Fyra förslag på hur höghastighetsjärnväg kan byggasLyssna från tidpunkt:
2021-03-01 08:00:00
Trafikverket lämnar nu fyra nya förslag på hur en höghastighetsjärnväg kan byggas i Sverige och förslagen har ett kostnadstak på 205 miljarder kronor.
Vissa förslag ger möjlighet till kortare restid mellan ändstationerna och vissa ger fler stationer mellan dem och underlättar då mer för regionalt resande, enligt myndigheten.
Samtidigt höjs kostnadsbedömningen för det tidigare byggförslaget rejält, med 50 miljarder kronor till 295 miljarder.
Ali Sadeghi, programdirektör för nya stambanor på Trafikverket, säger till Ekot att de nya förslagen har lite olika inriktning.
– Ett av alternativen har väsentligt mycket mer nationellt perspektiv och få stopp och att man ska ta sig från Stockholm till Göteborg och Malmö så snabbt som möjligt.
De fyra nya utredningsalternativen är alltså lite olika utformade och ger olika fördelar, säger Sadeghi.
– En annan ytterlighet i utredningsalternativen är det som mer eller mindre knyter ihop ett system med mycket mer regional förankring
Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ge förslag på hur nya stambanor för höghastighetståg kan byggas och då med ett kostnadstak på 205 miljarder kronor.
Det innebär att det system som idag planeras, som tidigare förhandlats fram i den så kallade Sverigeförhandlingen, har behövt bantas rejält.
– Det kräver stora åtgärder kring linjedragning och stationers vara eller inte vara, säger Sadeghi.
Frågan om det ska byggas nya stambanor är politiskt mycket omdiskuterad. Det återstår att se om något av alternativen tillslut blir verklighet.
Trafikverkets nya planer har fått kritik från kommuner och regioner eftersom vissa tågstationer placerats utanför stadskärnorna i stället, något som innebär en försämring enligt kritikerna.
I de fyra alternativ finns olika förslag kring detta, säger Ali Sadeghi.
– Varje alternativ har olika avvägningar. I utredningsalternativen finns det centrala stationer, men det finns också exempel på stationer som ligger utanför en tätort, säger han till Ekot.
Trafikverket höjer nu också kostnadsbedömningen ordentligt för det tidigare förslag, som regioner och kommuner alltså godkänt i preliminära avtal genom Sverigeförhandlingen.
Kostnaden för att bygga på det sättet beräknas öka med 50 miljarder kronor, från 245 till 295 miljarder.
– Det är komplext att bygga ut ett höghastighetsnät och samtidigt kombinera det med många stopp. Det påverkar kapaciteten och genererar en större anläggningsmassa, till exempel broar och tunnlar, säger Ali Sadeghi, programdirektör för nya stambanor på Trafikverket, till Ekot.
Nyligen presenterade byggbolaget Skanska en studie om att det skulle gå betydligt snabbare att bygga en höghastighetsjärnväg om den går på broar, som står på pelare, i stället för att byggas på marken. Byggtiden skulle vara ungefär hälften så lång, nio år.
Trafikverket har tittat på den här byggtekniken, och flera andra, i sin nya utredning. Myndigheten tror inte att pelartekniken skulle fungera för hela järnvägen, men däremot för delar.
– När det gäller pelartekniken ser vi att det skulle kunna ha viss potential både när det gäller klimatfrågan, kostnadsfrågan och tidsfrågan på vissa delar av sträckan.
I utredningen tar inte Trafikverket ställning till om något alternativ är bättre än det andra eller vilken teknik som bör användas.
– Vi kommer inte ta ställning till någonting. Vi redogör för fyra alternativ och hur det står på egna ben och hur de förhåller sig till varandra. Det är samma när det gäller tekniska lösningar.
