×

我们使用 cookie 帮助改善 LingQ。通过浏览本网站,表示你同意我们的 cookie 政策.

image

filosofi, Existentialism: Friedrich Nietzsche (del 2 av 2)

Existentialism: Friedrich Nietzsche (del 2 av 2)

Hej filosofer, jag heter Joakim och välkommen till den andra och avslutande videon

där vi undersöker Friedrich Nietzsches filosofiska idéer.

Har du inte sett del ett så klicka här.

Med den tillspetsade formuleringen ”Gud är död!” menade Nietzsche att tiden är kommen att se

de gamla tolkningarna – framför allt tron på Gud – för vad de är, myter och sagor.

Men han insåg också att många skulle bli förtvivlande av insikten att vi inte är annat än

meningslösa djur i ett meningslöst universum.

Denna nyvunna insikt riskerade att leda till ett tillstånd av nihilism, tron att allt saknar mening.

Är livet utan mål, mening eller syfte så följer lätt uppfattningen att livets alla lidanden är förgäves.

”Nihilism uppstår nu, inte för att livets plågor blivit större, utan för att att man tappat tron på att det finns någon

'mening' med lidandet… Det framstår nu som att ingen mening existerar, som att allt är förgäves.”

Nietzsche brottades själv med nihilismen under stora delar av sitt liv

då han hävdade att livet saknade objektiv mening.

Han menade till och med att det inte bara var livet som saknade objektiv mening,

men att ”sanning” i sig självt inte existerar.

Därmed blir objektiv kunskap omöjligt och som en konsekvens därav

kan det inte finnas objektiv mening med någonting.

Istället är individen alltid begränsad av sin egen tolkning.

”Arbetet med att måla livets bild, hur ofta poeter och filosofer än ger sig på det,

är icke desto mindre meningslöst: även i händerna av de största målar-tänkarna

är allt som kommer därur miniatyrbilder ur ett liv, det egna livet – ingenting annat är möjligt.”

Eftersom man omöjligen kan fly sin tolkning eller perspektiv på livet, menade Nietzsche att man bör

ge upp alla försök att finna objektiv sanning och istället tolka existensen på ett livsbefrämjande sätt.

För om det nu inte finns några sanningar i världen så är det inte en sanning

att livet måste vara meningslöst för individen.

Vägen ur nihilism går alltså genom att skapa subjektiv mening.

Han efterlyste en förändring där människor – inspirerade av den kris som uppstår när de objektiva värdena dör –

skulle fylla tomrummet efter religionen med filosofi och konst.

Enligt Nietzsche är de djupaste frågorna man kan ställa i livet ”varför lever jag” och ”varför lider jag”.

Han menade att dessa två frågor i själva verket var en och samma.

Människan söker en mening eller ett syfte med livet just därför att livet är en plåga

och hon vill tro att detta lidande har ett syfte.

”Människan, det modigaste av djur och van vid lidande, förkastar inte lidandet som sådant; han önskar det,

söker det, förutsatt att han visas en mening för det, ett syfte med lidande. Det meningslösa lidandet,

inte lidandet själv, är förbannelsen som hittills legat över mänskligheten.”

Genom att begrunda sitt eget lidande kom han till slutsatsen att smärta inte är något negativt.

Istället hävdade han att ett liv utan lidande och misär skulle vara en eländigt liv.

Lidandet är istället en förutsättning för självförverkligande.

Ur smärtan och lidandet kommer man alltid ut starkare än tidigare,

något Nietzsche formulerade som ”det som inte dödar mig gör mig starkare”.

”Du vill, om möjligt – vilket det inte är – avskaffa lidandet. Och vi? Vi vill lida mer och intensivare

än någonsin… För det är lidande som ligger till grund för all mänsklig utveckling.”

Av denna anledning hatade han också alkohol.

Det lindrar och försäkrar oss om att tillvaron är bra som den är och att förändring inte är nödvändig.

Själv drack Nietzsche enbart vatten.

Vid högtidliga tillfällen mjölk.

Med utgångspunkt i att lidande är en förutsättning för framsteg, menade Nietzsche att vi är i behov av ett ideal

för att hålla oss motiverade i vår strävan efter storhet även i de mörkaste av timmar.

Hans svar på ett sådant ideal var övermänniskan, ”das Übermensch”.

På engelska översätts termen ofta till ”Superman” och är inspirationen bakom seriefiguren med samma namn

– men likheterna i övrigt är få.

”Jag lär dig övermänniska. Människan är något som ska övervinnas. Vad har du gjort för att övervinna honom?”

Övermänniskan som ideal var en perfekt och kraftfull varelse som har övervunnit

alla sina inre rädslor, svagheter och brister.

En som svävar över resten av mänskligheten.

Det övermänskliga idealet är endast nåbart för oss i korta stunder.

Det är omöjligt att bibehålla denna perfektion.

Efter dessa extatiska stunder måste man alltid återgå till att ”vara mänsklig, alltför mänsklig”.

Genom att jämföra sig med övermänniskan menade Nietzsche att vi kunde bli varse våra brister

och svagheter, och skämmas över den stora klyfta som skiljer oss från idealet.

I strävan efter denna perfektion kommer vi börja hata vårt icke-perfekta jag.

Detta sjävhat kommer, hävdade Nietzsche, vara början till övermänniskans självförverkligande.

Ty först när vi insett våra inre brister, och välkomnat vår avsky för dem,

är vi motiverade att växa och övervinna oss själva.

I boken ”Så talade Zarathustra” beskriver Nietzsche i en liknelse hur brister och lidande

är nödvändiga för självförverkligandet.

”Jag träffade en ung herde med kväljningar, spasmer och ett förvridet ansikte.

Ur munnen hängde en tung svart orm.

Aldrig hade jag sett så mycket illamående och fruktan i någons ansikte.

Jag gjorde vad jag kunde för att slita ormen ur hans strupe, men förgäves.

'Bit! Bit av dess huvud! Bit!', skrek jag…

Herden bet, och han bet bra.

Ut spottade han ormens huvud och hoppade upp.

Inte längre herde, inte längre människa – förändrad, strålande, skrattande!

Aldrig har jag hört en människa skratta som han skrattade!

O mina bröder, det jag hörde var inget mänskligt skratt.”

Här representerar herden en människan i sina mörkaste stunder och den svarta ormen

är den förtvivlan och rädsla som plågar honom i livet.

Men när han biter av ormens huvud övervinner han sina demoner

och framträder för ett ögonblick som övermänniskan själv.

Hans skratt symboliserar makt, perfektionism och ett bejakande till livet.

Där är något oklart om Nietzsche tänkte sig övermänniskan som nästa evolutionära fas

(han var trots allt inspirerad av Charles Darwin och evolutionsteorin)

eller om han snarare syftade på en individuell moralisk utveckling.

Att bejaka livet var det högsta tillstånd en människa kunde uppnå, och Nietzsche presenterade två begrepp

för att beskriva detta: Amor fati (kärlek till ödet) och evig upprepning.

För att bejaka livet måste vi först acceptera det precis som det är, leva i samklang med ödet.

Amor fati är ett förhållningssätt som utmärks av oräddhet, sorglöshet och handlingskraft.

Där den svage passivt väntar på att bli älskad, älskar den starke villkorslöst ur sin inre kraft.

Amor fati är en egenskap hos övermänniskan,

”min formel för storhet hos en människa är amor fati”, skriver Nietzsche.

Men för att älska ödet måste man först bejaka livet och det är bland det svåraste som finns.

Svårigheten ligger i det faktum att tillvaron innehåller så mycket ondska, smärta, lidande och tragedi.

Så hur kan man bejaka livet i närvaron av så mycket fulhet?

Som vi sett hävdar Nietzsche att stora mängder lidande och smärta måste till för att man ska kunna utvecklas.

”Det är från de djupaste av djup som det högsta kommer till sin höjd”.

Med denna insikt kommer den starke förstå att det onda, smärtsamma och tragiska

i själva verket har en inneboende skönhet.

I dessa aspekter av tillvaron finns potentialen för tillväxt och självförverkligande.

Endast då en svart orm kryper ner i din hals kan du bita av dess huvud

och skratta likt ingen människa har skrattat förut.

”Jag vill lära mig mer och mer för att se det vackra i det nödvändiga;

sedan ska jag själv bli en av de som gör saker vackra.

Amor fati: låt det vara min kärlek hädanefter!

Jag vill inte föra krig mot det fula …

Och allt och på det hela taget. En dag vill jag bli en ja-sägare.”

För att avgöra om man är en ja-sägare, det vill säga i ett tillstånd av fullständigt livsbejakande,

skapade Nietzsche ett psykologiskt test som han kallade för evig upprepning.

”Vad händer om en demon helt plötsligt söker upp dig i din ensamhet och säger:

'Det liv du nu lever, och har levt, kommer du att få leva igenom och otaliga gånger därtill;

det kommer inte innehålla något nytt, varje ögonblick av smärta och glädje, varje tanke och varje syn,

allt det lilla och allt det stora i ditt liv kommer igen – i samma följd…'

Vill du då kasta dig ner och gnissla tänder och förbanna demonen? Eller har du någon gång upplevt ett så stort

ögonblick att du svarar honom: 'Du är en gud och aldrig har jag hört något mer gudomligt'.”

Övermänniskan bekräftar livet och inser att hans största stunder är födda ur hans mörkaste erfarenheter,

och uppfattar därför den inneboende skönhet i lidande, tragedi och ondska.

Med denna insikt fördömer han inte livet likt en pessimist, trots det lidande han har utstått.

I stället firar han tragedin som en glad ja-sägare.

När han sedan närmar sig sin död önskar övermänniskan inte vila.

Istället önskar han sig evig upprepning och att leva om sitt liv igen i evighet.

På sin dödsbädd ska man säga ”Var det livet? En gång till, döden!”

Begrepp som "Übermensch" och "Viljan till makt" användes flitigt av Hitler och nazisterna

för att beskriva sin idé om ett biologiskt överlägset arisk eller germanskt herrefolk.

Nietzsches tankar kom därmed att betraktas som en filosofisk grund för de nationalsocialistiska idéerna.

Denna koppling beror till stor del på att Nietzsches syster Elisabeth, som var en hängiven nazist,

förfalskade ett antal texter för att passa nazismens ideologi.

Nietzsche själv var under sin livstid mycket kritisk till både antisemitism och tysk nationalism.

Enligt honom var övermänniskan något som kunde uppstå i alla kulturer.

Han var däremot elitist och menade att vissa personer var bättre än andra.

Men detta hade ingenting med ras eller nationalitet att göra.

Hans ifrågasättande av ”gamla sanningar” har influerat såväl existentialismen

som den efterkommande postmodernismen.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Existentialism: Friedrich Nietzsche (del 2 av 2) Existentialism|||| Existentialismus: Friedrich Nietzsche (Teil 2 von 2) Existentialism: Friedrich Nietzsche (part 2 of 2) Existencialismo: Friedrich Nietzsche (Parte 2 de 2)

Hej filosofer, jag heter Joakim och välkommen till den andra och avslutande videon |||||||||||abschließenden|Video |||||||||||final|

där vi undersöker Friedrich Nietzsches filosofiska idéer.

Har du inte sett del ett så klicka här. |||||||klicke|

Med den tillspetsade formuleringen ”Gud är död!” menade Nietzsche att tiden är kommen att se ||spitzigen|Formulierung|||||||||gekommen|| ||sharpened|formulation|||||||||come||

de gamla tolkningarna – framför allt tron på Gud – för vad de är, myter och sagor. ||die alten Interpretationen||||||||||Mythen||Sagen ||the interpretations||||||||||myths||sagas

Men han insåg också att många skulle bli förtvivlande av insikten att vi inte är annat än ||||||||verzweifelt|||||||| ||realized||||||despairing||the insight||||||

meningslösa djur i ett meningslöst universum.

Denna nyvunna insikt riskerade att leda till ett tillstånd av nihilism, tron att allt saknar mening. |||riskierte|||||||||||| |newly gained|||||||state|||||||

Är livet utan mål, mening eller syfte så följer lätt uppfattningen att livets alla lidanden är förgäves. ||||||Zweck||||die Auffassung||||Leiden||vergeblich ||||||purpose||||the perception||||sufferings||in vain

”Nihilism uppstår nu, inte för att livets plågor blivit större, utan för att att man tappat tron på att det finns någon |||||||Plagen|||||||||||||| |arises||||||sufferings|||||||||||||| "Nihilismus entsteht jetzt, nicht weil die Plagen des Lebens größer geworden sind, sondern weil man den Glauben daran verloren hat, dass es etwas gibt."

'mening' med lidandet… Det framstår nu som att ingen mening existerar, som att allt är förgäves.” ||suffering||seems|||||||||||in vain 'Sinn' des Leidens… Es scheint jetzt, als ob kein Sinn existiert, als ob alles vergeblich ist.

Nietzsche brottades själv med nihilismen under stora delar av sitt liv |kämpfte|||Nihilismus|||||| |wrestled|||nihilism|||||| Nietzsche kämpfte selbst während großer Teile seines Lebens mit dem Nihilismus

då han hävdade att livet saknade objektiv mening. ||argued|||lacked|| da er behauptete, dass das Leben keinen objektiven Sinn hat.

Han menade till och med att det inte bara var livet som saknade objektiv mening, He even argued that it was not only life that lacked objective meaning,

men att ”sanning” i sig självt inte existerar. ||Wahrheit||||| ||truth|||itself|| but that 'truth' itself does not exist.

Därmed blir objektiv kunskap omöjligt och som en konsekvens därav |||Wissen|||||| |||||||||thereof

kan det inte finnas objektiv mening med någonting.

Istället är individen alltid begränsad av sin egen tolkning. ||||||||Interpretation ||||||||interpretation Instead, individuals are always limited by their own interpretation.

”Arbetet med att måla livets bild, hur ofta poeter och filosofer än ger sig på det, |||malen|||||Poeten||||||| "The work of painting the picture of life, however often poets and philosophers attempt it,

är icke desto mindre meningslöst: även i händerna av de största målar-tänkarna |||||||||||Maler| ||the (comparative)|||||||||| is nonetheless meaningless: even in the hands of the greatest painter-thinkers

är allt som kommer därur miniatyrbilder ur ett liv, det egna livet – ingenting annat är möjligt.” ||||daraus|Miniaturbilder|||||||||| ||||from there|thumbnails|||||||||| everything that comes out of it is a miniature of a life, one's own life - nothing else is possible."

Eftersom man omöjligen kan fly sin tolkning eller perspektiv på livet, menade Nietzsche att man bör ||||||Interpretation||||||||| ||impossibly||||interpretation|||||||||

ge upp alla försök att finna objektiv sanning och istället tolka existensen på ett livsbefrämjande sätt. ||||||||||deuten||||lebensfördernd| ||||||||||interpret||||life-affirming|

För om det nu inte finns några sanningar i världen så är det inte en sanning ||es||||||||||||| Denn wenn es in der Welt keine Wahrheiten gibt, dann ist das keine Wahrheit.

att livet måste vara meningslöst för individen. dass das Leben für das Individuum bedeutungslos sein muss.

Vägen ur nihilism går alltså genom att skapa subjektiv mening. Der Weg aus dem Nihilismus führt also über die Schaffung subjektiver Bedeutung.

Han efterlyste en förändring där människor – inspirerade av den kris som uppstår när de objektiva värdena dör – |suchte||||||||||||||Werte| |sought|||||inspired|||||arises||||values| Er forderte eine Veränderung, bei der Menschen – inspiriert von der Krise, die entsteht, wenn die objektiven Werte sterben –

skulle fylla tomrummet efter religionen med filosofi och konst. |füllen||||||| |fill|the emptiness|||||| die Leere nach der Religion mit Philosophie und Kunst füllen würden.

Enligt Nietzsche är de djupaste frågorna man kan ställa i livet ”varför lever jag” och ”varför lider jag”. ||||tiefsten||||||||||||| ||||deepest||||||||||||suffer| Laut Nietzsche sind die tiefsten Fragen, die man im Leben stellen kann, "Warum lebe ich" und "Warum leide ich".

Han menade att dessa två frågor i själva verket var en och samma.

Människan söker en mening eller ett syfte med livet just därför att livet är en plåga |||||||||||||||Plage

och hon vill tro att detta lidande har ett syfte. und sie möchte glauben, dass dieses Leiden einen Zweck hat.

”Människan, det modigaste av djur och van vid lidande, förkastar inte lidandet som sådant; han önskar det, ||mutigste||||vertraut|||verwirft||||||wünscht| ||bravest|||||||rejects||||||wishes| Der Mensch, das mutigste aller Tiere und an das Leiden gewöhnt, verwirft das Leiden als solches nicht; er wünscht es,

söker det, förutsatt att han visas en mening för det, ett syfte med lidande. Det meningslösa lidandet, ||vorausgesetzt|||zeigt||||||||||| ||provided|||||||||||||| sucht es, vorausgesetzt, ihm wird ein Sinn dafür gezeigt, ein Zweck des Leidens. Das sinnlose Leiden,

inte lidandet själv, är förbannelsen som hittills legat över mänskligheten.” ||||der Fluch|||gelegen|| ||||the curse|||has lain||humanity Nicht das Leiden selbst ist der Fluch, der bisher über der Menschheit lag.

Genom att begrunda sitt eget lidande kom han till slutsatsen att smärta inte är något negativt. |||||||||||Schmerz||||negativ ist ||considering|||||||||pain|||| Durch die Betrachtung seines eigenen Leidens kam er zu dem Schluss, dass Schmerz nichts Negatives ist.

Istället hävdade han att ett liv utan lidande och misär skulle vara en eländigt liv. |behauptete||||||||Elend||||| |claimed||||||||||||| Stattdessen behauptete er, dass ein Leben ohne Leiden und Elend ein elendes Leben wäre.

Lidandet är istället en förutsättning för självförverkligande. ||||||self-actualization Das Leiden ist stattdessen eine Voraussetzung für die Selbstverwirklichung.

Ur smärtan och lidandet kommer man alltid ut starkare än tidigare, |Schmerz||||||||| Aus Schmerz und Leiden kommt man immer stärker heraus als zuvor,

något Nietzsche formulerade som ”det som inte dödar mig gör mig starkare”. |||||||kills|||| etwas, das Nietzsche mit "Was mich nicht umbringt, macht mich stärker" formulierte.

”Du vill, om möjligt – vilket det inte är – avskaffa lidandet. Och vi? Vi vill lida mer och intensivare ||||||||abschaffen|||||||||intensiver ||||||||eliminate||||||suffer|||intensely

än någonsin… För det är lidande som ligger till grund för all mänsklig utveckling.”

Av denna anledning hatade han också alkohol. |||hasste||| |||hated||| Aus diesem Grund hasste er auch Alkohol.

Det lindrar och försäkrar oss om att tillvaron är bra som den är och att förändring inte är nödvändig. |lindert||versichert||||das Leben|||||||||||notwendig |relieves||assures||||existence||||||||||| Es lindert und versichert uns, dass das Leben so gut ist, wie es ist, und dass Veränderung nicht notwendig ist.

Själv drack Nietzsche enbart vatten. |||only| Nietzsche trank selbst ausschließlich Wasser.

Vid högtidliga tillfällen mjölk. |feierlichen|| |ceremonial|| Bei feierlichen Anlässen Milch.

Med utgångspunkt i att lidande är en förutsättning för framsteg, menade Nietzsche att vi är i behov av ett ideal |||||||prerequisite||progress|||||||||| Ausgehend von der Annahme, dass Leiden eine Voraussetzung für Fortschritt ist, meinte Nietzsche, dass wir ein Ideal benötigen,

för att hålla oss motiverade i vår strävan efter storhet även i de mörkaste av timmar. ||||motiviert||||||||||| ||||motivated|||striving||greatness|||||| um uns in unserem Streben nach Größe selbst in den dunkelsten Stunden motiviert zu halten.

Hans svar på ett sådant ideal var övermänniskan, ”das Übermensch”. |Antwort||||||||Übermensch |||||||the overman||superman

På engelska översätts termen ofta till ”Superman” och är inspirationen bakom seriefiguren med samma namn ||||||Superman|||die Inspiration||Comicfigur||| ||||||Superman|||||the comic book character|||

– men likheterna i övrigt är få. |||||gering |the similarities||other respects|| – aber die Ähnlichkeiten sind ansonsten gering.

”Jag lär dig övermänniska. Människan är något som ska övervinnas. Vad har du gjort för att övervinna honom?” |||Übermensch||||||überwunden|||||||| |||superman||||||overcome|||||||| „Ich lehre dich Übermensch. Der Mensch ist etwas, das überwunden werden soll. Was hast du getan, um ihn zu überwinden?“

Övermänniskan som ideal var en perfekt och kraftfull varelse som har övervunnit |||||||||||überwunden |||||||powerful|being|||overcome Der Übermensch als Ideal war ein perfektes und kraftvolles Wesen, das überwunden hat.

alla sina inre rädslor, svagheter och brister. |||Ängste|Schwächen||Mängel |||fears|weaknesses||

En som svävar över resten av mänskligheten. ||schwebt|||| ||hovers||||

Det övermänskliga idealet är endast nåbart för oss i korta stunder. |übermenschliche|Ideal|||erreichbar||||| |superhuman||||reachable|||||moments

Det är omöjligt att bibehålla denna perfektion. ||||aufrechterhalten||Perfektion ||||maintain||perfection

Efter dessa extatiska stunder måste man alltid återgå till att ”vara mänsklig, alltför mänsklig”. ||ekstatischen|||||zurückkehren|||||| ||ecstatic|||||return|||||too| Nach diesen ekstatischen Momenten muss man immer wieder dazu zurückkehren, "menschlich, allzu menschlich" zu sein.

Genom att jämföra sig med övermänniskan menade Nietzsche att vi kunde bli varse våra brister |||||||||||werden|gewahr||Mängel ||||||||||||aware of|| Indem man sich mit dem Übermenschen vergleicht, meinte Nietzsche, dass wir uns unserer Mängel

och svagheter, och skämmas över den stora klyfta som skiljer oss från idealet. |||||||Kluft||||| |||to be ashamed||||gap||||| und Schwächen bewusst werden und uns schämen über die große Kluft, die uns vom Ideal trennt.

I strävan efter denna perfektion kommer vi börja hata vårt icke-perfekta jag. ||||||||hassen|||| |striving|||||||||||

Detta sjävhat kommer, hävdade Nietzsche, vara början till övermänniskans självförverkligande. |Selbsthass||behauptete|||||des Übermenschen| |self-hatred||asserted|||||the overman’s|self-realization Diese Selbstverachtung wird, so behauptete Nietzsche, der Beginn der Selbstverwirklichung des Übermenschen sein.

Ty först när vi insett våra inre brister, och välkomnat vår avsky för dem, ty|||||||Mängel||willkommen geheißen||Abscheu|| |||||||||welcomed||disgust|| Denn erst wenn wir unsere inneren Mängel erkannt und unseren Hass auf sie willkommen geheißen haben,

är vi motiverade att växa och övervinna oss själva. ||||||overcome|| sind wir motiviert, zu wachsen und uns selbst zu überwinden.

I boken ”Så talade Zarathustra” beskriver Nietzsche i en liknelse hur brister och lidande |||||||||Gleichnis||Mängel||Leiden |||||||||parable||shortcomings||

är nödvändiga för självförverkligandet. |||Selbstverwirklichung |necessary||self-actualization

”Jag träffade en ung herde med kväljningar, spasmer och ett förvridet ansikte. ||||Hirte||Übelkeit|Spasmen|||verzerrtes| ||||shepherd||vomiting|spasms|||twisted|face

Ur munnen hängde en tung svart orm. ||hung||heavy||snake

Aldrig hade jag sett så mycket illamående och fruktan i någons ansikte. ||||||Übelkeit||Angst||jemandes| ||||||nausea||||| Nie hatte ich so viel Übelkeit und Angst im Gesicht eines Menschen gesehen.

Jag gjorde vad jag kunde för att slita ormen ur hans strupe, men förgäves. |||||||ziehen||||Schlund|| ||||||||the snake|||throat||in vain Ich tat, was ich konnte, um die Schlange ihm aus den Kehle zu reißen, aber vergeblich.

'Bit! Bit av dess huvud! Bit!', skrek jag… |Bit|||||screamed| 'Biss! Biss ihm den Kopf ab! Biss!', schrie ich...

Herden bet, och han bet bra. Herde||||| the herd|bit|||| Die Herde biss, und er biss gut.

Ut spottade han ormens huvud och hoppade upp. |||der Schlange|||| |spat||the snake's|||| Er spuckte den Kopf der Schlange aus und sprang auf.

Inte längre herde, inte längre människa – förändrad, strålande, skrattande! ||||||verändert|| ||||||changed|radiant| Nicht länger Hirte, nicht länger Mensch – verändert, strahlend, lachend!

Aldrig har jag hört en människa skratta som han skrattade! |||||||||laughed Nie habe ich einen Menschen lachen hören, wie er lachte!

O mina bröder, det jag hörde var inget mänskligt skratt.” ||Brüder||||||| Oh meine Brüder, was ich hörte, war kein menschliches Lachen.

Här representerar herden en människan i sina mörkaste stunder och den svarta ormen Hier repräsentiert der Hirte den Menschen in seinen dunkelsten Stunden und die schwarze Schlange

är den förtvivlan och rädsla som plågar honom i livet. ||||||plagt||| ist die Verzweiflung und Angst, die ihn im Leben quält.

Men när han biter av ormens huvud övervinner han sina demoner |||||||überwindet|||Dämonen ||||||||||demons

och framträder för ett ögonblick som övermänniskan själv. |tritt hervor|||||| ||||moment||the overman|

Hans skratt symboliserar makt, perfektionism och ett bejakande till livet. |Lachen|symbolisiert||Perfektionismus|||Ja|| |||||||affirmation||

Där är något oklart om Nietzsche tänkte sig övermänniskan som nästa evolutionära fas |||||||||||evolutionäre| |||||||||||evolutionary|stage Es ist unklar, ob Nietzsche den Übermenschen als nächste evolutionäre Phase betrachtete

(han var trots allt inspirerad av Charles Darwin och evolutionsteorin) ||||||Charles|||evolutionstheorie (er war schließlich von Charles Darwin und der Evolutionstheorie inspiriert)

eller om han snarare syftade på en individuell moralisk utveckling. ||||abzielte||||| |||rather|was referring||||| oder ob er vielmehr auf eine individuelle moralische Entwicklung anspielte.

Att bejaka livet var det högsta tillstånd en människa kunde uppnå, och Nietzsche presenterade två begrepp |||||||||||||präsentierte|| |embracing|||||state||||achieve|||||concepts

för att beskriva detta: Amor fati (kärlek till ödet) och evig upprepning. ||||||||Schicksal||| ||||||||fate|||recurrence

För att bejaka livet måste vi först acceptera det precis som det är, leva i samklang med ödet. |||||||||||||||Einklang|| |||||||||||||||harmony|| Um das Leben zu bejahen, müssen wir zuerst akzeptieren, wie es ist, im Einklang mit dem Schicksal leben.

Amor fati är ett förhållningssätt som utmärks av oräddhet, sorglöshet och handlingskraft. ||||||ausgezeichnet ist||Unerschrockenheit|||Handlungsfähigkeit ||||attitude||is characterized||fearlessness|carefreeness||actionability Amor fati ist eine Haltung, die durch Furchtlosigkeit, Sorglosigkeit und Handlungsstärke gekennzeichnet ist.

Där den svage passivt väntar på att bli älskad, älskar den starke villkorslöst ur sin inre kraft. ||||||||geliebt||||bedingungslos|||| ||weak|||||||||strong|unconditionally|||inner| Wo der Schwache passiv darauf wartet, geliebt zu werden, liebt der Starke bedingungslos aus seiner inneren Kraft.

Amor fati är en egenskap hos övermänniskan, ||||Eigenschaft|| ||||trait||

”min formel för storhet hos en människa är amor fati”, skriver Nietzsche. |Formel|||||||||| |||greatness||||||||

Men för att älska ödet måste man först bejaka livet och det är bland det svåraste som finns. |||lieben||||||||||||schwierigste|| ||||fate|||||||||||hardest||

Svårigheten ligger i det faktum att tillvaron innehåller så mycket ondska, smärta, lidande och tragedi. Die Schwierigkeit|||||||||||||| |||||||contains|||evil|||| Die Schwierigkeit liegt in der Tatsache, dass das Dasein so viel Böse, Schmerz, Leid und Tragödie enthält.

Så hur kan man bejaka livet i närvaron av så mycket fulhet? |||||||||||Hässlichkeit |||||||the presence||||ugliness Wie kann man das Leben in Anwesenheit so vieler Hässlichkeit annehmen?

Som vi sett hävdar Nietzsche att stora mängder lidande och smärta måste till för att man ska kunna utvecklas. |||||||amounts||||||||||| Wie wir gesehen haben, behauptet Nietzsche, dass große Mengen an Leid und Schmerz notwendig sind, um sich entwickeln zu können.

”Det är från de djupaste av djup som det högsta kommer till sin höjd”. „Es ist aus den tiefsten Tiefen, dass das Höchste zu seiner Höhe kommt.“

Med denna insikt kommer den starke förstå att det onda, smärtsamma och tragiska ||||||||||schmerzhafte|| |||||strong|||||painful|| Mit dieser Einsicht wird der Starke verstehen, dass das Böse, Schmerzliche und Tragische

i själva verket har en inneboende skönhet. |||||innewohnende| |||||inherent|beauty in Wirklichkeit eine innewohnende Schönheit hat.

I dessa aspekter av tillvaron finns potentialen för tillväxt och självförverkligande. ||Aspekte|||||||| ||||||||growth|| In diesen Aspekten des Daseins liegt das Potenzial für Wachstum und Selbstverwirklichung.

Endast då en svart orm kryper ner i din hals kan du bita av dess huvud |||||kriecht||||Hals|||||| Nur wenn eine schwarze Schlange in deinen Hals kriecht, kannst du ihr Haupt abbeißen.

och skratta likt ingen människa har skrattat förut. ||||||laughed| und lachen wie kein Mensch zuvor gelacht hat.

”Jag vill lära mig mer och mer för att se det vackra i det nödvändiga; ||||||||||||||necessary „Ich will immer mehr lernen, um das Schöne im Notwendigen zu sehen;

sedan ska jag själv bli en av de som gör saker vackra. dann werde ich selbst einer von denen, die die Dinge schön machen.

Amor fati: låt det vara min kärlek hädanefter! |||||||von jetzt an |||||||from now on Amor fati: lass das meine Liebe von nun an sein!

Jag vill inte föra krig mot det fula … |||||||ugly

Och allt och på det hela taget. En dag vill jag bli en ja-sägare.” ||||||whole||||||||yes-sayer

För att avgöra om man är en ja-sägare, det vill säga i ett tillstånd av fullständigt livsbejakande, ||entscheiden||||||||||||||vollständigem| ||determine||||||||||||state||complete|life-affirming Um festzustellen, ob man ein Ja-Sager ist, das heißt in einem Zustand vollkommener Lebensbejahung,

skapade Nietzsche ett psykologiskt test som han kallade för evig upprepning. ||||Test|||||| schuf Nietzsche einen psychologischen Test, den er ewige Wiederkunft nannte.

”Vad händer om en demon helt plötsligt söker upp dig i din ensamhet och säger: „Was würde passieren, wenn ein Dämon plötzlich in deiner Einsamkeit erscheint und sagt:

'Det liv du nu lever, och har levt, kommer du att få leva igenom och otaliga gånger därtill; |||||||||||||||unzählige|| |||||||||||||||countless||to that 'Das Leben, das du jetzt lebst, und das du gelebt hast, wirst du immer wieder erleben, unzählige Male dazu;

det kommer inte innehålla något nytt, varje ögonblick av smärta och glädje, varje tanke och varje syn, |||enthalten||||||||||||| |||contain||||||||||||| es wird nichts Neues enthalten, jeder Moment des Schmerzes und der Freude, jeder Gedanke und jede Sicht,

allt det lilla och allt det stora i ditt liv kommer igen – i samma följd…' ||||||||||||||order alles Kleine und alles Große in deinem Leben wird wiederkommen – in derselben Reihenfolge…'

Vill du då kasta dig ner och gnissla tänder och förbanna demonen? Eller har du någon gång upplevt ett så stort ||||||||Zähne|||||||||erlebt||| |||||||grind|||curse|the demon||||||||| Willst du dich dann hinunterwerfen und mit den Zähnen knirschen und den Dämon verfluchen? Oder hast du irgendwann einen so großen

ögonblick att du svarar honom: 'Du är en gud och aldrig har jag hört något mer gudomligt'.” ||||||||||||||||göttlich ||||||||||||||||divine Moment erlebt, dass du ihm antwortest: 'Du bist ein Gott und ich habe nie etwas Göttlicheres gehört.'

Övermänniskan bekräftar livet och inser att hans största stunder är födda ur hans mörkaste erfarenheter, |bestätigt||||||||||||| |confirms|||||||moments|||||| Der Übermensch bejaht das Leben und erkennt, dass seine größten Momente aus seinen dunkelsten Erfahrungen geboren werden.

och uppfattar därför den inneboende skönhet i lidande, tragedi och ondska. |||||beauty|||||

Med denna insikt fördömer han inte livet likt en pessimist, trots det lidande han har utstått. |||verurteilt||||||Pessimist||||||erduldet |||condemns||||||pessimist||||||endured

I stället firar han tragedin som en glad ja-sägare. ||||die Tragödie|||||

När han sedan närmar sig sin död önskar övermänniskan inte vila. |||approaches|||||||rest Wenn er sich seinem Tod nähert, wünscht der Übermensch keine Ruhe.

Istället önskar han sig evig upprepning och att leva om sitt liv igen i evighet. ||||||||||||||Ewigkeit ||||eternal||||||||||eternity Stattdessen wünscht er sich ewige Wiederholung und sein Leben in die Ewigkeit noch einmal zu leben.

På sin dödsbädd ska man säga ”Var det livet? En gång till, döden!” ||Todesbett|||||||||| ||deathbed|||||||||| Auf seinem Sterbebett soll man sagen: „War das das Leben? Noch einmal, der Tod!“

Begrepp som "Übermensch" och "Viljan till makt" användes flitigt av Hitler och nazisterna ||||||||häufig|||| ||||||||frequently|||| Begriffe wie "Übermensch" und "Der Wille zur Macht" wurden von Hitler und den Nazis fleißig verwendet

för att beskriva sin idé om ett biologiskt överlägset arisk eller germanskt herrefolk. ||||||||||||Herrenrasse |||||||biological||Aryan|||master race um ihre Vorstellung von einem biologisch überlegenen arischen oder germanischen Herrenvolk zu beschreiben.

Nietzsches tankar kom därmed att betraktas som en filosofisk grund för de nationalsocialistiska idéerna. ||||||||||||nationalsozialistischen| |||||be regarded|||||||national socialist| Nietzsches Gedanken wurden somit als philosophische Grundlage für die nationalsozialistischen Ideen betrachtet.

Denna koppling beror till stor del på att Nietzsches syster Elisabeth, som var en hängiven nazist, |Verbindung||||||||||||||Nazistin ||||||||||||||devoted| Diese Verbindung liegt zum großen Teil daran, dass Nietzsches Schwester Elisabeth, die eine glühende Nazi war,

förfalskade ett antal texter för att passa nazismens ideologi. |||||||des Nazismus| forged|||||||of Nazism| eine Reihe von Texten fälschte, um der Ideologie des Nationalsozialismus zu entsprechen.

Nietzsche själv var under sin livstid mycket kritisk till både antisemitism och tysk nationalism. |||||||||||||Nationalismus Nietzsche selbst war zu seinen Lebzeiten sehr kritisch gegenüber sowohl Antisemitismus als auch deutscher Nationalismus.

Enligt honom var övermänniskan något som kunde uppstå i alla kulturer. ||||||||||Kulturen |||||||arise|||

Han var däremot elitist och menade att vissa personer var bättre än andra. |||elitär||||||||| |||elitist||||||||| Er war hingegen elitär und meinte, dass bestimmte Personen besser seien als andere.

Men detta hade ingenting med ras eller nationalitet att göra. |||||||Nationalität|| |||||race||nationality|| Aber dies hatte nichts mit Rasse oder Nationalität zu tun.

Hans ifrågasättande av ”gamla sanningar” har influerat såväl existentialismen ||||||beeinflusst|| |questioning||||||as well as| Sein Infragestellen von 'alten Wahrheiten' hat sowohl den Existentialismus beeinflusst.

som den efterkommande postmodernismen. |||Postmodernismus ||subsequent|postmodernism