Amerikanska revolutionen förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå
Amerika är världens största nation.
-Världens största land. -Amerika är världens största land.
Låt ingen nånsin säga att vårt land inte är stort-
-för just nu är vi världens största land.
Sån här patriotism har länge varit en självklar del av det som är USA.
En grundmurad övertygelse om att:
"Vi är ett 'special people'. Det är bara vi som kan klara av det här."
Varifrån kommer övertygelsen? Hur kan ett land som bara är 250 år gammalt-
-ha sånt självförtroende, eller är det därför de kan det?
USA var den första kolonin-
-som frigjorde sig från en europeisk stormakt och byggde en ny stat.
Hur gick det till? Varför bröt de sig loss? Hur blev USA USA?
Under 1700-talet tävlar de europeiska stormakterna om att kolonisera.
I Nordamerika gör Frankrike, Spanien och England anspråk på områden.
Ideologin i Europa betonade möjligheten att ta kontroll-
-genom att de hade besökt ett nytt område-
-men man fick förhålla sig till att människor levde där.
Sen de första européerna kom till Nordamerika har de haft kontakter-
-med urfolken, både fredliga handels- utbyten och konflikter om land.
På östkusten ligger tretton engelska kolonier.
De blir de tretton första stjärnorna på USA:s flagga.
I kolonierna bor det 2,5 miljoner européer och 0,5 miljoner slavar.
De styrs av britter, men har även självbestämmande i lokala frågor.
Den brittiska kronan hade intressen på andra ställen i världen.
Ofta lät de amerikanska kolonier utveckla sig enligt sin egen linje.
Det är ett långt koppel till kungen. Man löser sina lokala frågor själv.
Men den hussen drar snart åt kopplet-
-för 1756-1763 rasar sjuårskriget mellan stormakterna i Europa.
Sverige är med i det pommerska kriget mot Preussen.
Sjuårskriget utkämpas även i Nordamerika-
-där England och Frankrike har kolonier.
Urfolken dras in genom sina allianser med engelsmän respektive fransmän.
Ur ett amerikanskt perspektiv kallas det "the French and Indian war".
Med hjälp av bland andra cherokeserna och irokeserna lyckas England-
-kasta ut fransmännen, men krig är dyrt.
Den engelska kungen vill att kolonierna ska bidra mer till statskassan.
Det trappades upp en konflikt mellan kolonisterna och Storbritannien.
Mycket handlade om vem som skulle bestämma.
Storbritannien har ändrat spelreglerna, och det motsätter man sig.
Missnöjet börjar pyra i kolonierna-
-men hemma i England har man bilden av kolonierna som ett förråd-
-och plötsligt käftar förrådet emot.
Natten den 16 december 1773 i Bostons hamn-
-samlas en skara på runt 50 personer.
De tillhör gruppen Sons of Liberty.
Männen tar sig ombord på fartygen och vräker ner lasten i havet:
342 lådor te. Den här händelsen kallas för "Boston Tea Party".
Det var en reaktion mot den höga teskatten och skulle förändra allt-
-för de brittiska kolonierna. En ny amerikansk identitet växer fram.
Man hade känt sig som en "Virginian."
De lokala identiteterna var starka.
När trycket ökar från Storbritannien, så söker man sig till varandra.
Man protesterar mot spelreglerna-
-och det leder till ökad sammanhållning bland kolonierna.
De binds ihop av en yttre fiende: hussen på andra sidan Atlanten.
Kolonisterna tänker inte betala om de inte får vara med och bestämma.
"No taxation without representation" säger patrioterna, som de kallar sig.
De måste betala skatt, men får inte sitta i parlamentet.
Men imperiet inför nya avgifter och skatter, och patrioterna i sin tur-
-svarar med protester och vägran.
Patrioten Patrick Henry deklamerar: "Ge mig frihet, eller ge mig död."
I England börjar de bli oroliga.
Man började gradvis utplacera brittiska soldater i kolonierna.
Då börjar kolonierna fundera på att kanske organisera sig militärt.
Det bildas miliser med "minute men" - soldater som ska kunna rycka ut fort-
-nåt som sker den 19 april 1775-
-då brittiska soldater har skickats ut för att fängsla Samuel Adams-
-för hans inblandning i oroligheterna i Boston.
Utanför Lexington möts de av en beväpnad grupp män som vägrar backa.
Om det ska bli krig, så låt det börja här.
Den första militära sammandrabbningen, och kriget är nu ett faktum.
Det kallas för "det amerikanska frihetskriget" och ska pågå i åtta år.
Hade engelska kronan agerat lite smidigt och kanske öppnat dialog här-
-så kanske det inte hade utvecklats som det gjorde.
Kungen sätter sig på tvären, vilket provocerar fram-
-känslan att nu gör vi oss självständiga.
Med konflikten i gång sätter sig utbrytarna nu ner och skriver-
-USA:s självständighetsförklaring.
Här är de i full gång med skrivandet.
Mannen i mitten blir USA:s andra president, och han bredvid den tredje.
Mannen till vänster får nöja sig med att pryda 100-dollarsedeln.
Självständighetsförklaringen utfärdades den 4 juli 1776-
-det som numera är USA:s nationaldag.
Den slår fast att alla män är födda jämlika, vilket är radikalt.
Jefferson är inspirerad av upplysningens idéer och av Locke-
-t.ex. alla människors okränkbara rätt till liv, frihet och egendom.
Vilka som omfattas återkommer vi till.
Deklarationen är ingen filosofiuppsats, utan mer av en debattartikel.
Den inleds med "all men are created equal" och med olika värderingar-
-om jämlikhet o.s.v., men den största delen är en lång lista av klagomål.
"Vi vill inte göra det här, men nu är vi tvungna att göra det här."
Men trots deklarationen och att man klipper av kopplet till England-
-kan landet inte fokusera på sig själv riktigt än.
Man är mitt i en konflikt med en stormakt med världens största flotta.
Kung George är inte alls intresserad av att ge upp sina kolonier.
Få trodde att de tretton kolonierna skulle ha nån större chans.
Men det de har är kunskap om terrängen.
Genom gerillakrigföring tar de makten över landsbygden.
Dock är inte alla utbrytare. Vissa lojalister vill stanna hos England.
De flesta tar inte ställning alls i konflikten.
De vet ju inte hur det ska sluta-
-och många vill inte hamna på fel sida av en misslyckad revolution.
Cherokeserna, som var på Englands sida i sjuårskriget, ansluter sig-
-till kolonisterna och slåss mot de brittiska rödrockarna.
England hade nog vunnit om de inte hade skaffat sig så många fiender.
Många av de länderna har i hemlighet gett kolonierna stöd, och 1777-
-ställer sig Frankrike på kolonisternas sida-
-vilket jämnar ut styrkeförhållandena.
Här ser vi han som kommer att bli USA:s första president - Washington.
Han är överbefälhavare i kolonisternas armé, och på den här tavlan-
-är han på väg över Delawarefloden för en attack på britterna.
Han är själv ett f.d. brittiskt befäl som var med under sjuårskriget.
Han hade fördömt Boston Tea Party-
-men leder nu kampen för ett fritt USA med franskt stöd i ryggen.
Spiken i kistan för England slås in vid slaget vid Yorktown 1781-
-då Washington och hans allierade får den brittiska armén att kapitulera.
Till slut tvingas Storbritannien erkänna USA som självständigt.
För resten av världen är det viktigt-
-för det är den första kolonin-
-som bryter sig loss från ett europeiskt kolonialvälde.
År 1783 är kolonierna självständiga efter att fred har slutits.
Kampen har kostat 25 000 liv bland kolonisterna, men bara 1/3 i strid.
De har skrivit sitt "break up-letter" och måste bestämma hur de ska leva-
-och hur den nya nationen ska se ut.
1787 träffas representanter för varje delstat i Philadelphia.
Här skapas en gemensam grundlag som gäller för alla i unionen-
-oavsett lokala lagar i delstaterna. Ja, alla utom urfolken, då.
Två år senare kommer Bill of Rights-
-ett tillägg som fastslår medborgarnas rättigheter-
-som yttrande- och religionsfrihet, men också rätten att bära vapen.
USA grundas ju genom att medborgarna sluter sig samman-
-med sina jaktvapen och så vidare-
-för att strida mot kungamakten.
Det ligger nåt i medborgarskapet att man har en beväpnad befolkning.
USA grundas som ett land utan adel eller kungahus-
-där medborgarna lovas långt gående friheter.
Men för vilka kommer de att gälla?
Frihet är ett tveeggat svärd.
Det är en intressant dynamik hur det här begreppet används-
-och vilka som omfattas av friheter i USA.
Tavlan visar på en version av vad som händer sen. En gudinna tar sig fram-
-över en obebodd prärie när USA expanderar från sina första kolonier.
Allt fler européer känner sig lockade att bli medborgare i det nya landet.
Här finns nåt som många bara kan drömma om.
De äger mark som tillhör endast dem, och då kan man vara fri.
Med den ständigt ökande befolkningen får USA växtvärk och vill vidare.
I självständighetsförklaringen står det att varje medborgare-
-har rätten att sträva efter lycka. Under 1800-talet tar det sig form-
-genom karavaner av nybyggare på jakt efter mark.
Idén att man efter att man slagit sig fri även har rätt att expandera-
-brukar kallas "manifest destiny".
Det var en uppfattning om att USA hade en rätt att expandera.
"Manifest destiny" betyder "uppenbart öde".
En uppgift som hade givits till USA av Gud.
Det var den vita befolkningens rätt och skyldighet-
-att expandera västerut till Stilla havet.
I den här målningen kan man se-
-hur den här expansionen är väldigt fridfull.
Vi kan se hur ursprungsbefolkningen pressas bort, men man kan inte se-
-det som det innebar i realiteten: koloniseringspolitik och förödelse.
Så fridfullt som det ser ut här är det verkligen inte.
Expansionen får förödande konsekvenser för indiannationerna-
-på de områden som USA blickar fram mot.
Under hela expansionen fanns det här problemet att det fanns nationer-
-som bebodde de här områdena, och det måste man göra nånting med.
Under början av 1800-talet funderade en del, t.ex. Thomas Jefferson-
-om inte urfolken skulle kunna bli en del av landet genom assimilering.
Om man kunde civilisera folken skulle de kunna ingå som medborgare.
De som kommer längst i sin strävan är cherokeserna, som hjälpte britterna-
-och sen kämpade med kolonisterna.
De är en av de fem civiliserade stammar som bor i sydöstra USA-
-och försöker anpassa sig. De skapar ett skriftspråk, en tidning-
-och författar även en konstitution.
Cherokeserna såg på sent 1700-tal-
-att de för att kunna skydda sig-
-måste hitta en mix av anpassning och bevarande.
Även om många är öppna för nya idéer-
-så vill de inte helt klippa bandet med sin traditionella kultur.
Urfolksledarna säger: "Vi tycker bättre om vårt sätt att göra det på."
Det kom att tolkas som att de kanske inte var mogna att bli medborgare.
Den federala regeringen blir som en sorts förälder mot dem.
Det finns också rasism. De anses inte ha en hög nog kulturell utveckling-
-för att kunna klara av detta, så de fördrivs och man skapar reservat.
Fördrivningen är så att säga en förutsättning för expansionen västerut.
Deras framgång sker på ursprungs- amerikanernas ryggar, kan man säga.
USA fortsätter att växa, och i slutet av 1800-talet har det expanderat-
-så långt det går och nått kusten.
Konstellationen sprider sin glans över hela världen.
USA är skapat som ett företag-
-som ska uppfylla hela kontinenten och sprida civilisationens ljus.
På 1890-talet börjar man se det som ett uppdrag att sprida det i världen.
Männen i Lexington utlöste en kedjereaktion-
-med målet att ge mer frihet åt mänskligheten.
Efter att ha brutit sig loss har det inte bara fötts en idé om att vara:
Världens största land.
De egna idéerna behöver spridas runt hela jorden.
Idén om att USA är ett exempel för världen och har en speciell roll-
-finns i "manifest destiny" och i hela USA sen dess också.
När de intervenerar i världen-
-är det med hänvisning till demokrati och andra mänskliga rättigheter-
-men USA är väktaren av dessa idéer, och det ger USA den här rollen.
Ett styre grundat på vår konstitutions rättigheter-
-är en förebild för alla andra nationer.
Svensktextning: Linda Eriksson Iyuno Media Group för UR