Industriella revolutionen förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå
Den 16 januari 1813 förs fjorton män fram till galgen i engelska York.
Männen som kallas "ludditer" ska snart dö. De har dömts till hängning.
De har slagit sönder en maskin.
Ludditerna har sett hur deras yrkes- grupp står inför hotet att utrotas-
-av de effektiva maskinerna, och gjort det enda rimliga:
De har smugit sig in i fabriken nattetid och gått loss på maskinerna-
-med yxor och släggor. Rörelsen hade satt skräck i fabriksägare-
-men 1813 kom en ny lag som slog fast att det var belagt med dödsstraff-
-att sabotera nån annans maskin, och med det dog rörelsen ut.
Vissa beskrev dem som bakåtsträvare. Nu verkar de flesta vara överens om-
-att det de gjorde motstånd emot var att maskinen tog deras jobb.
Ludditerna reagerade med ilska mot den stora förändringen i deras liv-
-som vi i dag kallar den industriella revolutionen.
Vad är det egentligen för revolution, och hur gick den till?
Det här är "spinning Jenny", en sån maskin som ludditerna var så arga på.
Den uppfanns 1764 och är en vävmaskin som kan spinna åtta trådar åt gången.
Den gör alltså sju vävare överflödiga.
Spinning Jenny har blivit en symbol för den industriella revolutionen-
-men det är inte en revolution när arga människor står på barrikaderna-
-utan revolution i bemärkelsen snabb och omvälvande samhällsförändring.
Den industriella revolutionen var en av de största förändringarna-
-i mänsklighetens historia - kanske den största förändringen.
En större livsstilsförändring än nånsin tidigare-
-skulle ske på otroligt kort tid:
Den industriella revolutionen.
Den förändrade livet för i stort sett hela mänskligheten.
Den förändrade hur vi bor, hur vi bildar familj-
-hur vi spenderar vår tid på jobbet-
-och hur vi tänker och hur vi känner.
Industriella revolutionen är början på det samhälle vi lever i i dag.
Det börjar i England, för att sedan sprida sig vidare över tid.
Forskare är fortfarande oense om varför den skedde just i England-
-men man brukar peka på fyra olika faktorer som hade med det att göra.
Jordbrukets omvandling, stenkolen, handeln och institutionerna.
Låt oss titta på dem en och en. Vi börjar med jordbruksspåret.
Skulle man fråga barnet vad det tänk- te göra som vuxen vore man en idiot.
Det var självklart att göra det ens far- och morföräldrar hade gjort-
-och det ens föräldrar hade gjort.
Men det kommer att ändras, för nu genomförs allt fler skiftesreformer.
Traditionellt har alla bönder fått varsin plätt av åkrarna runt en by.
Då fick alla lika bra jord, men det var inte så effektivt.
I stället slås de ihop till större åkrar.
Det gör jordbruket mer effektivt, men färre behövs ute på åkrarna.
Vart tar de vägen? Jo, till städerna.
Nu sker en enorm urbanisering, och i städerna finns fabrikerna-
-med sina bolmande skorstenar.
Om vi följer röken från dem, så leder den oss till spår två: stenkolen.
Nu är vi nere under jorden. England har tillgång till billigt stenkol.
Att elda stenkol för att driva maskiner-
-gör det mer lönsamt att satsa på teknik-
-i stället för att betala för dyr muskelkraft.
Ett exempel är Watts ångmaskin från 1779.
Även om de har funnits tidigare, så är hans både mindre och mer effektiv.
Ångmaskinen kommer att leda till utvecklingen av tågen-
-som spelar en enorm roll för industrialiseringen i världen.
Tidigt handlar den mycket om bomull. Textilproduktionen är stor-
-och anledningen till att den är så stor i just England är handeln.
England har kolonier och vida handelsnätverk-
-t.ex. triangelhandeln, där den transatlantiska slavhandeln-
-har en avgörande roll. Namnet kommer från att rutten bildar en triangel.
Från England lastas fartyg med varor som vapen, verktyg och alkohol.
I Afrika byts det mot människor, som skeppas till kolonier i Nordamerika-
-där de utnyttjas som förslavad arbetskraft på bomullsplantager.
Bomullen importeras sen till England.
Där blir sen bomullen till tyger av maskiner som spinning Jenny.
Det sker också andra förändringar som underlättar för handelsmännen.
De kan förklaras genom den institutionella förklaringen:
De formella och informella spelregler som styr samhället.
I England och västvärlden hade ekonomisk politik tidigare handlat-
-om att göra kronan rik.
Handeln sågs som en tävling, där den som importerar minst vinner.
Den styrdes genom skråväsende, tullar och avgifter.
De institutionella spelreglerna var helt enkelt väldigt fyrkantiga-
-men nu förändras de med nya idéer och ett nytt system.
Marknadsekonomin innebär att människor, varor och kapital-
-kan röra sig fritt i samhället.
I stället för att köpa minst började man titta på behov och efterfrågan.
Det hejas på av nationalekonomen Adam Smith, som säger-
-att hela landets välstånd ökar om alla får handla på en fri marknad.
Det är som om en osynlig hand gör samhället rikare och mer välmående-
-om vi bara släpper marknadskrafterna fria.
De nya idéerna förändrar regelverket.
Skråväsende, tullar och handelsmonopol försvinner.
Nu kan affärsidéer och industrier ta fart.
Samtidigt växer en ny kultur fram.
Borgerskapet sågs inte längre som-
-nån form av tråkig mellanchef eller medelklass.
De får mer och mer anseende och pengar.
Hur såg förändringen ut för de som fick hjulen att snurra i fabrikerna?
Så beskriver barnarbetaren Robert Blincoe sitt arbetsliv.
Som sjuåring jobbar han år 1799 i en textilfabrik-
-där hans arbetsdagar pågår i fjorton timmar.
Det var vanligt med barnarbete i textilfabrikerna och annan industri.
Barn är billiga och flexibla.
Hur tänker föräldrar som sätter sina barn i de livsfarliga fabrikerna?
Under den här tiden dör vart femte barn före sin femte födelsedag.
Att förhindra det blir det viktiga.
Om det då krävs att de ska arbeta är det en ganska liten uppoffring.
Även för vuxna är arbetslivet inte så roligt. I fabrikerna gör ägarna allt-
-för att öka produktiviteten. En sån sak var arbetsdelningen.
Produktionen delas upp i flera led, där en arbetare utför samma moment-
-om och om igen.
Det krävde inte så stor kompetens. Arbetet blev monotont och repetitivt.
Det förindustriella sättet att jobba, där du följer hela produktionen-
-var ett minne blott, men varför flyttade folk ändå in till städerna?
Det val de stod inför var om det var roligare att jobba med djur-
-eller i fabrik.
Man får fundera lite på vad det är man flyttar ifrån.
Under den tidiga industrialismen uppstod dock ett problem.
Jordbruksarbetarna förstod inte-
-varför man skulle jobba längre än nödvändigt.
De arbetade ihop det de behövde för att klara sig ett par månader-
-sen fanns det inget skäl att jobba.
När pengarna tog slut fortsatte de jobba.
Det här problemet löser sig självt när arbetslöshetskriserna inträffar-
-för även den fattigaste jordbrukaren kunde oftast skrapa ihop mat-
-men i städerna finns inget att äta om du inte kan betala.
Det blir stor misär. Hela familjer slås ut.
Där föds ett slags rädsla. "Jag måste hålla fast vid det här jobbet"-
-"annars riskerar jag att slås ut."
Missnöjet får arbetarna att börja organisera sig-
-vilket leder fram till arbetarrörelsen.
Den kommer att få enormt inflytande på politiken i världen-
-men tack vare arbetarnas slit blir produktionen också mer effektiv.
För varje timme och arbetare kan allt fler produkter tillverkas.
De nya makthavarna - fabriksägarna - kan börja skapa i ett överflöd.
I Sverige är vi rastlösa och tittar avundsjukt mot öriket i Atlanten.
I slutet av 1700-talet vill vi också vara som England.
Man var sugen på industrialisering.
Man trodde att det skulle bli bra, men man visste inte riktigt hur.
Problemet är att Sverige inte har nåt av det vi pratade om i England.
Inga skiftesreformer, ingen stenkol, handeln är fortfarande outvecklad-
-och marknadsekonomi är inte att tala om. Trots det gör vi som i England-
-och börjar bygga textilindustrier.
Det gick så där. Man gjorde ganska kassa tyger, som ingen ville ha.
Alla ville ha engelska tyger, som var mycket bättre.
Efter mitten av 1800-talet gör järnvägarna transporterna snabbare.
Det sker ett skifte från textilindu- stri till järnindustri och sågverk.
Har man ingen utbyggd handel får man helt enkelt ta de råvaror man har.
Sverige har gott om järnmalm och skog.
Som tur var är det varor som resten av världen efterfrågar.
Jag brukar tänka på det som en cykel.
Man försöker trampa i gång den-
-men det går trögt och man får inte upp balans-
-men från 1860-tal ungefär-
-då börjar vi få styrfart. Då kan man hoppa på sadeln och börja trampa.
Nu har Sverige genomfört en skiftes- reform som effektiviserar jordbruket.
Under i stort sett hela 1800-talet har befolkningen också ökat stadigt-
-på grund av fred, medicinska fram- steg, förbättrad jordbruksproduktion-
-och att man upptäckt att man inte bara kunde göra brännvin av potatis-
-utan också äta den.
De här människorna söker sig nu till industrierna.
Du cyklar snabbare och snabbare, och på 1890-talet flyger du i väg.
Du fäller ut vingar.
Kring förra sekelskiftet kommer nästa fas av industrialiseringen.
Då driver vi i gång tekniskt avancer- ade industrier: "snilleindustrierna".
Nu bildas många av exportföretagen-
-som Ericsson, Alfa Laval och SKF, Svenska kullagerfabriken.
SKF började inom textilindustrin.
På Gamlestadens textilfabrik stod ingenjör Wingquist inför ett problem.
Fabriken var byggd på lerig flodmark, och byggnaden rörde sig ofta.
Då lossnade maskinernas långa drivremmar och arbetet stannade av.
Man hade problem med driftstopp plus att det var farligt om drivremmarna-
-hoppade av om man var i närheten, för då kunde de piska till en.
Wingquist uppfinner därför det sfär- iska kullagret, som kan röra på sig.
Det blir en enorm succé, även globalt.
Med pengarna från kullagren öppnas en ny fabrik under namnet Volvo-
-som blir minst lika framgångsrik.
Snilleindustrin får mer luft under vingarna när vattenkraften byggs ut.
Sen länge har forsar använts till att driva smedjor, sågar och kvarnar-
-men nu beslutar regeringen sig för att testa nåt nytt: elen.
Man vet inte vem som vill ha elen, men man gör ändå en stor satsning.
Det var en lyckad chansning.
Med elmotorerna kan vår industriella cykelmetafor få ännu mer fart.
Andra svenska uppfinningar under denna tid är skiftnyckeln-
-säkerhetständstickan och dynamiten.
Sverige går under kort tid från att vara ett fattigt land av bönder-
-till ett globalt industriland.
Så vad betydde den industriella revolutionen för oss?
Ekonomisk tillväxt innebär ett överskott-
-och i Sverige har vi använt det till att bygga ett välfärdssamhälle.
Industrisamhället betyder allt för att vi har fått en välfärdsstat.
En rad reformer drivs igenom, till exempel allmän skolgång, pension-
-åtta timmars arbetsdag och fem veckors semester.
Med tanke på den här utvecklingen-
-borde kanske ludditerna varit lite mer positiva.
Det finns en klassisk diskussion om det verkligen blev bättre.
I dag är frågan snarare: "NÄR ökade levnadsstandarden?"
Men textilindustrin t.ex. är på många sätt oförändrad sen 1700-talet.
Den smutsiga baksidan har bara flyttat längre bort rent geografiskt.
Man har dåliga löner, relativt dåliga arbetsvillkor.
Man hindras från att organisera sig fackligt. Allt detta känner vi igen-
-från textil och beklädnad kring förra sekelskiftet.
Det goda med den industriella revolutionen, alltså vårt överflöd-
-har också visat sig vara en väldig belastning för miljön.
I dag producerar och konsumerar vi som om det fanns fyra jordklot-
-men vi har ju bara ett.
Svensktextning: Linda Eriksson Iyuno Media Group för UR
