×

Ми використовуємо файли cookie, щоб зробити LingQ кращим. Відвідавши сайт, Ви погоджуєтесь з нашими правилами обробки файлів «cookie».


image

Ekot (with Audio), Lärarbehörigheten lägre i utsatta områden

Lärarbehörigheten lägre i utsatta områden

2020-09-22 09:59:00

Andelen behöriga lärare är fler i skolor som har få elever med utländsk bakgrund eller där föräldrarna har eftergymnasial utbildning. I skolor som är segregerade åt motsatt håll är det tvärtom, där är lärarbehörigheten lägre. Det visar Sveriges Radios granskning.

Soukaina hade en obehörig lärare i ämnet svenska i årskurs åtta.

- Jag tycker det är orättvist eftersom det påverkar hur eleverna lär sig och vilken kunskap man får. Om alla hade fått samma förutsättningar då hade man haft samma möjligheter.

Som vi rapporterat om tidigare idag går allt fler elever på en tydligt segregerad skola. Även lärarbehörigheten skiljer sig mellan skolorna beroende på elevsammansättning visar granskningen.

Skolorna vi tittat på skiljer sig från snittet i kommunen med minst 20 procentenheter sett till utländsk bakgrund eller andel föräldrar som läst vidare efter gymnasiet.

Elever på skolorna där det var vanligare med utländsk bakgrund eller att föräldrar saknar eftergymnasial utbildning får inte kvalificerade lärare i lika hög utsträckning som de som är segregerade åt motsatt håll.

Lärarbehörigheten var 62 procent för den ena gruppen av skolor jämfört med 75 procent för den andra.

Maria, som egentligen heter någonting annat, hyrdes in via ett bemanningsföretag och började undervisa som obehörig lärare i Botkyrka kommun som 19 åring.

- Många upplevde att de inte fick den hjälp de behövde och det var en klass där elever hade behövt mer hjälp och man behövde stötta dom mer. Men den hjälpen fanns inte alls, jag var inte behörig.

Åse Hansson, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, ser flera faror med skillnaderna på skolorna.

-Om vi inte har likvärdig lärarkompetens på våra skolor så är det troligt att skolsegregationen kommer att öka dvs att resultaten och betygen kommer skilja mer mellan olika skolor beroende på elevsammansättning. Det innebär ökad ojämlikhet med konsekvenser för den enskilda och samhället.

Lärarbehörigheten lägre i utsatta områden

2020-09-22 09:59:00

Andelen behöriga lärare är fler i skolor som har få elever med utländsk bakgrund eller där föräldrarna har eftergymnasial utbildning. I skolor som är segregerade åt motsatt håll är det tvärtom, där är lärarbehörigheten lägre. Det visar Sveriges Radios granskning.

Soukaina hade en obehörig lärare i ämnet svenska i årskurs åtta.

- Jag tycker det är orättvist eftersom det påverkar hur eleverna lär sig och vilken kunskap man får. Om alla hade fått samma förutsättningar då hade man haft samma möjligheter.

Som vi rapporterat om tidigare idag går allt fler elever på en tydligt segregerad skola. Även lärarbehörigheten skiljer sig mellan skolorna beroende på elevsammansättning visar granskningen.

Skolorna vi tittat på skiljer sig från snittet i kommunen med minst 20 procentenheter sett till utländsk bakgrund eller andel föräldrar som läst vidare efter gymnasiet.

Elever på skolorna där det var vanligare med utländsk bakgrund eller att föräldrar saknar eftergymnasial utbildning får inte kvalificerade lärare i lika hög utsträckning som de som är segregerade åt motsatt håll.

Lärarbehörigheten var 62 procent för den ena gruppen av skolor jämfört med 75 procent för den andra.

Maria, som egentligen heter någonting annat, hyrdes in via ett bemanningsföretag och började undervisa som obehörig lärare i Botkyrka kommun som 19 åring.

- Många upplevde att de inte fick den hjälp de behövde och det var en klass där elever hade behövt mer hjälp och man behövde stötta dom mer. Men den hjälpen fanns inte alls, jag var inte behörig.

Åse Hansson, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, ser flera faror med skillnaderna på skolorna.

-Om vi inte har likvärdig lärarkompetens på våra skolor så är det troligt att skolsegregationen kommer att öka dvs att resultaten och betygen kommer skilja mer mellan olika skolor beroende på elevsammansättning. Det innebär ökad ojämlikhet med konsekvenser för den enskilda och samhället.