Akademisk kvart: Skattemoral
Om vi vore ekonomiska robotar så skulle 500 kronor alltid vara värda 500 kronor.
Men nu är vi människor...
och värdet på 500 kronor kan variera
vilket blir extra tydligt så här i deklarationstider.
Jag heter Katarina Nordblom och är professor i Nationalekonomi
vid Handelshögskolan.
Mycket av min forskning kretsar kring skatter, och särskilt
beteendeaspekter av beskattning.
Det är väldigt vanligt att folk tror att vi nationalekonomer
tänker oss att människor är som ekonomiska robotar som bara
maximerar nytta och vinst.
Men om vi ska förstå hur människor fattar ekonomiska beslut
så måste vi ta hänsyn till att vi faktiskt är människor
och inte några ekonomiska robotar.
Så jag tänker ge ett par exempel från min egen forskning om skatter
där det här är speciellt viktigt.
Det första handlar om deklaration.
Det är ju snart deklarationsdags och vi får en deklarationsblankett i brevlådan.
Tillsammans med deklarationsblanketten
så får vi ju med ett papper med en preliminär skatteuträkning.
Där står hur mycket vi betalat in i skatt, hur mycket vi SKA betala in i skatt
och längst ner står hur mycket vi eventuellt ska betala tillbaka i kvarskatt
eller hur mycket vi ska få tillbaka i skatteåterbäring.
Tillsammans med några kollegor så har jag tittat på HUR den här informationen
som man får tillsammans med deklarationsblanketten
påverkar beteendet när man deklarerar
framförallt benägenheten att göra avdrag.
Och då visar det sig att det har en väldigt stor betydelse
för om man kommer att få kvarskatt eller skatteåterbäring.
Här på figurens x-axel kan man se hur stor skatteskuld man har.
Till vänster ser vi om vi får tillbaka pengar
och till höger om vi ska betala kvarskatt.
På y-axeln visas andelen som yrkar avdrag.
Vi ser att bland dem som får skatteåterbäring
är det en ganska konstant och liten andel som yrkar avdrag
och vi ser att den här andelen "hoppar" vid nollan.
Och för dem som får kvarskatt ÖKAR sannolikheten att man yrkar avdrag.
Det här är faktiskt ett ganska förbryllande resultat.
För vad borde egentligen spela roll för vårt ekonomiska beteende?
Jo, det är ju hur mycket vi behöver betala totalt i skatt.
Om det är i förväg eller i efterskott borde ju egentligen inte spela någon roll.
Vi borde ju snarare vara glada över att få kvarskatt
för det betyder att vi fått låna pengar gratis av staten.
Och får vi skatteåterbäring borde vi egentligen bli upprörda för det betyder ju
att vi betalat för mycket skatt, pengar vi hade kunnat ha roligt för i fjol.
Men så verkar folk inte reagera, och då är frågan VARFÖR?
Vi förklarar det med något som kallas "förlustaversion".
Om man har förlustaversion så betyder det att man
värderar en sak olika beroende på om det är någonting man kan förlora
eller någonting man kan få.
Så till exempel:
Den här 500-kronorsedeln, hur mycket är den värd? Ja, det är ju en enkel fråga egentligen.
500 kronor skulle vi väl alla säga?
Men, när det är så att vi har förlustaversion
betyder det att den här 500-lappen
är värd MER för mig om jag har den och riskerar att förlora den,
exempelvis genom kvarskatt,
än om jag INTE har den men skulle kunna få den genom skatteåterbäring.
Det här är ett resultat som finns inom väldigt många områden
och i min forskning har jag tillsammans med kollegor visat att
det också påverkar vårt skattebeteende.
Mitt andra exempel:
Det handlar om just dem som får kvarskatt.
För även om vissa tydligen försöker att undvika kvarskatt genom att göra avdrag
så finns det ju en hel del människor som får kvarskatt.
Får man kvarskatt så ska den vara betald i november.
Och om man inte betalar den i tid
då får man ett brev från Skatteverket i december.
Och då är frågan: Vad gör man när man får detta brev? Man kanske sprättar upp det...
och läser vad som står.
Det står: "Kontoutdrag, bla bla bla..."
"Belopp att betala: 1989 kronor"
Hade nu skulden varit lite större, det vill säga 2000 kronor eller mer,
då hade det stått precis likadant MEN längst ner hade det stått:
"OBS! Din skuld överlämnas till Kronofogden om du inte betalar i tid"
Då kan man undra vad de olika brevtyperna spelar för roll.
Ja, de som får...
veta att de riskerar att hamna hos Kronofogden om de inte betalar
har en större sannolikhet att faktiskt betala sin kvarskatt
än de som bara får det vanliga brevet som innehåller kontoutdrag och massa siffror.
Och det är ju inte ett dugg konstigt
eftersom så mycket mer står på spel för dem som riskerar att
hamna hos Kronofogden.
Men man kan ju tycka att det är ganska drastiskt att skicka någon till Kronofogden
för en skatteskuld på 2000 kronor.
Och det är dyrt!
Både för samhället, men framförallt för individen som hamnar hos Kronofogden
och får betala extraavgifter och kan få betalningsanmärkningar med mera.
Så i ett annat forskningsprojekt i samarbete med just Skatteverket
har vi tittat på om man skulle kunna göra något annat.
Något enklare som ändå får folk att betala sin kvarskatt
MEN där man inte riskerar att hamna hos Kronofogden.
Så 2018 gjorde vi ett speciellt experiment tillsammans med Skatteverket.
När de skickade ut sina brev i december
så såg de lite annorlunda ut.
När man sprättade upp kuvertet så fann man ett försättsblad
med texten "Viktig information"
"Här kommer en påminnelse om att du behöver betala din kvarskatt"
Det är ju egentligen ingen extra information
eftersom det är exakt vad som står i det vanliga brevet som man alltid får.
Men, det visade sig att
de som fick det här helt intetsägande försättsbladet
blev mycket mer benägna att faktiskt betala sin kvarskatt.
Det visade sig att effekten var nästan lika stor som
för dem som får ett hot om att få sin skuld överförd till Kronofogden.
Och detta är ju lite förvånande.
För hur kan ett helt intetsägande blad
få nästan samma effekt som
informationen om risken att hamna hos Kronofogden med allt vad det innebär?
Ja, det kanske handlar om att vi inte är så uppmärksamma på
alla saker vi gör.
När vi får det här brevet från Skatteverket
där det står "Kontoutdrag",
som man ibland får från banken och inte brukar behöva göra något med,
och så är det en massa siffror här och...
är det möjligt att man faktiskt inte kommer så långt som till att man läser:
"Belopp att betala" och "Beloppet ska vara bokfört hos Skatteverket (ett visst datum)"
Många beslut som vi fattar är kanske inte helt genomtänkta.
Och om vi är lite ouppmärksamma
och inte tänker igenom allt helt och hållet
ja, då kan ett sånt här litet försättsblad,
som inte ger någon information men väcker uppmärksamheten,
få oss att agera på rätt sätt.
Så det här visar då att bara en sådan här enkel åtgärd som att
fånga uppmärksamhet hos skattebetalaren
faktiskt kan vara ett väldigt billigt sätt att,
i förhållande till att skicka folk till Kronofogden,
få folk att betala sin skatt.
Nu är nog kvarten snart slut,
men det här var två exempel från min forskning om skatter
som visar på att vi faktiskt behöver ta hänsyn till att
vi inte alls är några
ekonomiska maskiner som fattar beslut,
inte heller när det handlar om att betala skatt,
utan vi är faktiskt människor med olika psykologiska mekanismer som
påverkar vårt beslutsfattande
som vi också behöver ta hänsyn till när vi ska försöka förstå
hur människor beter sig i ekonomiska situationer.
gu.se
