Kapitel 70 Kapitel 70 Chapter 70

JAG HAR ETT BUDSKAP TILL GUARDIOLA

Jag och Mino körde ett stenhårt spel och vi märkte

att vi stressade Guardiola och ledningen.

Det var helt enligt planen. Es war genau nach Plan.

Vi ville göra dem så psykade

att de måste släppa mig billigt.

Det skulle hjälpa mig att få en hög lön i Milan.

Det var ju dit jag ville. Dort wollte ich sein. Presidenten för klubben, Sandro Rosell, satt i klistret. Der Präsident des Clubs, Sandro Rosell, saß im Leim.

Han var tvungen att sälja mig till vilket pris som helst.

Om han inte ville kicka tränaren.

Men det kunde han ju inte efter alla framgångar.

Rosell måste bli av med mig. Rosell muss mich loswerden. Han sa:

— Jag är ledsen för det här, men läget är som det är.

Har du någon särskild klubb du vill gå till? Mino och jag körde samma grej igen:

— Real Madrid. Det är den enda klubben

jag kan tänka mig. Han bleknade. Er verblasste. Att släppa en Barca-stjärna Einen Barca-Star freizugeben

till Real är som förräderi. — Omöjligt. Vad som helst men inte det. Alles andere als das nicht. Sandro Rosell fick panik. Klubben hade köpt mig

för sjuhundra miljoner. für siebenhundert Millionen. Killen hade press på sig

att få tillbaka pengarna. Men han kunde inte

sälja mig till fienden. Fansen skulle hata honom.

— Vad tråkigt, sa vi. - Wie traurig, sagten wir. Verkligen!

Real är ju den enda klubben vi kan tänka oss. Det var bara fyra dagar kvar tills man inte längre Es blieben nur noch vier Tage, bis es keine mehr gab

fick sälja och köpa spelare. Vi skulle spela

en match mot just Milan på Camp Nou. ein Spiel gegen Mailand im Camp Nou.

Ingenting var klart än, men grejen var ändå ute Noch war nichts klar, aber das Ding war noch draußen

i tidningar och teve. Galliani, Milans vicepresident,

sa att han inte skulle lämna Barcelona

utan Ibrahimović. Fansen i Barcelona viftade med plakat: ”Stanna, Ibra!”

Det var mycket snack om mig förstås.

Men mest var det Ronaldinhos match. Aber vor allem war es Ronaldinhos Spiel.

Ronaldinho spelade nu i Milan, men han

hade varit i Barca.

Under tiden i Barca hade han blivit vald

till världens bästa spelare två år i rad.

Vi skulle få se hans bästa grejer på en storbildsskärm Wir würden seine besten Sachen auf einer großen Leinwand sehen

innan matchen. Sedan skulle han springa ärevarv. Dann würde er die Ehrenrunde laufen.

Jag satt i omklädningsrummet och undrade:

Är det här min sista match med laget?

Guardiola såg inte på mig förstås. Då tittade Ronaldinho in genom dörren. Dann schaute Ronaldinho in die Tür.

Ronaldinho, han har utstrålning.

Han är en av de största. Alla stirrade på honom. — Ibra! skrek han och flinade.

—Ja?

— Har du packat dina väskor?

Jag är här för att ta med dig till Milano! Ich bin hier, um Sie nach Mailand zu bringen!

Då skrattade alla. Dann lachten alle. Typiskt Ronaldinho liksom. Typisch auch Ronaldinho.

Alla hade anat det förstås.

Men ingen hade hört det rätt ut. Aber niemand hatte es richtig gehört. Milan hade inte haft det lätt.

Inter hade varit bäst de senaste åren i Italien.

Alla i Milan längtade efter att komma tillbaka

till toppen. Nu efteråt vet jag att många av spelarna

hade sagt till ledningen:

— För helvete, köp Ibra.

Vi behöver en vinnarskalle i laget. Men Milan hade inte så mycket pengar som förr. Aber Mailand hatte nicht mehr so viel Geld wie zuvor.

Och Sandro Rosell försökte få ut

så mycket pengar som möjligt för mig.

Mino fortsatte att spela tufft:

— Ni ska inte få ett skit. Ibra ska till Real.

Vi vill inte till Milan. Klockan tickade och Rosell gick ner i pris

gång på gång. wiederholt. Det kändes lovande. Milans vicepresident, Galliani, besökte Helena

och mig i vårt hus i bergen.

Han är en jävel på att förhandla,

men nu var han i underläge. aber jetzt war er im Nachteil.

Han hade ju lovat att inte komma hem utan mig. — Det här vill jag ha i lön, sa jag. - Ich will das als Gehalt, sagte ich.

Annars blir det ingen affär. Det var inga dåliga krav. Es gab keine schlechten Forderungen.

Han tänkte efter och svettades:

— Okej, sa han till slut. Vi tog i hand. Wir haben es in die Hand genommen. Resten av förhandlingarna var

mellan klubbarna och jag brydde mig inte.

Bara det blev klart. Men det var bråttom nu. Aber jetzt war es eilig.

För varje timme som gick blev Sandro Rosell

mer nervös, och mitt pris gick ner och ner.

Till slut såldes jag för tjugo miljoner euro.

Tjugo miljoner!

Tack vare en enda person, Pep Guardiola, Dank einer einzigen Person, Pep Guardiola,

hade priset på mig sjunkit med femtio miljoner. Guardiolas problem hade tvingat klubben att göra

en usel affär. ein mieser Deal. Det visste Sandro Rosell också.

Jag hade gjort tjugotvå mål och femton assist

under min säsong i Barcelona.

Ändå hade jag tappat nästan sjuttio procent i värde.

Vems fel var det? Wessen Schuld war es? Det visste vi alla. Nu stod vi på kontoret på Camp Nou.

Framför oss låg kontraktet. Det återstod bara

att skriva på och säga tack och hej. Rosell sa:

— Jag vill att ni ska veta att jag gör den sämsta affären - Ich möchte, dass Sie wissen, dass ich das schlechteste Geschäft mache

i hela mitt liv. Jag rear ut dig, Ibra. Ich vermiete dich, Ibra. I'm renting you out, Ibra.

— Du ser vad uselt ledarskap kan kosta, sa jag. - Du siehst, was lausige Führung kosten kann, sagte ich.

— Jag vet att det inte skötts bra, - Ich weiß, es wurde nicht gut gehandhabt,

sa han och skrev på. Därefter var det min tur. Dann war ich an der Reihe.

Jag höll i pennan och ville säga något.

Jag kanske borde ha varit tyst.

Men jag ville inte gå förrän jag fått säga Aber ich wollte nicht gehen, bis es mir gesagt wurde

vad jag verkligen tyckte. — Jag har ett budskap till Guardiola, sa jag. - Ich habe eine Nachricht für Guardiola, sagte ich. Alla blev nervösa förstås. Natürlich wurden alle nervös. Vad händer nu?

Kan inte killen bara skriva på? Kann sich der Typ nicht einfach anmelden?

Jag fortsatte:

— Jag vill att ni ska säga till honom ... Och så sa jag precis vad jag ville - Ona söylemeni istiyorum. Ve ben de tam olarak ne istediğimi söyledim.

att de skulle hälsa honom.