingar, tenderar att prata med låg röst och inte gestikulerar särskilt mycket, då det är faktiskt gjort en del inte så mycket forskning. |||||||||||||||||||||tenderar||||||||gestiküret||||||||||||| |||||||||||besonders||socially engaged|||||||Fremden|neigen dazu||||leiser||||gestikulieren|||||||||||||Forschung betrieben worden |||||||||||particularly|socially|engaged|||||talk||strangers|tend to||||low|voice||not|gesticulate|particularly|a lot||||actually|done||||||research ||||||||||||||||||||Extraños|Tender a||||baja|voz baja|||||||||de hecho|||||||investigación Es wird oft behauptet, dass die Schweden nicht besonders sozial engagiert sind oder sich gerne mit Fremden unterhalten, dass sie dazu neigen, mit leiser Stimme zu sprechen und wenig zu gestikulieren, obwohl es dazu kaum Untersuchungen gibt. It is often said that Swedes, for example, are not particularly socially engaged or like talking to strangers, tend to speak in a low voice and do not gesture very much, when in fact some not so much research has been done. A menudo se habla de que los suecos, por ejemplo, no están especialmente comprometidos socialmente o no les gusta hablar con extraños, tienden a hablar en voz baja y no gesticulan mucho, ya que en realidad se ha realizado un poco de investigación al respecto. İnsanlar sık sık İsveçlilerin sosyal olarak çok ilgili olmadıklarından veya yabancılarla konuşmaktan hoşlanmadıklarından, alçak sesle konuşma eğiliminde olduklarından ve çok fazla el kol hareketi yapmadıklarından bahsederler, oysa aslında çok da fazla araştırma yapılmamıştır. Men det är en etnolog, Åke Daun som på 80-talet gjorde en ganska stor studie på den här svensk mentalitet som man kallar det, också skrev en bok på ämnet. ||||Ethnologe|Åke Daun|Daun|||||||||||||Mentalität||||||||||Thema ||||ethnologist|Åke Daun|Daun|||speech|||||study|||||mentality|||calls it|||wrote||||the subject ||||etnólogo||||||||||estudio||||||||llama||||||| But it is an ethnologist, Åke Daun, who in the 80s did a fairly large study on this so-called Swedish mentality, and also wrote a book on the subject. Pero hay un etnólogo, Åke Daun, que en los años 80 realizó un estudio bastante grande sobre esta mentalidad sueca, que así se le llama, y también escribió un libro al respecto. Där fick man i olika länder att beskriva själv hur man upplevde sig som blyg eller inte. |||||||||||erlebte|||schüchtern|| |||||||||||experienced|||shy|or not| |||||||describir||||sentía|||tímido|| There, people in different countries were asked to describe themselves how they perceived themselves to be shy or not. Allí se pidió a personas de diferentes países que describieran cómo se sentían ellos mismos en relación a ser tímidos o no. Farklı ülkelerde, insanlardan kendilerini nasıl utangaç olarak algılayıp algılamadıklarını tanımlamaları istenmiştir. Och vi har ju ofta, liksom, visst också fördom som passerar kanske idén att amerikaner är till exempel inte alls blyga. ||||||||Vorurteil||vorbeigehen||||Amerikaner||||||schüchtern ||||||||prejudice||pass through||||Americans|||||| ||||||cierta||prejuicio||pasan||la idea de|||||||| Und wir haben oft, wie, sicherlich auch Vorurteile, die vielleicht die Vorstellung übergehen, dass Amerikaner zum Beispiel überhaupt nicht schüchtern sind. And we often, like, certainly also have prejudice that passes perhaps the idea that Americans are, for example, not shy at all. Y a menudo tenemos, como, cierto prejuicio que quizás pasa por la idea de que los americanos no son, por ejemplo, nada tímidos. Ve çoğu zaman, örneğin Amerikalıların hiç utangaç olmadıkları gibi önyargılara da sahibiz. Men vad den här studien visade var att fler amerikaner än svenskar upplevde sig själva som blyga. ||||||||||||hissetti|||| ||||Studie|||||||Schweden||||| ||||the study|showed|||more||||perceived themselves|||| ||||||||||||se percibían|||| Aber was diese Studie zeigte, war, dass sich mehr Amerikaner als Schweden als schüchtern wahrnahmen. But what this study showed was that more Americans than Swedes perceived themselves as shy. Pero lo que mostró este estudio fue que más americanos que suecos se perciben a sí mismos como tímidos. Ancak bu çalışma, İsveçlilere kıyasla daha fazla Amerikalının kendilerini utangaç olarak algıladığını ortaya koymuştur.

**Emil:** Det låter helt konstigt. ||||komisch Emil: That sounds completely strange. Emil: Suena completamente extraño. Emil: Bu kulağa çok garip geliyor.

**Sofi:** Jag, det låter väldigt konstigt, och kanske väldigt kontraintuitivt, men han hävdar då, Daun, att det här beror på att det, vad ska man säga, i USA finns ett ganska stort socialt tryck, att man ska vara utåtriktad och prata mycket med främlingar och dela med sig av ganska personliga saker. |||||||||kontraintuitiv|||behauptet||||||||dass|||||||||||||sozialer Druck|||||aufgeschlossen||||||||||||| |||sounds||||||counterintuitive|||claims|then||||||||it|||one||||exists|a|quite|big||social pressure|||||outgoing|||||strangers||||||quite|personal|things |||||||||karşıt sezgisel|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| ||||||||||||||||||залежить||||||||||||||||||||||||||||||||| ||||||||||||afirma||||||se debe a|||||||||||||||presión social|||||extrovertido|||||desconocidos|||||||| Sofi: Es klingt sehr seltsam und vielleicht sehr kontraintuitiv, aber er behauptet dann, Daun, dass dies daran liegt, dass es, wie soll ich sagen, in den USA einen ziemlich großen sozialen Druck gibt, dass man kontaktfreudig sein und viel mit Fremden reden und ganz persönliche Dinge teilen sollte. Sofi: Me, it sounds very strange, and perhaps very counterintuitive, but he then claims, Daun, that this is because there is, what to say, in the US there is quite a lot of social pressure, that you should be outgoing and talk a lot with strangers and share quite personal things. Sofi: Kulağa çok garip ve belki de mantığa çok aykırı geliyor ama Daun bunun nedeninin Amerika Birleşik Devletleri'nde dışa dönük olmak, yabancılarla çok fazla konuşmak ve oldukça kişisel şeyleri paylaşmak için oldukça fazla sosyal baskı olduğunu iddia ediyor. Men det sociala trycket i Sverige är inte alls lika stort. |||der Druck||||||| |||social pressure||||||| |||presión social||||||| Aber der soziale Druck in Schweden ist nicht annähernd so groß. But the social pressure in Sweden is not nearly as great. Pero la presión social en Suecia no es tan grande. Ancak İsveç'teki toplumsal baskı bu kadar büyük değil.

**Emil:** Man behöver inte känna sig blyg i Sverige, det är helt normalt. ||||||schüchtern|||||| ||||feel||shy|||||| ||||||tímido/a|||||| Emil: You don't have to feel shy in Sweden, it's completely normal. Emil: No hay que sentirse tímido en Suecia, es completamente normal. Emil: İsveç'te utanmanıza gerek yok, bu tamamen normal.

**Sofi:** Ja, precis! Sofi: ¡Sí, exacto! Man känner sig normal att man är som alla andra som inte säger så mycket… så vad det här är en del handlar om är kanske egentligen inte så mycket om hur man är själv som person utan också hur man är i relation till andra. |fühlt||normal|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| one||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| Sie haben das Gefühl, dass Sie ganz normal sind, wie alle anderen, die nicht viel sagen... Es geht also zum Teil vielleicht nicht so sehr darum, wie Sie als Person sind, sondern auch darum, wie Sie im Verhältnis zu anderen sind. You feel normal that you are like everyone else who doesn't say much... so what this is partly about is maybe not really so much about how you are as a person, but also how you are in relation to others. Kendinizi normal hissediyorsunuz, çok fazla konuşmayan diğer herkes gibisiniz... yani bu kısmen bir kişi olarak nasıl olduğunuzla değil, aynı zamanda başkalarıyla nasıl ilişki içinde olduğunuzla ilgili.

**Emil:** Just det, det är klart. Emil: Right, of course. Emil: Doğru, tabii ki. Men jag har en egen teori där också, det är att svenska män är i regel blygare än män i andra länder. |||||||||||||||in der Regel|schüchterner||||| ||||own|||||||||||as a rule|shyer||||| |||||||||||||dır||kuralda|||||| ||||||||||||hombres|||por lo general|más tímidos|que|||| Aber ich habe auch meine eigene Theorie, nämlich dass schwedische Männer generell schüchterner sind als Männer in anderen Ländern. But I have my own theory there too, it is that Swedish men are generally shyer than men in other countries. Ama benim de kendi teorim var: İsveçli erkekler genellikle diğer ülkelerdeki erkeklerden daha utangaçtır. 但我也有自己的理论,那就是瑞典男性普遍比其他国家的男性更害羞。