Fler dödsskjutningar i år än under hela 2019
2020-11-29 10:58:00
Efter en dödsskjutning i Malmö i helgen har nu fler personer dödats i skjutningar i Sverige hittills i år, än under hela förra året. Grogrunden för det här grova våldet, som vi nu ser, etablerades för många år sen, säger Linda H Staaf, chef för polisens nationella underrättelseenhet.
Tidigt på lördag morgon skedde ett misstänkt mord i stadsdelen Holma i Malmö. Enligt tidningen Sydsvenskan handlar det om en man i 40-årsåldern som skjutits till döds i en lägenhet. Det innebär att 43 personer nu har dödats av skjutvapenvåld i Sverige, hittills i år. Det är en dödsskjutning mer än under hela förra året.
– Det är effekterna av ett arbete som inte gjordes för 10, 20, 30 år sen, säger Linda H Staaf, chef för polisens nationella underrättelseenhet.
En stor del av de här skjutningarna har koppling till organiserad kriminalitet, och sker i det som polisen klassar som utsatta områden.
– Det handlar mycket om en integrationsfråga. Det handlar om att samhället i stort drog sig ur de här områdena. Butiker, myndigheter, olika samhällsaktörer backade ur och lämnade boende vind för våg, säger Linda H Staaf.
Det banade, enligt Staaf, mark för kriminella aktörer att ta makten över områdena, och det är många våldsuppgörelser med koppling till detta som sker idag – maktkamper om framförallt narkotikamarknaden i utsatta områden, enligt polisen.
Sedan 2016 för Polismyndigheten, på uppdrag av regeringen, statistik över alla skjutningar i landet, som under de senaste åren varit på en förhöjd nivå. 2018 var det flest dödsskjutningar, 45 stycken.
Hittills i år, med en månad kvar av året, handlar det alltså om minst 43 dödsskjutningar, och sannolikt kommer 2020 bli ett rekordår i negativ bemärkelse.
I år står Stockholms län stått för en allt högre andel av dödsskjutningarna. Ungefär hälften. Vilket, från polisens sida, har förklarats med att myndigheten sätter allt hårdare press på de kriminella aktörerna, vilket i sin tur leder till oro och ökat grovt våld mellan kriminella.
Enligt Linda H Staaf arbetar polisen nu även med att försöka återföra civilsamhället till de utsatta områdena, för att på så sätt långsiktigt bromsa våldsutvecklingen.
– Sen behöver det här arbetet fortsätta innan vi kan anse att samtliga områden är fullt integrerade, för det är en lång väg dit. Men vi ser positiva tendenser. Och en viktig del är att polisen ska kunna verka i områdena och bana väg för andra samhällsaktörer att etablera sig i områdena, säger hon.
