Sveriges grundlagar | SAMHÄLLSKUNSKAP FÖRKLARAD | Gymnasiet (1)
Det du hör nu är en ny lag som klubbas igenom.
Varje år beslutar riksdagens 349 ledamöter om nya lagar-
-eller ändringar i lagar.
Riksdagen ska fatta beslut om lag, och lagen är det viktigaste.
Det enda som är viktigare är grundlagen.
Det finns fyra grundlagar med grund- läggande regler för vårt samhälle.
De är svårare att ändra i. Det räcker inte med det där klubbslaget.
Så vad innehåller våra grundlagar och varför är de extra viktiga?
I ett samhälle har vi lagar och regler för att samhället ska fungera.
Lagarna finns samlade i en lagbok.
Alla vanliga lagar måste förhålla sig till de där extra viktiga lagarna.
Grundlagarna är tänkta att vara stabiliserande, verka över lång tid-
-och skapa ett tryggt samhälle där ingen missbrukar offentlig makt.
Grundlagarna lägger fast kursen, och det gäller mer långsiktigt.
Det är spelregler för samhällsutveckling.
Dessa spelregler är alltså våra fyra grundlagar.
Regeringsformen, successionsordningen-
-tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
De är som sagt svårare att ändra i.
För att ändra en grundlag krävs två likalydande beslut med val emellan.
Det krävs alltså inte bara ett slag, utan två.
Däremellan ska folket gå och rösta.
Det ska vara svårare att snabbt ändra de grundläggande spelreglerna.
Genom att ha ett val efter första beslutet får du som medborgare chans-
-att rösta bort riksdagsmajoriteten, så att det inte blir ett andra.
Att det är svårt att ändra en grund- lag betyder inte att det aldrig sker.
Våra grundlagar är lätta att ändra jämfört med många andra länder.
Det sker små ändringar regelbundet. Stora förändringar har också gjorts.
Dags att titta på våra grundlagar. Vi börjar med regeringsformen.
Där står hur Sverige ska styras och vilka rättigheter medborgarna har.
Regeringsformen är den viktigaste, eftersom den reglerar riksdagsval.
I regeringsformens 15 kapitel finns grunden för hela vår demokrati-
-från det kommunala styret ända upp till den lagstiftande riksdagen.
Första meningen lyder: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket."
Så pampigt börjar grundlagen.
Men så pampigt har det inte alltid varit. Länge fanns inte ambitionen-
-att lyssna på hela folkets vilja, utan bara på kungens.
Då såg regeringsformerna annorlunda ut. Den första regeringsformen-
-kom för över 200 år sen och gällde långt in på 1900-talet.
Där tvingades kungen dela sin makt med riksdagen och domstolsväsendet.
Man gav kungen ganska stora befogenheter i den exekutiva makten-
-alltså i regeringsmakten. "Kungen äger rätt att allena styra riket."
Det motverkades av att riksdagen hade makten över finanserna-
-och lagstiftningen.
100 år efter införandet kommer det demokratiska genombrottet i Sverige.
Vi får allmän rösträtt, men vi bytte inte grundlag för det.
Det fanns en period när grundlagen hade förlorat praktisk betydelse-
-och då hade vi ingen riktig grundlag.
Då bestämde man sig för att det måste vi göra om.
"Vi kommer överens om att vi har den grundlagen, men vi jobbar så här."
De kommer jobba "så här" under väldigt lång tid, i nästan 50 år.
Vi hinner ha världskrig och få färg- tv innan man skaffar en grundlag-
-som stämmer överens med hur landet styrs. Det är så mycket att göra-
-att det inte hinns med.
Att formulera en ny regeringsform görs inte i en handvändning.
Det ligger långt ner på to do-listan. Men är det så bra att styra ett land-
-med en grundlag utan praktisk betydelse?
Samhällsutvecklingen blir oroligare, mer oförutsägbar-
-och sämre utan grundlag.
Till slut räcker det. Vi måste sluta bryta mot grundlagen.
År 1974 kommer det avgörande klubbslaget.
En ny regeringsform är på plats.
Riksdagen ska vara den centrala institutionen.
Då förlorar kungen alla formella maktbefogenheter.
Den regeringsformen gäller i dag.
Den anger ramen för det politiska, demokratiska, rättsstatliga Sverige.
Regeringsformen innehåller en hel del utöver riksdag, regering och kung-
-som hur domstolar fungerar och att vi alla är lika inför lagen.
Det står om mänskliga fri- och rättigheter.
Genom att skriva in dem i grundlagen blir de ju svårare att ändra.
Det är först och främst yttrande- friheten, informationsfriheten-
-mötesfriheten, demonstrations-, förenings- och religionsfriheten.
På tal om religionsfrihet. En person har inte det - statschefen-
-som just nu är den här mannen: Carl XVI Gustaf-
-vilket är en övergång till nästa grundlag. Dags att titta närmare-
-på vår äldsta grundlag, successionsordningen-
-som reglerar vem som är Sveriges statschef.
Även om det anges i regeringsformen-
-så finns det en helt egen grundlag för hur titeln ska ärvas.
Den är inte ens en hel sida lång. Samtidigt som regeringsformen 1809-
-fick vi en ny ätt på tronen, Bernadotte.
Medan regeringsformen byttes till en ny år 1974 har vi kvar samma ätt-
-och samma successionsordning i dag.
...enligt gällande grundlagar tillträtt rikets styrelse-
-som Sveriges konung.
I över 200 år har det som står på den där halvsidan bestämt tronföljden.
Det gör den till den näst äldsta grundlagen i hela världen.
Den framstår som lite ålderdomlig. En sak som fortfarande gäller-
-är att kungen inte får byta religion.
Sveriges regent måste bekänna sig till "den rena, evangeliska läran".
Om kungen skulle välja en annan religion eller ingen alls-
-skulle han förlora rätten till tronen-
-så han har religionsfrihet som person, men inte som kung.
Även om successionsordningen är vår äldsta grundlag, så har det skett-
-en stor förändring i modern tid.
Det riktigt stora som har hänt i successionsordningen sen 1810-
-var att vi för 40 år sen ändrade om.
Det här blir ett tydligt exempel på hur en grundlag ändras.
-21 skott för en svensk prinsessa. -Och den prinsessan är Viktoria.
Så länge hon inte får en bror är det hon som en dag ska ta över tronen.
Döttrar kan bli regenter, men bara om inga söner föds.
Vi har manlig tronföljd, men grundlagar kan ju ändras.
Nu tar diskussionerna fart. Ska vi ändra grundlagen-
-och låta den förstfödda ärva tronen, även om det föds en pojke senare-
-alltså införa kvinnlig tronföljd?
Varför ska det bara finnas plats för manliga regenter?
Den frågan är så viktig för Fälldin-
-att han driver på för en grundlags- ändring, men han får mothugg.
Många var emot kvinnlig tronföljd. Socialdemokraterna var emot-
-för de är ju principiella demokrater.
Kvinnlig tronföljd ökar ju möjlig- heterna för monarkin att överleva.
Här hör ni det första klubbslaget som säger ja till att ändra grundlagen.
Men ett till beslut måste tas efter ett val. Nu har folket möjlighet-
-att rösta bort det första beslutet.
Men i väntan på ett nytt val hinner Carl Philip födas-
-och det ställer saken på sin spets-
-för enligt successionsordningen är det nu han som ärver tronen.
Nu delas Sverige i två läger.
Nu ska det ju vara jämställdhet i allting.
Det spelar ingen roll oavsett kön.
Även kungen hakar på diskussionen. Han är inte sparsam med sina åsikter.
År 1980 är det dags för en andra omröstning om kvinnlig tronföljd.
För en andra gång klubbas ett ja igenom. Successionsordningen ändras.
Carl Philip är inte längre kronprins-
-och Victoria får tillbaka sin titel "kronprinsessa".
Jag tycker helt enkelt att en grundlag-
-som arbetar retrospektivt är lite lustigt.
Nu är vi klara med de två grundlagar som handlar om styret av Sverige.
De två kvarvarande handlar om vad vi får säga och inte säga i media.
Yttrandefriheten regleras inte bara i en, utan två grundlagar.
Men det här handlar inte om vad du eller jag får säga-
-utan de här två grundlagarna handlar om information som sprids via medier.
Tryckfrihetsförordningen reglerar den tryckta pressen-
-och yttrandefrihetsgrundlagen gör detsamma för radio, tv och internet.
De har dessutom fått en egen åklagare, justitiekanslern - JK.
Normalt sett är det ju polis och allmän åklagare runtom i landet-
-som har befogenheter och kan agera vid brott-
-men när det gäller brott inom tryck- och yttrandefrihetens område-
-är det bara jag som får agera.
Vilka brott det är som JK har ensamrätt på kommer vi till snart-
-men hur blev det så att vi har två grundlagar om liknande saker?
Tryckfrihetsförordningen har anor tillbaka till 1700-talet.
Den blev uppmärksammad i världen som den första liberala konstitutionen.
Den syftar ju till att ge insyn för oppositionen i riksdagen.
Även om vi inte har kvar samma TF som den som revolutionerade världen-
-för över 250 år sen är mycket sig likt. Regler som förbud mot censur-
-rätten att få sprida information och insyn i den offentliga makten-
-är några av de saker som utgör grunden.
Man kan granska makten, och tryckfrihetsförordningen bestämmer-
-att handlingar är offentliga hos våra myndigheter.
Även om de här grundlagarna framför allt handlar om information i medier-
-så innehåller TF också regler som möjliggör granskning av makten-
-eller de grenar som makten kontrollerar, som våra myndigheter.
Offentlighetsprincipen betyder att alla medborgare kan begära ut-
-offentliga handlingar, så länge de inte är sekretessbelagda.
Meddelarskyddet skyddar människor som lämnar uppgifter till media.
Om du jobbar inom stat, region eller kommun är skyddet extra starkt.
Man får inte från en myndighets sida efterforska vilken medarbetare-
-som har lämnat uppgifterna. Så får man inte göra.
Allt står i tryckfrihetsförordningen-
-som har rötter hela vägen tillbaka till 1700-talet.
Men det förklarar inte varför vi har två grundlagar om yttrandefrihet.
TF började i vissa fall bli svår att applicera på en ny verklighet-
-för under 1900-talets andra hälft händer saker-
-som förändrar hur vi sprider information.
Fram till 1991 hade man försökt tillämpa TF på radio och tv också-
-men det var så många fall som hade kopplingar till radio, tv och annat-
-att det gick inte längre.
Sent på 1900-talet kommer ännu ett nytt sätt för informationsspridning-
-även om alla inte är helt övertygade.
Vi kommer alla att sitta hemma och beställa biobiljetter och såna saker.
Jag har haft dator i 4 år och hittar ingen privat användning av den.
Men det kommer många andra att göra. När internet slår igenom på allvar-
-blir det ännu svårare att använda den gamla grundlagen.
Nu arbetas en helt ny grundlag fram, yttrandefrihetsgrundlagen.
År 1991 antas den och är i stora drag en kopia av tryckfrihetsförordningen-
-men gäller radio, tv och internet.
När vi pratar om yttrandefriheten menar vi yttrandefrihetsgrundlagarna-
-och det innefattar både TF och YGL.
Vad som hamnar under vilken lag bestäms inom teknikens gränser.
Tryckt press hamnar alltid under TF och radio, tv och internet under YGL.
Gemensamt är att det alltid måste finnas en ansvarig utgivare-
-som kan hållas ansvarig.
Det är denna som kan åtalas av JK, inte den enskilda journalisten.
Båda handlar om din rättighet att fritt få uttrycka dig i olika medier.
Det finns dock flera brott som kan begås inom grundlagarna.
Det vanligaste är hets mot folkgrupp. Har du en t-shirt i tryckpress-
-kan du bli åtalad för hets mot folkgrupp.
Om du gör det i batiktryck eller liknande, så faller det utanför-
-men då kan en allmän åklagare åtala dig.
Ett brott som kan strida mot grund- lagen hamnar i knät på den enda-
-som får åtala i yttrande- frihetsfrågor: justitiekanslern.
Är det ett brott som JK står som åklagare till, så har vi nåt unikt:
-En jury. -Juryn svarar bara ja eller nej.
Har juryn sagt nej kan man inte klaga på det.
Svarar de "ja, brott har begåtts" går det vidare till rätten.
Du får ingen jurykallelse på posten. Juryn utses genom politiska val.
Det var Sveriges fyra grundlagar.
RF beskriver hur Sverige styrs och vilka rättigheter medborgarna har.
SO förklarar monarkin och hur tronen ska ärvas.
TF och YGL reglerar det fria ordet på olika sätt.
Vi sa att de svenska grundlagarna är svårare att ändra i.
Ändå händer det nästan alltid i samband med ett val.
Vid ett tillfälle i modern tid har det inte varit några ändringar, 2006.
Annars sker nånting vart fjärde år.
Mindre ändringar görs nästan vart fjärde år. Där sticker Sverige ut-
-jämfört med många andra länder.
I Norge och Danmark-
-sker knappt några förändringar alls. Kanske vart hundrade år.
Den amerikanska konstitutionen är nästan omöjlig att ändra på.
Jag har konstitutionella rättigheter!
Det är 240 år sen den amerikanska grundlagen skrevs. Ska den då tolkas-
-så som man menade för 240 år sen?
Tanken är att grundlagar ska verka stabiliserande, vara under lång tid-
-och skydda demokratin, och därför vara svårare att ändra på.
Hur ofta de ska ändras finns olika sätt att se på.
