×

LingQ'yu daha iyi hale getirmek için çerezleri kullanıyoruz. Siteyi ziyaret ederek, bunu kabul edersiniz: çerez politikası.

image

Selma Lagerlöf: Valda berättelser, Silvergruvan (3)

Silvergruvan (3)

Kungen satt på en gång upprätt i stolen och stirrade på den, som talade. »Jag må säga!» sade

han. »Han kommer mig att förstå, att en präst i den här avlägsna bygden måste vara en hel karl.»

»Inte heller var det nog med detta, som redan hade hänt,» fortfor prästen, »utan så snart som nyheten om gruvan spridde sig bland sockenborna, upphörde de att arbeta och gingo lättjefulla omkring och väntade på den tiden, då den stora rikedomen skulle strömma ut över dem. Allt löst folk, som fanns i trakten, strömmade till, och dryckenskap och slagsmål blev nu det, som prästen ständigt hörde talas om.

»En mängd folk gjorde intet annat än drev omkring i skogen och sökte efter gruvan, och prästen märkte, att så snart han gick från hemmet, smögo sig människor efter honom för att ta reda på om han begav sig till silverberget och stjäla hemligheten från honom.

»Då sakerna stodo så, kallade prästen samman bönderna till stämma. »För det första påminde han dem om alla de olyckor, som upptäckten av silverberget hade dragit över dem, och han frågade dem om de ville låta sig fördärvas, eller om de ville rädda sig själva. Därpå sade han dem, att de inte skulle vänta av honom, som var deras präst, att han skulle bidraga till deras undergång. Nu hade han beslutit att för ingen människa förråda var silverberget

fanns, och aldrig ville han själv hämta rikedom ur det. Och så frågade han bönderna hur de framgent ville ha det. Om de ville fortsätta att söka efter gruvan och vänta på rikedom, då ville han dra så långt bort, att aldrig en hörsägen om deras elände kunde nå honom. Men om de ville öfverge att tänka på silvergruvan och bli som förr, då ville han stanna ibland dem.

'Men hur ni än väljer,' sade prästen, 'så kom detta ihåg, att av mig får ingen någonsin veta något om silverberget!'»

»Nå,» sade kungen, »hur valde bönderna?»

»De gjorde, som prästen ville,» sade prästen.

»De förstodo, att han menade väl med dem, när han ville förbli fattig för deras skull. Och de

gåvo sin präst i uppdrag att gå till skogen och dölja malmådern väl med ris och sten, så att ingen skulle kunna finna den, inte de och inte deras efterkommande.»

»Och sedan har prästen levat här lika fattig som de andra?»

»Ja,» svarade prästen, »han har levat här lika fattig som de andra.»

»Han har väl ändå gift sig och byggt sig en ny prästgård?» sade kungen.

»Nej, han har inte haft råd att gifta sig, och han bor i den gamla kojan.»

»Det är en vacker historia, som han har berättat mig,» sade kungen och böjde på huvudet.

Prästen stod tyst framför kungen. Om några ögonblick återtog denne: »Var det på silverberget han tänkte, när han sade, att prästen här skulle kunna skaffa mig så mycket pengar, som jag behöver?»

»Ja,» sade den andre.

»Men jag kan inte lägga tumskruvar på honom,» sade kungen, »och hur vill han annars, att jag skall få en sådan man att visa mig berget? Han har ju försakat både kärestan och all livets

välmåga.»

»Det är en annan sak,» sade prästen. »Men om det är fäderneslandet, som behöver skatten, så ger han nog med sig.»

»Svarar han mig för det?» frågade kungen.

»Ja, det svarar jag för,» sade prästen.

»Bryr han sig då inte om hur det går med hans sockenbor?»

»Det får stå i Guds hand.»

Kungen steg upp ur stolen och gick fram till fönstret. Han stod en stund och såg på folkhopen

därutanför. Ju längre han såg, desto klarare började hans stora ögon glänsa, och gestalten tycktes växa. »Han kan hälsa till prästen i den här församlingen,»sade kungen, »att det ges ingen skönare syn för Sveriges konung än att se ett folk sådant som detta.»

Därpå vände sig kungen från fönstret och såg på prästen. Han började småle. »Är det så, att

prästen i den här församlingen är så fattig, att han tar av sig de svarta kläderna, så snart som

gudstjänsten är slut, och klär sig som en bonde?»frågade kungen.

»Ja, så fattig är han,» sade komministern och rodnaden sköt upp i det grova ansiktet. Kungen gick åter fram till fönstret. Det syntes på honom, att han var i sitt bästa lynne. Allt ädelt och storslaget, som bodde inom honom, hade blivit väckt till liv. »Han skall låta den där gruvan

ligga i fred,» sade kungen. »Eftersom han har svält och arbetat ett helt liv för att få det här folket sådant, som han vill ha det, så skall han få behålla det sådant, som det är.» »Men om riket är i fara?» sade prästen. »Riket är bättre betjänt med människor än med pengar,» sade kungen. Och när kungen hade sagt detta, bjöd han prästen farväl och gick ut ur sakristian.

Därutanför stod folkhopen lika tyst och ordkarg, som när han hade gått in. Men när kungen

steg utför trappan, kom en bonde emot honom. »Har du nu fått tala med vår präst?» sade

bonden.

»Ja,» sade kungen, »jag har talat med honom.»

»Då har du väl också fått svar från oss?» sade bonden. »Vi bådo dig, att du skulle gå in och

tala vid vår präst, för att han skulle ge dig svar från oss.»

»Ja, jag har fått svar,» sade kungen.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Silvergruvan (3) Silvergruvan (3) Silvergruvan (3) Сильвергруван (3) Silvergruvan (3)

Kungen satt på en gång upprätt i stolen och stirrade på den, som talade. |||||upright|||||||| The king sat up straight in his chair and stared at the speaker. »Jag må säga!» sade "I must say!" said

han. he. »Han kommer mig att förstå, att en präst i den här avlägsna bygden måste vara en hel karl.» ||||||||||||the village||||| "He makes me realize that a priest in this remote village must be quite a man."

»Inte heller var det nog med detta, som redan hade hänt,» fortfor prästen, »utan så snart som nyheten om gruvan spridde sig bland sockenborna, upphörde de att arbeta och gingo lättjefulla omkring och väntade på den tiden, då den stora rikedomen skulle strömma ut över dem. |||||||||||continued the priest|||||||||spread|||the parishioners|||||||lazy||||||||||wealth||||| "Nor was it enough that this had already happened," continued the priest, "but as soon as the news of the mine spread among the parishioners, they ceased to work, and went about idly waiting for the time when the great wealth would be poured out upon them. Allt löst folk, som fanns i trakten, strömmade till, och dryckenskap och slagsmål blev nu det, som prästen ständigt hörde talas om. |loose|||||||||drunkenness||fighting||||||||| All the loose people in the neighborhood flocked in, and drunkenness and fights became what the priest constantly heard about.

»En mängd folk gjorde intet annat än drev omkring i skogen och sökte efter gruvan, och prästen märkte, att så snart han gick från hemmet, smögo sig människor efter honom för att ta reda på om han begav sig till silverberget och stjäla hemligheten från honom. |||||||||||||||||||||||||sneaked||||||||||||||||||the secret|| "A multitude of people did nothing but wander about in the woods searching for the mine, and the priest noticed that as soon as he left home, people crept after him to find out if he was going to the silver mountain and steal the secret from him.

»Då sakerna stodo så, kallade prästen samman bönderna till stämma. "When things were thus, the priest called the farmers together for a meeting." »För det första påminde han dem om alla de olyckor, som upptäckten av silverberget hade dragit över dem, och han frågade dem om de ville låta sig fördärvas, eller om de ville rädda sig själva. |||||||||||||||||||||||||||be destroyed||||||| "First, he reminded them of all the misfortunes that the discovery of the silver mountain had brought upon them, and he asked them whether they wanted to let themselves be ruined, or whether they wanted to save themselves." Därpå sade han dem, att de inte skulle vänta av honom, som var deras präst, att han skulle bidraga till deras undergång. ||||||||||||||||||contribute to||| Then he told them that they should not expect him, who was their priest, to contribute to their downfall. Nu hade han beslutit att för ingen människa förråda var silverberget |||decided||||||| Now he had decided not to reveal to anyone the location of the silver mountain.

fanns, och aldrig ville han själv hämta rikedom ur det. existed, and he never wanted to derive wealth from it himself. Och så frågade han bönderna hur de framgent ville ha det. |||||||in the future||| And then he asked the farmers how they wanted it to be in the future. Om de ville fortsätta att söka efter gruvan och vänta på rikedom, då ville han dra så långt bort, att aldrig en hörsägen om deras elände kunde nå honom. |||||||||wait|||||||||||||hearsay|||||| If they wanted to continue searching for the mine and waiting for wealth, then he wanted to go so far away that never a word of their misery could reach him. Men om de ville öfverge att tänka på silvergruvan och bli som förr, då ville han stanna ibland dem. ||||give up|||||||||||||| But if they wanted to give up thinking about the silver mine and become as before, then he wanted to stay among them.

'Men hur ni än väljer,' sade prästen, 'så kom detta ihåg, att av mig får ingen någonsin veta något om silverberget!'» "'But whatever you choose,' said the priest, 'remember this, that no one will ever know anything about the silver mountain from me!'"

»Nå,» sade kungen, »hur valde bönderna?» "Well," said the king, "how did the peasants choose?"

»De gjorde, som prästen ville,» sade prästen. "They did as the priest wanted," said the priest.

»De förstodo, att han menade väl med dem, när han ville förbli fattig för deras skull. "They understood that he meant well by them when he wanted to remain poor for their sake." Och de And they

gåvo sin präst i uppdrag att gå till skogen och dölja malmådern väl med ris och sten, så att ingen skulle kunna finna den, inte de och inte deras efterkommande.» ||||||||||||||brushwood||||||||||||||| "They instructed their priest to go to the forest and hide the ore vein well with rice and stones, so that no one would be able to find it, not them nor their descendants."

»Och sedan har prästen levat här lika fattig som de andra?» "And then the priest has lived here as poor as the others?"

»Ja,» svarade prästen, »han har levat här lika fattig som de andra.» "Yes," answered the priest, "he has lived here as poor as the others."

»Han har väl ändå gift sig och byggt sig en ny prästgård?» sade kungen. |||||||||||rectory|| "He has married and built himself a new rectory, hasn't he?" said the king.

»Nej, han har inte haft råd att gifta sig, och han bor i den gamla kojan.» |||||||||||||||cabin "No, he hasn't been able to afford to get married, and he lives in the old hut."

»Det är en vacker historia, som han har berättat mig,» sade kungen och böjde på huvudet. "It is a beautiful story that he has told me," said the king, bowing his head.

Prästen stod tyst framför kungen. The priest stood silently before the king. Om några ögonblick återtog denne: »Var det på silverberget han tänkte, när han sade, att prästen här skulle kunna skaffa mig så mycket pengar, som jag behöver?» |||replied||||||||||||||||||||||| Nach ein paar Augenblicken fuhr er fort: "Dachte er an den Silberberg, als er sagte, der Pfarrer hier könne mir so viel Geld besorgen, wie ich brauche?" After a few moments, he resumed: "Was it the silver mountain he was thinking of when he said that the priest here could get me as much money as I need?"

»Ja,» sade den andre. "Yes," said the other.

»Men jag kan inte lägga tumskruvar på honom,» sade kungen, »och hur vill han annars, att jag skall få en sådan man att visa mig berget? |||||thumbscrews|||||||||||||||||||| "But I can't put thumbscrews on him," said the king, "and how else would he want me to get such a man to show me the mountain? Han har ju försakat både kärestan och all livets |||sacrificed||the beloved|||life's Er hat sowohl seine Freundin als auch alle anderen Dinge des Lebens im Stich gelassen... He has renounced both his love and all the pleasures of life.

välmåga.» well-being well-being."

»Det är en annan sak,» sade prästen. "That's another matter," said the priest. »Men om det är fäderneslandet, som behöver skatten, så ger han nog med sig.» |||||||the tax|||||| "But if it is the fatherland that needs the treasure, then he will give it."

»Svarar han mig för det?» frågade kungen. "Will he answer me for that?" asked the king.

»Ja, det svarar jag för,» sade prästen. ||answer||for|| "Yes, I will answer for that," said the priest.

»Bryr han sig då inte om hur det går med hans sockenbor?» |||||||||||parishioners "Ist es ihm egal, was mit seinen Gemeindemitgliedern geschieht?" "Doesn't he care about the well-being of his parishioners?"

»Det får stå i Guds hand.» "That must be in God's hands."

Kungen steg upp ur stolen och gick fram till fönstret. The king got up from his chair and walked to the window. Han stod en stund och såg på folkhopen |||||||the crowd He stood for a moment and looked at the crowd.

därutanför. out there outside. Ju längre han såg, desto klarare började hans stora ögon glänsa, och gestalten tycktes växa. |||||clearer|||||shine|||| The longer he looked, the brighter his large eyes began to shine, and the figure seemed to grow. »Han kan hälsa till prästen i den här församlingen,»sade kungen, »att det ges ingen skönare syn för Sveriges konung än att se ett folk sådant som detta.» |||||||||||||||more beautiful|||||||||||| "He can tell the priest in this parish," said the king, "that there is no more beautiful sight for the king of Sweden than to see a people such as this."

Därpå vände sig kungen från fönstret och såg på prästen. Then the king turned from the window and looked at the priest. Han började småle. ||smile He started smiling. »Är det så, att "Is it so that

prästen i den här församlingen är så fattig, att han tar av sig de svarta kläderna, så snart som The priest in this parish is so poor that he takes off his black clothes as soon as

gudstjänsten är slut, och klär sig som en bonde?»frågade kungen. the service||||dresses|||||| "The service is over, and you dress like a peasant?" asked the king.

»Ja, så fattig är han,» sade komministern och rodnaden sköt upp i det grova ansiktet. ||||||||the blush|||||rough| "Yes, he is that poor," said the commissioner, and a blush rose on his rough face. Kungen gick åter fram till fönstret. The king went back to the window. Det syntes på honom, att han var i sitt bästa lynne. ||||||||||mood Man konnte sehen, dass er in bester Stimmung war. It was obvious from his appearance that he was in the best of moods. Allt ädelt och storslaget, som bodde inom honom, hade blivit väckt till liv. |noble||magnificent|||||||awakened to life|| Everything noble and magnificent that lived within him had been brought to life. »Han skall låta den där gruvan "He will let that mine

ligga i fred,» sade kungen. "Lie in peace," said the king. »Eftersom han har svält och arbetat ett helt liv för att få det här folket sådant, som han vill ha det, så skall han få behålla det sådant, som det är.» »Men om riket är i fara?» sade prästen. |||starved||||||||||||||||||||||||||||||||||| "Since he has starved and worked his whole life to make these people what he wants them to be, he should keep them as they are." "But what if the kingdom is in danger?" said the priest. »Riket är bättre betjänt med människor än med pengar,» sade kungen. the kingdom|||served||||||| "The kingdom is better served with people than with money," said the king. Och när kungen hade sagt detta, bjöd han prästen farväl och gick ut ur sakristian. And when the king had said this, he bade the priest farewell and left the sacristy.

Därutanför stod folkhopen lika tyst och ordkarg, som när han hade gått in. ||||||wordless|||||| Draußen war die Menge genauso still und wortlos wie bei seinem Eintritt. Outside, the crowd stood as silent and speechless as when he had entered. Men när kungen But when the king

steg utför trappan, kom en bonde emot honom. |down|||||| As he was descending the stairs, a farmer came towards him. »Har du nu fått tala med vår präst?» sade "Have you had a chance to speak to our priest?" said

bonden. the farmer.

»Ja,» sade kungen, »jag har talat med honom.» "Yes," said the king, "I have spoken to him."

»Då har du väl också fått svar från oss?» sade bonden. "Then you've also received an answer from us?" said the farmer. »Vi bådo dig, att du skulle gå in och |ask you||||||| "We asked you to go in and

tala vid vår präst, för att han skulle ge dig svar från oss.» Speak to our priest, so that he may give you an answer from us.

»Ja, jag har fått svar,» sade kungen. "Yes, I have received an answer," said the king.