Smittskyddsläkare: För mycket Stockholmsfokus
2020-10-30 03:04:00
Den svenska strategin för att hantera coronapandemin i våras anpassades för mycket efter situationen i Stockholm, det säger flera smittskyddsläkare som menar att det här gjorde att det på vissa håll i landet blev svårare att bromsa smittspridningen.
– Stockholmsscenariot blev en ledstjärna för hela landet, och det skulle väl kanske ha varit anpassat mer efter de lokala förhållandena redan ifrån början, säger Västernorrlands smittskyddsläkareHans Boman.
När Folkhälsomyndigheten i mars konstaterar att det nya coronaviruset börjat spridas i samhället, är det Stockholm som är hårdast drabbat i Sverige. Regionens resurser för provtagning och smittspårning är hårt ansträngda.
Regionen ställer om från att provta resenärer från utpekade riskområden för corona, till att främst provta patienter som ska läggas in på sjukhus. Samtidigt uppmanas alla sjuka att hålla sig hemma.
Den 13 mars är det en strategi som Folkhälsomyndigheten rekommenderar för hela Sverige.
I och med den nya provtagningsstrategin ska varje coronafall inte längre försöka identifieras, och på många platser upphör därmed den mer intensiva smittspårningen. Men i dag är flera smittskyddsläkare kritiska till hur strategibytet gick till.
– Ja, för det är väldigt tydligt när vi sa att vi har inte den situationen hos oss. Men eftersom Stockholm är så stort och hade så mycket besvär så var det det man gick på nationellt, säger Signar Mäkitalo, dåvarande smittskyddsläkare i Gävleborg.
Vid tiden för strategibytet hade mer än hälften av landets regioner färre än ett dussin bekräftade fall.
Flera smittskyddsläkare som Ekot pratat med menar att skulle varit möjligt att åtminstone ett tag till fortsätta med intensivare smittspårning, och provta även vissa grupper som inte behövde läggas in, exempelvis fler utlandsresenärer. Och att det hade varit bra för att hämma spridningstakten i början av pandemin.
Men hade inte du som smittskyddsläkare kunnat ta den typen av beslut själv?
– Jag tycker att det är en jätteintressant fråga som vi måste ta med oss och prata om. Hur mycket får vi göra själva? Och är det någon som vågar gå i bräschen och göra nått eller väntar man in någon nationell? För det vi jobbat med de senaste åren är att få till mer samsyn och att hitta den balansen är inte så lätt, säger Lisa Labbé Sandelin, smittskyddsläkare i Kalmar.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, tycker inte att Stockholms situation fick för stort fokus, utan säger att man utformade strategin efter vad som skulle vara bäst för hela Sverige.
Hon förstår inte smittskyddsläkarnas kritik utan säger att de regioner som haft mer resurser att provta och smittspåra alltid kunnat göra det.
– Särskilt som vi skriver i våra underlag att det alltid är så att den regionala smittskyddsläkaren har möjlighet att göra en annan bedömning utifrån situationen regionalt, säger Karin Tegmark Wisell.
Samtidigt säger flera smittskyddsläkare att de upplever att de skulle gått emot Folkhälsomyndigheten om de inte anpassat sig efter strategin, och tycker att det är ett svårt beslut att ta som enskild smittskyddsläkare.
Så här i efterhand kan du se att ni hade kunnat göra någonting annorlunda för att vara ännu mer tydliga eller ge ännu mer stöd för den här typen av lokala anpassningar?
– Jag kan inte se det direkt nu. Sen är det ju en annan fråga när man sitter med facit i efterhand. Så ytterligare dialog med smittskyddsläkare – om de hade kontaktat oss och lyft att det här var ett problem så hade vi väl hanterat det här på ett annat sätt, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten.
