Pluggkoden: Fokusera och planera
Det går rätt bra för mig i skolan, men jag vill att det går bättre. Jag har bara så svårt att fokusera.
När det är stökigt runt mig har jag svårt att koncentrera mig. Om jag ska läsa en text får jag hålla för öronen. Jag brukar skjuta upp alla läxor, ta allt på en gång och bara köra. Det är inte så bra.
Många säger att talang och begåvning avgör hur bra det går i skolan. Det är inte sant. Viktigare än talang är hur du använder din tid- -och vilken attityd du har.
Men framförallt, vilka strategier du använder när du lär dig. Att plugga utan strategier är som att leta efter en skatt utan karta. Jag heter Martin Fernström. Jag är lärare och jag vet- -att alla kan bli sjukt mycket bättre med rätt lärstrategier. Jag kommer att besöka en vanlig klass med målet att få dem att inse- -hur mycket roligare och lättare skolan blir med rätt strategier. I varje program följer jag en elev lite närmare- -för att se hur lärstrategier kan hjälpa just den eleven att utvecklas. Nu ska det handla om fokus och distraktioner, sånt som stör fokus. Det är massor av saker som trängs i våra hjärnor. De tävlar om vår uppmärksamhet.
Människor har haft samma hjärna sen stenåldern. Hjärnan fungerar bäst om den får göra en sak i taget. Vi klarar att göra flera saker, frågan är bara hur bra. Det här är information som jag ska ta in. Skulle du kunna bombardera mig med lite information? Så. Inte så himla svårt.
Det är för att jag kan koncentrera mig på den här bollen. Vet du vad vi ska göra nu? Ta lite flera bollar. Kör!
En.
Och vad kan vi lära oss av det här?
Det går att göra en sak i taget.
Men vi gillar att göra flera saker samtidigt. Alla som gillar tv-spel kan räcka upp en hand. Alla som gillar musik kan räcka upp en hand. Eftersom vår hjärna är så himla cool, den är så himla bra- -så himla kraftfull, så är det så att den gillar att bli utmanad. Den gillar att sträckas. Den gillar att bli lite störd. Men den funkar fortfarande bäst om den får göra en sak i taget. Upp till klassrummet!
Nu kommer det riktiga experimentet. Vi delar klassen i två grupper. Den ena gruppen får vara utan störningsmoment. Den andra gruppen ska bombarderas-
-med alla störningar vi som moderna människor utsätts för. Under de här förutsättningarna ska de få göra ett läsförståelsetest. Hej. Slå er ner.
I det stökiga rummet finns godis, chips. Det står på en film. Det finns läsk, det står på musik.
Alla snackar med varann, det kommer in sms. Det är inte helt olikt hur de flesta har det hemma idag. I det lugna rummet försöker vi ta bort alla störningsmoment. Det finns bara en bänk, en penna och ett sudd. Allt annat ska bort.
Ja, nu byter vi låt. Alla märkte att vi bytte låt. Det var helt omöjligt. Det var världens orkan runt mig. Det var inte kul. Jag kunde inte koncentrera mig. Det finns inte mycket att säga om det lugna rummet. När vi väl hade fått bort flaskor från borden gick det fort. Ingen använde tiden ut, alla var klara före. Då är det en minut kvar. Kom igen, nu! Det stökiga klassrummet var kaotiskt. Det var tjockt rörigt. Tre, två, ett... Tack så mycket, mina käraste vänner. -Hur kändes alla störningarna? -Jag är van. Det är olika vad man är van vid. Jag är uppväxt med stök, så det är lugnt. Vincent, hur var det att sitta med alla störningsmoment? Det var helt kaos. Jag hann inte svara på alla frågorna. Jag är lättstörd. Jag kan inte koncentrera mig med ljud runt mig. Emmy som satt bredvid mig jobbade på, och Isabelle verkade jobba bra. Det är ju olika för alla hur man har vant sig och så. Ni som satt i det ostörda lugna klassrummet- -skriver ett snitt på 11,8/12.
I det godis-, musik-, film- och störningsfyllda klassrummet- -så skrev ni 4,8/12.
Hur känns det? Vad kan ni lära er av det? Man jobbar bättre när det är tyst fast man inte tänker på det. Man sitter ju aldrig och lyssnar på musik och tv samtidigt hemma. -Jo. -Vänta, det finns de som gör det. -Båda sakerna samtidigt? -Ja. Man har ju tv:n på. Sen kanske man sätter på musik och läser texten. Man kollar samtidigt som man lyssnar på musik och har mobilen bredvid. Så man får inte så mycket gjort hemma. De som blev störda lyckades hälften så bra som de som fick lugn och ro. Då kan man fråga sig hur mycket hjärnan klarar av. Då kommer vi in på hjärnans arbetsmotor. Minnet kan delas upp i två delar:
Arbetsminnet och långtidsminnet.
Långtidsminnet sparar saker över lång tid. Kunskaper och erfarenheter kan plockas fram efter flera år. Arbetsminnet är hjärnans arbetsmotor.
Det håller saker i huvudet medan vi löser problem. Arbetsminnet kan hantera sju saker samtidigt. Blir det mer, då spiller det över.
Det gör att vi blir stressade och måste påminnas om vad vi höll på med. Vad kan vi lära oss av det?
Ge hjärnan lugn och ro. Gör en sak i taget. Blir det en massa distraktioner kommer det att spilla över. När jag orienterar är jag fokuserad.
Jag har hållit på i tre år och det är jätteroligt. När man orienterar behöver man bra kondition- -och kunna planera framåt, så man springer smartaste vägen. Det är nåt jag vill bli riktigt bra på. Lika planerad och fokuserad ska Vincent vara när han pluggar. Vincent behöver smartare pluggvanor om han vill nå längre. Han vill ju storsatsa.
Okej, vi behöver en gemensam bild av din utveckling. Vi ska gå upp i trappan. Var är din skolgång nu... ...om högst upp är världsbäst och längst ner är att allt är svårt? Kanske här?
Man ser att det går bra för Vincent i skolan. Men det skulle gå ännu bättre om han planerade sin skolgång. Vilka ämnen skulle du beskriva som utmaningar? -SO och svenska. -So och svenska? Det första steget som Vincent ska ta är att planera- -hur han ska jobba med de ämnen han tycker är störst utmaningar. Steg två är att planera likadant för de ämnen som det går bäst i- -för att få ut maximalt av skolan och lärandet. Matte och NO är viktigt.
Jag planerar att gå natur på gymnasiet och kanske bli ingenjör. Då börjar vi med första trappsteget. Kom, jag ska visa en grej. Tidigare har Vincent lagt allt plugg på en dag och kört i tre timmar. Håller man på så blir hjärnan helt mosig. Vincent, min vän, det här är din vecka. Vincent ska sprida ut sitt pluggande på tre fasta dagar. Han ska inte sitta längre än 30 minuter. Det känns som en bra idé, men det känns som att... Jag kommer knappt att hinna nåt på en halvtimme. Jag sitter i tre timmar. Nu du, Vincent, så har jag en tre-veckors till dig. Det är för att du ska få en utmaning. Du ska skriva en debattartikel. -Hur känns det? -Jobbig uppgift. Vincent ska angripa sina största utmaningar, svenska och SO- -i samma arbete, och det blir en debattartikel. Ett sånt arbete kräver struktur, att man tar lite i taget- -att man låter det vara en process och låter det växa fram. Inte att man gör allt på en gång i sista minuten. -Det ser mycket ut. -Vad är det som ser mest ut? Jag tror att det är så mycket färger och så... När Vincent ser artikeln uppspaltad över tre veckor tänker han: "Hur mycket är det egentligen?"
Ungefär så mycket att man inte ska göra det på en kväll på tre timmar. Ungefär så mycket. Vad trodde du?
Det här kommer att bli grymt.
Här är din vecka, eller snarare, din uppsats på tre veckor. Hur var det nu? Förut pluggade Vincent en gång i veckan. Han samlade ihop allt på ett monsterpass. Nu ska han sprida ut pluggandet över tre kortare pass. Dessutom kan han ta till två småpass om det skulle behövas. Det känns som en stor, kanske lite knölig uppgift- -som kommer att ta mycket av min tid.
Vincent är rädd att inte hinna på korta pass. Med planerat plugg utspritt blir man effektivare. Poängen är att lägga mindre tid och få ut mer. En annan viktig sak är att få feedback. Det kan ju vara jobbigt att höra att saker i ens text inte är bra. Man kan ju försöka ta in det och göra texten bättre. -Hej. -Kom in. Jag tänker att eftersom så många röster läggs på SD i landsbygden- -kanske många vill uttrycka missnöje, för att nåt är fel där. Du skulle kunna prata lite mer om vad de vill förbättra. Ge lite exempel så man fattar vad du menar med det. -Utveckla det. -Ja, utveckla det. Precis. Nu har jag följt planeringen.
Det har gjort att det blir små mängder arbete varje dag. Jag tror att jag har lagt ner mer tid. Fast det känns inte som mer tid, för det var så kort varje gång. Jag är nyfiken på hur det har gått för Vincent. Han tycker det är jobbigt med stavning och läsning. Så jag hoppas att det här har gått jättebra. Tja! Slå dig ner.
Nu är jag läskigt nyfiken. Hur gick det? Det bedömdes i svenska och SO.
-Jag fick B i svenska och C i SO. -Alltså... Det är ju bara att lägga dit den.
B! Det är ju ett helt betygssteg.
Du kliver ju uppför din trappa som om det vore löjligt enkelt. Hur har det känts att dela upp det och göra lite i taget? När jag följde schemat kändes det väldigt effektivt. När man har saker planerade, då gör man dem. Nu ska vi plocka ut alla bra grejer som du har gjort- -och sen blåser vi upp det till hela din skolgång. Vincent vill höja sin matte och NO, för han funderar på att bli ingenjör. Hur gör man för att planera hela sin skolgång så här? Då måste du ta reda på ett par saker: När har jag prov eller inlämning? Vad behöver jag kunna, och hur mycket? Hur många dagar kommer det att ta?
Sen är det bara att sätta igång, ta lite i taget och börja i tid. Slarva inte med planeringen, då funkar inte det här. Hela din skolgång ska vi fixa. Ditt fokus är naturligtvis matte och NO. -Hur känns det? -Det känns bra. Nu ska vi köra så det ryker.
När man höjer förväntningarna är det lätt att höja stressnivåerna. Därför får Vincent och ett par kompisar gå till en stresscoach. De ska få lära sig om stress och hur man kan hantera den. Vi kan börja med stress i skolan.
Ge mig exempel på situationer som är verkligt stressiga i skolan. När vi har flera prov på en vecka.
Alla sitter på rasterna och läser.
Jag tror inte det hjälper. Det är bättre att vara ute i god tid. Dagen innan provet sitter alla och läser på rasterna. Tidigare i veckan har ingen pluggat, men alla vet att det blir prov- -men ingen har tagit initiativ till att göra något. Jag vill att allting ska vara perfekt, så jag skjuter upp det. Om jag börjar göra det nu, så kommer någonting att bli fel. Om jag tänker lite mer på det kommer jag kanske att komma på nåt bättre. Det är jobbigt när elever skjuter upp saker- -för att de vill att det ska bli perfekt. Det är som om de väntar på att nåt perfekt ska landa i huvudet. Men så funkar det inte. Saker som blir svinbra är alltid en process. Man måste våga göra fult och dåligt först- -för att kunna göra snyggt och svinbra sen. Jag brukar skjuta upp mina läxor till sista dagen. Jag har gitarrlektion på torsdagar, för vi har alltid läxor till fredag. Då sitter jag på kvällen och gör alla läxor samtidigt i tre timmar. -Gör du inga läxor de andra dagarna? -Inte så ofta. Jag tror det är mest att jag inte orkar. Jag gör det hellre senare. Vad får du av det? Alltså, positiva belöningar. Jag får mer tid när jag kan göra andra saker, som att spela gitarr. Så, på kort sikt är det bara vinst.
Och på lång sikt är det förlust därför att du betalar med stress. När det är stressigt blir man trött i hjärnan. Man måste prestera så mycket även om man inte riktigt orkar det. Man kör för mycket med sig själv.
Jag vill att ni lägger en hand på magen och en hand på bröstet. Och så andas vi.
Om man känner att man blir stressad finns det knep för att lugna sig. Andningsövningar är bra om man behöver en paus. Jättelångsamt ut.
När vi flyr eller kämpar så hyperventilerar vi. Vi andas fort genom bröstet.
Men när vi slappnar av släpper vi in luften hela vägen in i magen. Och så kan vi känna att magen är som en ballong som vi blåser upp. Men om man känner att man är så stressad att man mår dåligt- -då är det bra att prata med nån om det och få hjälp. På vår orienteringsdag hade jag siktat in mig på ett betyg- -som jag hade klarat året innan. Jag kände att det jag hade gjort räckte. Jag tror jag hittade första kontrollen. När jag skulle till nästa sprang jag fel och blev stressad. Sen ramlade jag, och det var jobbigt, för jag förlorade tid på det. Jag tänkte: "Jag kan inte." Det var bara en massa negativa tankar. Rädsla att misslyckas är värsta fienden- -för nån som har höga krav på sig själv. Då kommer 10 000-kronorsfrågan.
Hur stärker vi ett självförtroende som kanske inte är superbra? Här tror jag att det handlar om att sluta kolla på vad andra klarar av- -och istället lägga fokus på saker som du klarar av. Vad har du lärt dig?
Om vi tänker oss att du står i en trappa måste du kolla nedåt. "Alltså, shit! Har jag gjort den här klättringen? Vad grym jag är." "Allt jag har lärt mig." Kan du se på dina vinster, saker du har klarat av- -då kommer självförtroendet att öka.
Dessutom så är det här en jättebra medicin mot stress. Du vet, den här stenåldershjärnan som vi har, den har en begränsning. Den lär sig väldigt dåligt under hård stress. Stress och oro tar upp kopplingar i hjärnan. Det gör att det blir svårt, eller ibland omöjligt att lära sig saker. Det här, det är vårt fokus.
Det här är en viktig uppgift.
Tricket är att inte benhårt försöka hålla kvar fokus vid en sak. När det dyker upp en störning som tar vårt fokus- Då gäller det att komma ihåg vad man höll på med- -och sen ta tillbaka fokuset igen.
Ju mer störningar...
Ju mer saker vi har att göra, ju mer stress... ...desto svårare blir det att ta tillbaka fokus till uppgiften. Vad kan vi lära oss?
Ta bort alla störningsmoment som du har kontroll över- -så du slipper bli stressad.
Du ska vara välplanerad och välfokuserad. Är du inte välplanerad blir du stressad. Du kan till och med vilja låta bli uppgiften. Är du välplanerad, välfokuserad och inte stressad blir det fett kul. Okej, nu gäller det för Vincent att maxa och köra hårt. Först ut så blir det biologiprov.
-Tror du det blir svårt? -Det brukar vara fem stora frågor. Man får resonera mycket, då kan man rädda sig om man inte har pluggat. Jag är bättre på fakta än att resonera. Jag har pluggat en vecka före provet varje dag i ungefär 20 minuter. Det känns bra, fast jag är lite stressad över hur det ska gå. Det gick bra. Det var svårt, men jag tror att det gick bra. Den sista frågan var lite klurig, men jag tror att jag fick med det mesta. Det är Vincents favoritgren och han har spritt ut pluggandet. Han har gjort lite i taget.
Nu var jag mycket mer förberedd.
Det gjorde att jag kunde fokusera på att göra tydliga uträkningar. Det får vi ju också poäng för.
Jag hoppas att det kommer att funka för honom. Jag hoppas! Vi tar det en gång till. Målet är att behålla fokus på uppgiften. Hur gör du det på bästa sätt?
Kanske det viktigaste är att planera, så man kan sprida ut plugget- -och slippa bli stressad.
När du tappar fokus, öva på att dra tillbaka det till uppgiften. Du kan hjälpa dig själv genom att stänga av mobilen- -och allt annat som stjäl ditt fokus.
Du kan dela upp arbetet i mindre delar. Och du kan göra en sak i taget.
-Hej. -Kom och sätt dig. Hör du, nu är jag sjukt nyfiken. Hur funkade det med matten? På det senaste provet fick jag ett solkart B. Yes box!
Vad cool du är! Det är så himla bra.
-Hur kom du dit? -Jag pluggade smart. Så klart.
I och med att jag gör det utspritt sitter jag aldrig och gör läxorna- -för att jag gör dem hela tiden. Jag gör allting lite varje dag. Då blir det inga tretimmarspass. Då känns det inte som om jag har läxor. Det är vackert. Det är hur snyggt som helst. Du säger att du har blivit av med dina hemska tretimmarspass. Ändå så lyckas du bättre.
Har du några tankar om vad du ska göra för att hålla kvar arbetssättet? Ja, börja planera. Jag tänker använda planscherna som jag fick. Om det är nåt stort arbete ska jag skriva och planera varje dag. Om vi tänker framåt, vad ska du ha strategierna till? Jag planerar att gå natur med musikinriktning. Fett! Både elgitarr och bygga broar. Det är typ det fetaste som finns. -Bra jobbat. -Tack. Hör du, kom nu! Nu drar vi.
Nu har han plockat bort distraktioner och planerat och vässat sitt fokus. Och han har fått bättre resultat.
Jag har gjort mig av med väldigt mycket stress. Jag har det mycket lättare bara, i vardagen. Visst har jag en bit kvar att gå. Biologin gick som den brukar. Men jag har blivit starkare i både svenska och matte. Kunskap som jag har pluggat in under en längre tid sitter kvar längre. Jag kommer ihåg det, inte bara inför provet, utan flera år senare. Nu gäller det bara att fortsätta, för då kan Vincent nog nå- -precis hur långt som helst.
Textning: Aino Bergh www.btistudios.com
